Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askersund - Askersunds landsförsamling - Askeryd - Askes - Asket - Asketik - Askevold, Anders Monssen - Askgråa ljuset - Askim (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Askersunds landsförsamling—Askim
298
Askersunds landsförsamlings kyrka.
Askersunds landsförsamling, församling i s.
Närke invid Vättern och staden Askersund;
Sundbo härad, Örebro län; 2 64,35 kvkm, 2,830
inv. (1924). 3,586 har åker, 20,104 har
skogs-och hagmark. Socknens förnämsta
egendomar: Stjärnsund och Aspa. Kyrkan är
uppförd 1664—70 efter ett utkast av Jean de la
Vallée; gravkoret är ett verk av Erik
Dahl-bergh. Tillhör Strängnäs stift, Kumla
kontrakt. — Litt.: H. Söderstéen, »Askersunds
landsförsamlings kyrka» (1916).
Askeryd, socken i n. Småland n. om Eksjö
intill östgötagränsen o. sjön Västra Lägern,
Norra Vedbo härad, Jönköpings län; 120,05
kvkm, 1,119 inv. (1924). Trakten är skogrik
och i allm. ganska kuperad, mest höglänt i
s. och n. 1,113 har åker, 7,849 har skogs- och
hagmark. Inom A. ligga fideikommissen
Askeryd och Bordsjö, tillhöriga grevl. ätten Bonde
af Björnö. Nära hälften av socknens
jordbrukare är arrendatorer. A. bildar med
Bre-destad ett pastorat i Linköpings stift, Norra
Vedbo kontrakt.
Askes (av grek, a’slcesis, övning, i synnerhet
atleternas), i allmänhet
försakelse av denna
världens goda, särskilt övning
i självplågeri och
späk-ning, åsyftande såväl det
kroppsligas
undertryckande som affektlivets
behärskande genom särskilda
medel för att främja det
sedligt-religiösa livets
utveckling. En dylik
självtukt grundar sig i regeln
på att det sinnligt
jordiska fattas såsom orent
och besmittat och anses
böra undertryckas för att
ej hämma det andliga. Den
kroppsliga askesen
ingriper på privatlivets
områden dels såsom
planmässig återhållsamhet i fråga
om dietiska, sexuella och
övriga livsbehov, dels
såsom direkta
självbestraffningar genom gisslan,
för
bränning o. s. v. ända till självmord. Den
andliga askesen, vars karaktär är ett
lyftande över det sinnliga till Gud, är dels
böneaskes eller kontemplativ askes, dels
kultaskes (t. ex. reglerad läsning, vigilier,
pilgrimsfärder). Ur denna individuella
(personliga) askes framgår den sociala, då
sam-fundsdriften förenar en skara människor, som
för en asketisk livsuppgift avsöndra sig från
världen. Askesen har utvecklats inom de
hedniska religionerna, stundom till ett
överdrivet självplågeri, vilket hos aztekerna och
orientens folk, särskilt indierna, haft sina
mest fanatiska utövare. Kristi evangelium
framställer ingen lag om yttre askes. De
försakelsens bud Kristus stundom uppställer
äro endast medel för självhängivenhetens
ande, aldrig som inom buddismen
självändamål. Han kräver viljans böjande, kroppens
och affekternas behärskning men ej deras
till-intetgörelse. — I munkväsendet ordnades
askesen i bestämda yttre former. — Litt.: Mayer,
»Die christliche Askese» (1894) ; O. Zöckler,
»Askese und Mönchtum» (2 bd, 1897). J. Hdr.*
Asket, person, som hängiver sig åt askes
(se d. o.), sträng botgörare, som försakar
sinnliga njutningar, världsförsakare. — Adj.:
Asketisk.
Asketik, läran om askesen. — Askétiker,
lärare eller författare i asketik.
A’skevold [-vål], Anders Monssen,
norsk landskapsmålare (1834—1900).
Studerade i Düsseldorf under Gude och i Paris.
Hans målningar behandla vanligen
sommarlivet vid de norska fäbodarna; de ha en
älskvärt berättande hållning. I Nationalmuseum
företrädd av »Landskap med badande kvinnor».
Askgråa ljuset, se Månen.
Askim [a’.fim], härad i s. v.
Västergötland strax s. om Göteborg, utmed Kattegatt;
ASKERSUND.
1.Rådhus oU telegraf
2. Bryggeri
3.Mekverkst.
i.Post
5 Sparbank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
