Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asker (ärkebiskop) - Asker, Axel - Asker, Gustav Ferdinand - Aškerc, Anton - Askersund - Askersund—Skyllberg—Lerbäcks järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Asker—Askersund—Skyllberg—Lerbäcks järnväg
296
nom en påvlig legat mottog A. palliet såsom
tecken på värdigheten av nordens förste
ärkebiskop (omkr. 1103). A. utvidgade den under
Knut den helige grundlagda domkyrkan i
Lund, som först under hans efterträdare
fullbordades. Efter mordet på Knut Lavard
(1131) inblandades han på sin sena ålderdom
i de våldsamma striderna om tronföljden. Han
stödde först konung Nils men gick snart över
på Erik Emunes sida, fick skåningarna med
sig och bidrog därigenom väsentligt till Eriks
seger vid Fotevik 1134. S. å. lyckades han
mot ärkebiskopen av Hamburg-Bremen hävda
Lunds egenskap av ärkesäte. A. skildras som
en from och kunskapsrik men vankelmodig och
häftig man.
Asker, Axel, landshövding, riksdagsman
(f. 1848 20/i), son till följ. Var
landssekrete-rare i Västernorrlands län 1879—94 och i
Värmlands län 1894—1901, t. f. landshövding
i Västerbottens län 1900—02 och landshövding
i Hallands län 1902—16. Har gjort sig
bemärkt som mångårig riksdagsman (Första
kammaren 1894—1902, 1908—12, Andra
kammaren 1906—08) och i kommittéarbete (ordf,
i proportionella valkommittén, 1902,
järnvägs-taxekommittén, 1907, m. fl.). I Halland var A.
verksam bl. a. för Västra centralbanans
tillkomst. Han var 1910 ordf, i Första
kammarens moderata minoritetsparti.
Asker, Gustav Ferdinand,
landshövding, politiker (1812—1897), borgmästare
i Jönköping 1849—61 och landshövding i
Gävleborgs län 1861—83. Ansedd led. av
borgarståndet (1853—
60) och av Andra
kammaren (1870—84), var
han ståndets talman
riksdagarna 1856—58,
1859—60 och
kammarens 1873—75. Han
tog verksam del i
arbetet för nya
representationsförslaget och
var den ende
landshövding, som deltog i
deputationerna till De
Geer. A. framträdde
ganska mycket vid
1850- och 1870-talets järnvägsstrider,
genomdrev det tidiga byggandet av
stambane-linjen Malmö—Jönköping och vann 1870
seger för sin motion om Norra stambanans
fortsättning från Uppsala över Sala till
Storvik i st. f. den av K. m:t föreslagna
sträckningen Tureberg—Sevalla. A:s
»Lefnadsmin-nen» utgåvos 1897.
Askerc [a’J’kärts], Anton, slovenisk skald
(1856—1912). Var bondson från Steiermark
och blev präst 1881 men nödgades på grund
av sina frisinnade åsikter efter 10 års
förlopp nedlägga sin prästerliga verksamhet.
Hans tre diktsamlingar (1890—1900)
innehålla nationella och satiriska ballader och
smådikter. A:s stämningsrika lyrik är upp-
Askersundsvapen:
I silver en åt höger vänd
rödklädd smed, med båda
händer hållande en till
slag lyftad svart slägga.
buren av sann humanitet och framstegstro
trots allt klerikalt och politiskt förtryck.
Han var sin nations främste stridssångare.
A. har också skrivit dramer, bl. a. sagospelet
»Zlatorog» (Det gyllene hornet, 1904). Dikter
av A. äro övers, till sv. av A. Jensen (1901).
Askersund, stad i s. Närke vid Alsenviken
av n. Vättern; Örebro län. 10,12 kvkm, 2,113
inv. (1924). A. omges på två sidor av vatten
(Alsen och sundet mellan Alsen och sjön
Viken), i övrigt av
bördiga slätter och
lummiga höjder. I. ö.
villaområde och ny
stadspark vid
Långhällan. Folkpark på
Borgmästareholmen i
Vättern. Kyrkan har
ett dominerande läge
på en bergsplatå i n.
delen av staden. Vid
torget det på
1700-talet uppförda
rådhuset. Den förnämsta
gatan, Sundsbrogatan,
skär staden från v. till
ö. I A. finnas
stadsläkare, provinsialläkare, distriktsveteri
när, apotek, samskola, folkskola, sparbank
och bankavdelningskontor, sjukstuga och
länets anstalt för sinnesslöa barn samt utges
Nya Askersunds tidning. Staden har
ångbåts-förbindelser med Stockholm, Göteborg och
städerna vid Vättern samt sedan 1884
förbindelse med rikets järnvägsnät genom
smalspårig järnväg (14 km) till Lerbäcks station på
statsbanelinjen Hallsberg—Mjölby. 9
industriella anläggningar: mekanisk verkstad,
knappfabrik, trikåfabrik m. m., tillverkningsvärde
1,152,812 kr. och en inkomsttaxering av 29,970
kr. (1921); 126 industriarbetare. Utförsel av
spannmål, spik, järn och aspvirke för
tänd-sticksfabrikation. Taxeringsvärde 1922 å fast
egendom 5,002,800 kr., bevillningstax. inkomst
2,307,210 kr. A. utgör ett pastorat, Strängnäs
stift, Kumla kontrakt. I grannskapet märkas
godset Stjärnsund, 5 km söderut, och
Åmme-bergs zinkverk, 15 km österut.
Bedan vid medeltidens början uppstod ett
större samhälle på norra stranden av Alsen
under namnet Eskä- eller Askäsund (d. v. s.
sundet vid askdungarna). På Johan III:s
tid blev A. köping under Vadstena men fick
stadsprivilegier 1643, nedbrann nästan
fullständigt 1776. — Litt.: J. Haugard, »Om
Vättern och Vättersbygden» (1922).
Askersund—Skyllberg—Lerbäcks järnväg
sammanbinder Askersund med statsbanelinjen
Hallsberg—Mjölby, är 14 km lång och
smalspårig (0,891 m). Äges dels av Askersund—
Skyllbergs järnvägs a.-b. (linjen Askersund—
Skyllbergs bruk), dels av Skyllbergs bruks
a.-b. (linjen Skyllbergs bruk—Lerbäck);
trafikeras av sistnämnda bolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
