Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aten (Athen) - Antik topografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Aten
396
Författningsplatsen i Aten.
beten öppen trädgårdspark. Ännu en
offentlig park ligger s. därom med en storartad
ut-ställningsbyggnad, Zappeion. Stadens rörelse
och affärsliv samlar sig utom på Stadiongatan
till övre delen av Hermesgatan (från
Författningsplatsen) och Aiolosgatan, som korsar den
förra och vid vilken även ligga post, telegraf
och bank; kring gatukorsningen är stadens
äldsta affärskvarter beläget. Från
Endräkts-platsen utstråla olika huvudgator. Vid en av
dessa, Athenegatan, ligga i dess olika
ändpunkter Peiraievsbanans huvudstation och den
mindre Monastiraki-stationen för samma bana.
Aiolosgatans fortsättning, Patissiagatan, är
atenarnas promenadgata och leder förbi
poly-technikum och nationalmuseum. A. saknar
centralstation. Peloponnesosbanans station
ligger i n.v., därintill Larisa-Salonikibanans. För
främlingar av största intresse äro de s. v. och
s. delarna, där det gamla Aten ännu fortlever
i ruiner. Genom sitt dominerande läge
tillhör Akropolis, som nämnts, den moderna
stadsbilden, och detsamma gäller
Filopappos-kullen (Museion). Från Theseion i s. v. leder
en bred bulevard mellan Areopagen och Pnyx
genom det gamla A. och på sydsidan av
Akropolis förbi Olympieion och slottsparken
till Författningsplatsen och slottet. Från
Ly-kabettosberget och Georgioskapellet den
härligaste utsikt över gamla och nya stadsdelarna,
Knngl. slottet i Aten.
slätten, bergen och viken med
Salamis och Egina samt
Argolis-bergen på andra sidan viken. I v.
går väg till Elevsis över Kefissos
och genom Kefissos-slättens
olivskog. — I A. höllos 1896 de första
moderna olympiska spelen. A. B-n.
Antik topografi (om A k r o
poli s se d. o.). De av perserna 480
förstörda stadsmurarna
uppbyggdes omedelbart efter fiendens
förjagande i all hast genom
Themi-stokles’ försorg mot spartanernas
vilja. Traditionens riktighet
visas därav, att gravvårdar,
statybaser o. s. v. framdragits ur
denna mur, av vilken delvis
betydliga rester finnas kvar. För att trygga
förbindelsen med hamnstaden Peiraievs
förenades denna kort därefter (461—457) med
staden genom tre parallella murar (»de långa
murarna»). Långt senare tilläde kejsar
Hadri-anus en ny stadsdel, som bl. a. innefattade
det av honom fullbordade Zeustemplet,
Olympieion, A:s största tempelbyggnad (se bild &
planschen); den monumentala portalen mellan
den nya och den gamla staden står ännu kvar.
Utanför den port i n. v., Dipylon, genom
vilken vägen till Eleusis gick, låg en
berömd begravningsplats, där ännu många
minnesmärken stå kvar (se bild å
planschen). Strax s. om denna port löpte från
stadens norra del en till kloak överbyggd
bäck, Eridanos; s. ö. utanför murarna en
biflod till Kefissos, Ilissos. Stadsdelarnas
läge är till stor del ovisst; nämnas må det
inre Kerameikos i n. v. (det yttre låg
utanför murarna), säte för industri och
hantverk, särskilt det blomstrande krukmakeriet
(därav namnet). Här ligger A :s bäst bevarade
tempel, byggt ung. samtidigt med Parthenon,
i ädel dorisk stil, det med orätt s. k.
Theseion (se bild å planschen). Man har antagit,
att det är ett tempel åt Hefaistos, smedernas
och krukmakarnas gud (och Athena), vilket
omtalas som beläget i denna trakt, men även
detta är osäkert. V. om Akropolis ligger en
mindre kulle, Areopagen, säte för
den liknämnda, berömda
domstolen och eumenidernas kult, och
längre mot sydväst på en annan
kulle, Pnyx,
folkförsamlingsplat-sen. N. om Akropolis står en del
byggnader från romersk tid kvar,
Vindarnas torn (Andronikos
Kyr-rhestes’ horologion, se
Andronikos, med bild sp. 978), en portal
till ett torg, som på grund av en
inskrift, som reglerar oljehandeln,
kallas oljetorget (»Rom. torg» å
kartan; jfr bild å planschen),
Ha-drianus’ stoa och giganthallen.
Om läget av det gamla, av
Pau-sanias beskrivna torget, agora’,
som bör ha legat n. v. om Akro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
