Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomiska observatorier - Astronomiska tecken - Astronomiska årsböcker, Efemerider - Astronomiska unionen - Astronomisk bredd, höjd, längd - Astronomisk månad - Astronomisk ort - Astronomiskt ur - Astronomiskt år - Astruc, Jean - Astrup, Eivind - Astrup, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Astronomiska tecken—Astrup
384
maskiner böra givetvis även finnas. — Vid
äldre a. äro observationsrummen i regel
sammanbyggda med personalens bostäder.
Som emellertid dessa, särskilt under den
kalla årstiden, genom sin värmeutstrålning
etc. verka störande å observationerna,
förlägger man numera observationshusen på
något avstånd från bostäderna. Vanligt är
numera även att man bygger ett särskilt bus
för varje instrument. S. A-f.
Astronomiska tecken, de tecken, av vilka
astronomerna betjäna sig för att antyda
vanliga företeelser eller ock såsom förkortning
av vissa benämningar. Om de tecken, som
antyda vissa inbördes lägen mellan
kropparna i vårt solsystem, se Aspekt. Bland
övriga tecken må nämnas djurkretsens,
solens, månens och planeternas (se dessa ord).
Veckodagarna ha var och en sitt tecken,
vilka äro desamma som solens, månens och
vissa av de större planeternas, alltefter dessa
dagars latinska namn. Så t. ex. betecknas
söndag (dies solis) med solens symbol, måndag
(dies lunae) med månens, tisdag (dies Martis)
med planeten Mars’ o. s. v. O. B.*
Astronomiska årsböcker el. Efemerider
angiva för bestämda tider på året de
numeriska värdena på storheter, som bestämma
himlakropparnas lägen på himmelssfären,
såsom rektascension, deklination, längd och
bredd. De innehålla vidare uppgifter om
solens, månens och planeternas skenbara
storlek vid olika tider. Dessutom lämna de
utförliga uppgifter om förmörkelser i solen och
månen o. s. v. Vanligen förekomma också i
efemeriderna en del reduktionstabeller samt
en förteckning på de flesta astronomiska
observationernas geografiska läge m. m. De
mest kända och använda efemeriderna äro
»Berliner astronomisches Jahrbuch», fr. o. m.
1916 beräknad för Greenwichs meridian (förut
för Berlins); »The nautical almanac and
astronomical ephemeris», som beräknas för
Greenwichs meridian och även är avsedd för
sjöfarande; »La connaissance des temps»,
beräknad för Paris’ och »American ephemeris»,
dels för Washingtons, dels för Greenwichs
meridian. Alla dessa verk utgivas flera år
före det, för vilket de äro avsedda. O. B.*
Astronomiska unionen, se
Internationella astronomiska unionen.
Astronomisk bredd, höjd, längd, se Bredd,
Höjd och Längd.
Astronomisk månad, se Månad.
Astronomisk ort, se Astronomiska
koordinater.
Astronomiskt ur, ur, som användes vid
astronomiska observationer. Det kallas
stjärn-tidsur eller medeltidsur, allteftersom det är
avsett att angiva stjärntid eller m
e-delsoltid. På grund av fixstjärnornas
acceleration (se d. o.) måste ett
stjärntid sur under loppet av ett medelsoldygn
draga sig 3 min. 56,6 sek. före ett
medeltidsur. Jfr Ur. O. B.*
Astronomiskt år, se Ä r.
Astruc [astry’k], Jean, fransk läkare o.
bibelkritiker (1684—1766). Var medicine
professor i Paris sedan 1731 och kom under
forskningen i hud- och könssjukdomarnas
historia att sysselsätta sig med Moseböckerna.
I den skrift, vari han nära 70-årig
offentliggjorde sina forskningsresultat, framlade han,
stödd bl. a. på iakttagelsen om att i vissa
stycken gudsnamnet regelbundet återgav»
med Jahve, i andra med Elohim, den
epokgörande hypotesen om att Mose vid dessa
skrifters avfattning begagnat sig av flera
äldre källskrifter. Genom detta antagand®
har A. blivit den nyare pentateukkritiken»
grundläggare. Se Bibelkritik.
Astrup, E i v i n d, norsk polarforskare
(1871—95). Deltog i Pearys expeditioner till
Grönland 1891—92 och 1893—94 men
återvände till Norge från sistnämnda expedition
före dess slut. Utgav 1895 en populärt
hållen reseskildring, »Blandt nordpolens naboer».
Astrup, Hans, norsk affärsman o.
politiker (1831—98). Grundade jämte sin landsman
N. G. Sörensen 1855 i Barcelona en
grosshan-delsfirma, som 1864 överflyttades till
Stockholm. Den i
Spanien grundlagda
förmögenheten ökades
i Sverige ytterligare
genom stora
skogs-och trävaruspekula-tioner, och då
firman 1872 upplöstes,
var A.
mångmillio-när. Han fortsatte
därefter för egen
räkning sin
verksamhet som
bruksägare, bl. a. som
störste delägare i
Skutskär, men sålde
hela sin affär 1885 för 5 mill. kr. S. å.
flyttade A. tillbaka till Norge. — Redan
under sin vistelse i Sverige hade A. i
tysthet varit verksam i norsk politik både
genom att frikostigt understödja den norska
vänsterpressen och genom att göra sitt
hus till en samlingspunkt för demokratiska
norska intressen i Sverige. Genom sin nära
vänskap med Adolf Hedin blev han även
i tillfälle att utöva inflytande på svenska
pressen i den kämpande norska vänsterns
intresse. Han ingick 1885 i ministären
Sverd-rup som chef för det nyupprättade
departementet för allmänna arbeten men utgick
1888, då han i likhet med S. Arctander och
B. Kildal icke ansåg sig kunna stå kvar
tills, m. Jakob Sverdrup efter dennes
nederlag i församlingsrådssaken (jfr Norge, hist.).
A. var led. av stortinget 1889—91 och 1895
—97, där han anslöt sig till den rena vänstern
och utövade ett bestämmande inflytande på
dess hållning i försvarsfrågan. Hans tal i
stortinget 4 april 1895 blev inledning till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
