Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astrup, Hans - A-sträng - Astur gentilis - Asturien, Asturias - Astyages - Astyanax - Astylospongia - Astypalaia - Asunción - Asunden (Åsunden) - Asura - Asurbanipal - Asurol - Aśvaghosa - Aswan - Aśviner - Asyl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
A-sträng—Asyl
386
målmedvetet arbete för försvarsväsendets
stärkande såsom grundval för
självständig-hetskampen. Ths.
A-sträng, tredje strängen (nedifrån räknat)
på violinen, där den även benämnes alt el.
altsträn g; fjärde på altfiol och
violincell; andra på kontrabas.
A’stur gentilis, se Duvhök.
Astürien, sp. Asturias, landskap i n.
Spanien invid Atlanten, utgör nuv. prov.
Ovi-edo. 10,895 kvkm, 779,294 inv. (1920). A. har
uppkallats efter det gamla flodnamnet Astura.
Det är fyllt av Kantabriska bergen, en
västlig fortsättning av Pyrenéerna. De innesluta
leende dalar, vattnade av små bergsfloder, de
största Nalön och Navla. Bergen äro täckta
av skogar, huvudsakligen av ek och kastanje.
Huvudnäringar äro utom jordbruk
boskapsskötsel och bergshantering. A. producerar 1,5
mill. ton stenkol årl. eller ung. hälften av
Spaniens stenkolsutvinning. Landskapet är också
rikt på järn. Även bly, kvicksilver, zink och
kobolt förekomma. Huvudstad är Oviedo. —
A. är spanska monarkiens vagga. Efter
arabernas seger över västgöterna vid Jerez 711
drogo sig de sistnämnda undan till bergen i
n., där araberna aldrig kunde betvinga dem,
och därifrån börjades det sekellånga krig, som
ledde till arabernas fördrivande från halvön.
Sedan 1388 har först den kastilianske, sedan
den spanske kronprinsen titeln prins av A.
Astya’ges, det mediska rikets siste konung.
Efterträdde sin fader, Kyaxares, omkr. 585
f. Kr. men störtades omkr. 550 av den persiske
konungen Kyros, enligt sägnen hans dotterson.
Astya’nax, Hektors och Andromaches son
i den grekiska sagan. Efter Tröjas
intagande nedstörtades han från stadens mur och
krossades i fallet.
Astylospo’ngia, ett i silursystemet
förekommande släkte av havssvampar. A. praemorsa
bildar en likformigt rundad kula och är
mycket vanlig såsom block i norra Europas
mo-ränavlagringar ävensom på Gotland. Dessa
block härröra från siluriska kalklager, som
anstå på Östersjöns botten, n. om Gotland.
Astypa’laia, se Stampalia.
Asunciön [asonsiå’n], huvudstad i republ.
Paraguay, Sydamerika, vid floden Paraguay;
99,836 inv. (1920). Biskopssäte. Har
katedral, universitet, bibliotek och
lantbruksskola; bland övriga offentliga byggnader
märkes Lopez’ palats, nu Paraguaybankens hus.
Spårvagnstrafik och elektrisk belysning
finnas. I A:s hamn inlöpte 1921 3,012 fartyg
om sammanlagt 309,813 ton. A. har
järnvägsförbindelse med Buenos Aires och med
Encarnacion vid Paranå. Skeppsvarv,
brän-nerier, gjuterier och kvarnar finnas. Livlig
handel med tobak, hudar, matte och
garvämnen. — A. grundlädes på Marie
himmelsfärdsdag 1536 (sp. asunciön, »himmelsfärd»),
var huvudstad för alla de spanska
Laplata-länderna till 1620, förstördes i grund under
1860-talets krig men återuppbyggdes snart.
Asunden (ofta orätt kallad Åsunden), sjö i
s. ö. Västergötland vid Ulricehamn, på
gränsen mellan Kinds och Redvägs härad;
Älvsborgs län. 167 m ö. h., omkr. 18 kvkm.
Ge-nomflytes av Ätran, har en nord—sydlig
utsträckning av 15 km och en bredd av 1—2
km. Den begränsas av berg, som höja sig
ända till 170—190 m över sjöns yta. I s.
för-bindes A. genom ett smalt sund med Yttre
Asunden (Välabrosjön), med en areal av
omkr. 13 kvkm (inräknat Torpasjön). O. Sjn.*
A’sura, skt, betecknar tydligtvis äldst
»övernaturligt väsen» överhuvudtaget och
användes i Rigveda ofta som epitet för olika
gudar, särskilt för Varuna (se denne), en gud,
vars väsen är dunkelt och skräckinjagande.
Senare har ordet kommit att beteckna
demoner, särskilt högre stående sådana, de
vediska gudarnas speciella motståndare.
Asurbänipal, se Assurbanipal.
Asurol [-ä’l], se Kvicksilver.
Asvaghösa, indisk skald, enligt traditionen
samtidig med den indoskytiske konungen
Kaniska (omkr. 100 e. Kr.). Betraktas som
en av den buddistiska kyrkans förnämsta
lärofäder och är en av Indiens allra mest
betydande skalder. Flera av hans verk,
framför allt konsteposet »Buddhacarita» (»Buddhas
liv»), av vars 28 sånger 13 finnas i behåll
och som utgör ett av de bästa alstren av
klassisk sanskritlitteratur, ha först nyligen
upptäckts. Övers, av några sånger ur
»Buddhacarita» hos J. Charpentier, »Ur Indiens
klassiska litteratur» (1920). J. Ch-r.
Aswän, provins och stad, se A s s u a n.
Asviner, skt, »ägande hästar», avledning
av asva, »häst», manliga gudomligheter inom
den vediska mytologien, som ständigt
uppträda tillsammans och senare kallades D a s r a
och N ä s a t y a. A. äro mest bekanta som
hjälpare i nöden och som läkare. Deras
ursprungliga natur är trots många gissningar
oklar. Högst tvivelaktigt är om man kan anse
dem härstamma från förindisk tid och
sammanställa dem med de grekiska dioskurerna
m. fl. gudar från andra håll; sannolikare
förefaller det, att de äro av rent indiskt ursprung.
Jfr vidare Mytologi, indisk. J. Ch-r.
Asyl (av grek. a’sylon, det okränkbara),
urspr. område med religiös helgd, inom
vilket den, som tagit sin tillflykt dit, ej finge
antastas; senare i allm. tillflyktsort, fristad;
välgörenhetsinrättning el. sjukvårdsanstalt.
I Sverige användes a. som namn dels på
vårdanstalt för obotligt sinnessjuka (till
skillnad från hospital el. kuranstalter) el.
för obildbara idioter, dels på anstalter, avsedda
att bereda skydd och vård åt t. ex. värnlösa
barn, fattiga barnaföderskor, husvilla män och
kvinnor m. fl. I Norge är a. gemensamt namn
på samtliga anstalter iör sinnessjukvård. —
I sin urspr. betydelse förekommer ordet redan
hos hebréerna (6 namngivna städer och
Jerusalems tempel) samt hos forngrekerna (vissa
tempel). Hos de kristna folken utbildades
II. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
