Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asimutkompass - Asíne - Asinius Pollio, Cajus - Asinus - Asio - Asir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Asimutkompass—Asir
284
Asimutkompass.
Kompassdosan täckes av en vridbar
glasskiva med två dioptrar;
syft-linjen genom dessa inriktas,
eventuellt med hjälp av den vid bortre
dioptern fästa spegeln, mot en
himlakropp el. dyl. Vinkeln
mellan syftlinjen och magnetiska
meridianen avläses på den graderade
kompasskivans periferi. Till
främre dioptern hör ett skymglas att
användas vid observation på solen.
[-Asimütkom-pass,-]
{+Asimütkom-
pass,+} ett
nautiskt instrument, som
användes för att
utröna
kompassens totalfel för
den styrda
kursen genom
uppmätning av en
himlakropps el.
något annat
föremåls »magnetiska asimut»,
d. v. s. vinkeln
mellan
föremålets vertikalcirkel och magnetiska meridianen.
Asine, en
redan av
Homeros omtalad
f o rn grekisk
stad, av vilken
betydande
ruiner finnas på
en i havet
utskjutande udde
vid det nuv.
Kasträki på Peloponnesos’ östkust vid
Ar-golisviken, ej långt från staden Navplion.
Akropolen (borgen) i Asfne utgöres av en
omkr. 300 m lång, 125 m bred och inemot 50
m hög klippa, lättare tillgänglig endast i n.
och n. ö., där man finner de starkaste
befästningarna invid huvudingången. — De
utgrävningar, som företagits på platsen, ha givit
vid handen, att A. redan i förmykensk tid
varit en betydande ort. Rika kulturlager ha
påträffats såväl på borgen som i lågstaden,
vilken legat på borgkullens västra sluttning.
Synnerligen betydelsefulla fynd, framför allt
av keramik, ha gjorts, vilka komma att
vä
Asine: Akropolen och lågstaden, sedda från nekropolberget.
Förmykensk vas från Asine.
sentligt rikta kunskapen om denna period.
Någon egentlig bebyggelse från mykensk tid
har ännu ej kunnat påvisas men måste ha
funnits, enär en omfattande mykensk
nekro-pol påträffats på
sluttningen av det
intill liggande
Bar-bunaberget. Hittills har endast en
kammargrav
undersökts, vilken
visade sig vara
ovanligt rik på
gravgåvor: mer än ett
hundratal vaser,
åtskilliga större
och mindre
guldföremål, 4 st.
gem-mer, föremål av
bärnsten, elfenben
o. s. v. Gravsätt-
ningar ha ägt rum i densamma under en
tidrymd av inemot 300 år, ända ned i den
begynnande järnåldern. Från sistnämnda epok, den
s. k. geometriska tiden, ha rika fynd gjorts
uppe på borgen, och en stor geometrisk
nekro-pol har påträffats på Barbunabergets östliga
sluttning. Enligt den antika traditionen
förstördes A. redan på 700-talet f. Kr. av
invånarna i staden Argos; utgrävningen har i så
måtto bestyrkt denna tradition, att man ej
funnit några spår av bebyggelse under
klassisk tid I hellenistisk tid har platsen
däremot efter befästningsverk och husgrunder att
döma åter varit tämligen betydande. —
Utgrävningarna, som ledas av svenska
arkeologer (antikvarien O. Frödin och docenten A. W.
Persson), ha möjliggjorts genom understöd
från vetenskapliga samfund och enskilda samt
i någon mån genom statsunderstöd. De ha
hittills pågått under fyra månaders tid, våren
och hösten 1922, delvis under kronprins
Gustav Adolfs personliga medverkan, och komma
att återupptagas våren 1924. A. W. P-n.
AsFnius Po’llio, Cajus, romersk
förf. o. politiker (76 f. Kr.—5
e. Kr.). Var under de borgerliga
krigen efter Caesars död
anhängare till Antonius, legat i
trans-padanska Gallien och konsul år
40 f. Kr., bröt sedan med
Antonius och drog sig tillbaka till
litterära sysselsättningar. A.
grundade det första offentliga
biblioteket i Rom och vann stort
anseende som historiker och i
synnerhet som litteraturhistoriker.
Blott fragment återstå av hans
många arbeten.
A’sinus, lat., åsna.
A’sio, se Hornugglesläktet.
Asir, landskap och furstendöm»
i s. v. Arabien, n. om Jemen, vid
Röda havet; gränserna äro
obestämda; inv.-antalet understiger J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
