Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askim (härad) - Askim (socken) - Askimsfjorden - Askims, Hisings och Sävedals domsaga - Askja - Asklanda - Asklepiadacéer, Asklepiadéer - Asklepiades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Askim—Asklepiades
300
Göteborgs och Bohus län; 144,79 kvkm, 16,092
inv. (1923). Småbergigt och starkt kuperat
med dalgångar (Mölndalsåns och V. Frölunda
—Fässberg—Rådadalen). Vattendrag:
Möln-dalsån, Rådasjön och Stensjön m. fl. I
häradets ganska stora skärgård ligga Vrångö,
Styrsö, Känsö, Brännö m. fl. öar. Häradet
är till en fjärdedel uppodlat och omfattar ett
ovanligt stort antal självägande brukare.
För en del av befolkningen är fiske
huvudnäring. Genomskäres av Västkust-, Särö- och
Göteborg—Boråsbanorna. Socknar: Västra
Frölunda, Nya Varvet, Askim, Kållered,
Råda och Styrsö; Nya Varvet skall enl. kungl.
brev införlivas med Göteborg. Följ,
munici-palsamhällen: Donsö, Vrångö, Asperö och
Älvsborg, vilket senare är sammanslaget av
de gamla municipalsamhällena Hagen och
Långedrag. Tillhör Askims, Hisings och
Sä-vedals domsaga och Göteborgs fögderi samt
domprosteriets södra kontrakt, Göteborgs stift.
Ur häradet utbröts 1 jan. 1922 Mölndals stad,
omfattande Fässbergs förutvarande kommun.
Askim [a’J*im], socken i s. v.
Västergötland utmed Askimsf jorden av Kattegatt;
Askims härad, Göteborgs och Bohus län; 35,6
kvkm, 1,953 inv. (1924). Starkt kuperad och
skogfattig med ljunghedar; skogsplanteringar
påbörjade. 868 har åker, 1,301 har skogs- och
hagmark. I n. ett höglänt större bergparti.
Vid Säröbanan villasamhällena Askim, Hovås
och Billdal. Egendom: Billdals herrgård.
Annex till Västra Frölunda, Göteborgs stift,
domprosteriets södra kontrakt.
Askimsfjorden [a’Jims-], havsbukt i s.
Bohuslän, 10 km s. om Göteborg, mellan Askims
och Västra Frölunda socknar. Dess n. del
övergår i Klevafjorden och begränsas utåt
Kattegatt av Styrsögruppen och Tistlarna.
Askims, Hisings och Sävedals domsaga i
Göteborgs och Bohus län omfattar Askims,
östra Hisings, Västra Hisings och Sävedals
härad samt Mölndals stad, tillsammans ett
tingslag. 50,623 inv. (1923).
Askja, stor vulkan på ö. Island, belägen mitt
i Dyngiufjöll (1,400 m) i den väldiga
lavaöknen Odääahraun n. om Vatnajökull. Vid
ett våldsamt utbrott mars 1875 fördes
aska med vinden ända till Stockholm.
Asklanda, socken i mellersta
Västergötland n. om Borås; Gäsene härad,
Älvsborgs län; 12,46 kvkm, 216 inv. (1923).
Mellersta delen v. om Ornungasjöns
avlopp väl uppodlad med god jordmån, n.
och ö. delarna kala svältmarker. 247 har
åker, 960 har skogs- och hagmark.
Annex till Nårunga, Skara stift, Kullings
kontrakt.
Askiepiadacéer, Asklepiadéer,
Ascle-piadäceae, växtfamilj, hörande till ordn.
Contortae och nära besläktad med fam.
Apocynaceae, från vilken den skiljer sig
huvudsakligen genom pollenets
beskaffenhet och anordningarna för dess transport.
Ståndarmjölet är nämligen sammanklibbat
till vaxartade massor, pollinier, förenade med
varandra två och två genom en egendomlig
translatorsapparat, försedd med en broskartad
klämmare (retinaculum). Blommorna, som äro
rika på honung, besökas av insekter, varvid
klämmarna lätt fastna vid fotterna och de
vidhängande pollinierna sålunda transporteras till
nästa blomma. Hithörande växter utmärka sig
f. ö. genom riklig mjölksaft, med lång hårtofs
försedda frön samt
motsatta, helbräddade
blad utan tydliga
stip-ler. Några få former
äro kaktusliknande
och bladlösa.
Familjen, som till största
delen består av örter
och slingrande
halvbuskar, omfattar nära
2,000 arter och har
sin huvudsakliga
utbredning i tropiska
och subtropiska
länder. I Sverige växer
endast en vild,
näm
ligen tulkörten (Cynanchum
vincetoxi-cum). Flera hithörande arter odlas som
prydnadsväxter, i vårt land särskilt Hoya,
porslinsblomma (se d. o.), i växthus och
boningsrum och Asclepias Cornuti på fritt
land. Den senare, som härstammar från
Nordamerika, är en högväxt, flerårig ört, vars
glänsande vita fröhår, »Asclepiasull»,
»vegetabiliskt silke» (se bild å sp. 301), användas som
spånadsmaterial men äro för spröda för att
begagnas utan inblandning av segare fibrer,
t. ex. bomull. Viktig som medicinalväxt är
Marsdenia condurango (se K o n d u r a n g o).
Till de kaktuslika formerna hör as b 1 o
raman (se d. o.). G. M-e.
Asklepia’des, d. v. s. son till Asklepios
(läkekonstens gud, se nedan), var ett av
forntidens läkare gärna antaget namn. Den
berömdaste av de många grekiska läkarna
med detta namn var A. från Prusa i
Bi-tynien. Han levde i Rom i första hälften av
l:a årh. f. Kr. Se Medicin, historia.
Asklepiasblomma besökes av
en geting, vid vars fötter
pollinier fastnat.
Askims härad
Sk1:S00000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
