Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askelöf, Johan Kristofer - Asker (härad i Närke) - Asker (kontrakt) - Asker (socken) - Asker (härad i Norge) - Asker (ärkebiskop)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Asker
294
riksdag samt mot »den liberala pressen». A:s
stora beläsenhet, grundliga kunskaper och
principmässiga rojalism — vida skild från
kryperi och »hovförgylleri» — samt framför
allt hans kvicka infall och lätta skrivsätt
förskaffade tidningen en icke ringa läsekrets.
Från början av 1830 uppgick den i »Svenska
Minerva», som A. utgav i eget namn.
Under nära 18 år fortgick därefter A:s
strid med de liberala idéernas målsmän.
Hans personliga självständighet gav sig
likväl mycket ofta luft i anfall mot
ämbets-mannaåtgärder av för honom misshagliga
personer, och själva »Statstidningen», redigerad
av Wallmark, fick ofta svåra hugg. Han fick
emellertid ett allt större personligt
inflytande på högre ort, vilket för honom i hans
egenskap av kommissionär för besvärsmåls,
ansökningars och andra handlingars
inlämnande i statsexpeditionerna hade synnerligen
praktisk betydelse. A. spelade tillika en stor
roll i umgängeslivet och ej minst vid
middagsbordet. Hans »rationella gastronomi»
vördades av alla, som älskade ett gott bord (jfr
»En gastronomisk trio» av Orvar Odd). Även
med politiska motståndare kunde han leva
på god fot, vilket på den tiden var
synnerligen sällsynt, och han vann därför även
deras personliga erkännande, hur spetsigt än
polemiken fördes i tidningarna. I Lars
Hiertas Aftonbladet hade A. dock tidigt fått
en farlig motståndare. Striden blev mer och
mer personlig och A:s principiella rojalism
mer och mer ett försvar även för oförsvarliga
regeringsåtgärder. »Minervas» hållning i den
yttre politiken förskaffade bladet i
motståndarnas spalter vedernamnet »Ryska Minerva».
Stor spridning fick den lilla tidningen aldrig,
men den lästes ivrigt av alla »intelligenser»,
och dess namn figurerade mycket flitigt i
oppositionsbladens spalter. Med tronskiftet
1844 var »Minervas» egentliga roll utspelad;
men A. fortsatte ändock striden, nu med
tyngre penna än förut och med biträde av
den forne motståndaren Argus-Johansson
(själv bröts han av ett slaganfall 1846). —
A. benämnes av Tegnér »den svenska
prosans mästare». — »Askelöfska
autografsamlingen», en betydande samling äldre och nyare
brev, förvaras i Kungl. biblioteket. H. W.*
Asker, härad i ö. Närke, s. om Hjälmaren,
invid Södermanlands- och östgötagränserna;
Örebro län; 37 8,88 kvkm, 10,109 inv. (1923).
N. v. delen ett jämnt lågland, som från östra
Kvismaren genomflytes av Täljeån, som
utrinner i Hjälmaren. På ömse sidor om ån
vidsträckta torvmarker. S. delen
jämförelsevis bergig och skogig. Flera rullstensåsar
genomgå St. Mellösa och Lännäs. Inom
häradet ö. delen av sjön Sottern, som genom
Brevensån avrinner till ölångasjön vid
sörm-landsgränsen. Till häradet höra
hjälmar-öarna Vinön, Valen, Björkön och Essön.
Huvudnäringar: åkerbruk och boskapsskötsel.
I A. ligga flera stora gods: Bysta med Breven,
Göksholm, Hjälmarsnäs och Segersjö. Nära
1/4 av lantbrukarna är arrendatorer. Västra
stambanan genomgår häradets sydligaste del.
Omfattar Askers, Lännäs och Stora Mellösa
socknar, tillhör östernärkes domsaga och
Örebro fögderi samt ingår i Askers kontrakt.
Asker, kontrakt i Strängnäs stift; 948,55
kvkm, 19,915 inv. (1923). Omfattar 7
pastorat: Asker, Bo, Ekeby och Gällersta, Lännäs,
Sköllersta, Stora Mellösa och Norrbyås,
Sven-nevad.
Asker, socken i ö. Närke, s. v. om
Hjälmaren, i ovannämnda härad; 171,14 kvkm,
4,501 inv. (1923). 5,224 har åker, 6,305 har
skogs- och hagmark. Stora nyodlingar under
senare delen av 1800-talet på torvmarkerna
invid ö. Kvismaren och Täljeån. Området s.
om Brevensån höglänt och bergigt. I A. ligga
Brevens bruk och Bysta samt Odensbackens
hamn- och marknadsplats vid Kvismare kanal.
Strängnäs stift, Askers kontrakt. — Litt.: J.
G. Sandahl, »Oeconomisk berättelse om Askers
socken i Neriket» (nytryck 1922).
Asker, härad i s. Norge, s. v. om
Kristiania; Akershus fylke (amt); 106,9 kvkm,
7,856 inv. (1921). Ligger på västsidan av
inre Kristianiafjorden. I n. och s. v.
skogsåsar. Högtstående jordbruk och fruktodling.
Livlig industri. Många sommarvillor.
Asker, Lunds förste ärkebiskop (d. 1137).
Vigdes 1089 till biskop i Lund och blev, när
Erik Ejegod 1102 drog på pilgrimsfärd, jämte
dennes son Harald Kesja riksföreståndare.
Kort därefter förverkligades Eriks ihärdiga
strävan att frigöra Danmark från beroendet
av ärkebiskopen av Hamburg-Bremen, och
ge
Askers HP
Sk. 15O0000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
