Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev man så småningom tvungen att öka
elementens antal med tre nya: salt, svavel
och kvicksilver. Härtill kom sedan
ytterligare flegma. Denna elementindelning höll
sig, trots en och annan skarp gensaga,
förhärskande ända in på 1700-talet. Då började
det ena grundämnet efter det andra att
upptäckas och definieras, och tack vare särskilt
1800-talets exakta atomviktsbestämningar
övergick man snart till åsikten om
grundämnenas oberoende av varandra. En hypotes av
den engelske läkaren P r o u t, att alla
grundämnen äro uppbyggda av väteatomer,
avvisades, särskilt av Berzelius, med skärpa.
Detta främst därför, att ej alla grundämnen
hade atomvikter, som voro hela tal, vilket de
ju borde vara, ifall de enbart bestodo av ett
helt antal väteatomer. Att likheter förefinnas
mellan vissa grundämnen och att många
regelbundenheter kunna spåras dem emellan,
kom man dock snart till insikt om. Så visade
t. ex. Lothar Meyer år 1870, att de olika
grundämnenas a t o m v o 1 y m e r, d. v. s.
atomvikten dividerad med specifika vikten i
fast tillstånd, periodiskt varierar med
stigande atomvikt. Bild 1 visar en grafisk
framställning av detta förhållande. Längs
den horisontala axeln äro atomnumren (se
sp. 433 ff.) avsatta, längs den vänstra
vertikala axeln atomvolymerna. Förenas de
härvid erhållna punkterna för de olika
atomerna, erhålles en vågformig kurva. Som
av fig. synes, upptagas kurvans högsta
punkter av elementen Li, Na, K, Rb och Cs. Dessa
5 element utgöra de s. k. a 1 k a 1 i m e t
alle r n a, och deras stora likhet i flera
avseenden var redan då en väl känd sak. De därpå
närmast följande grundämnena på den
nedstigande kurvgrenen äro de ävenledes mycket
nära besläktade Mg. Ca, Sr och Ba o. s. v.
Genom att på liknande sätt betrakta
grundämnenas samtliga kemiska och fysikaliska
egenskaper kom Mendelejev år 1869 till sitt
periodiska eller naturliga system.
(Se tab. II å sp. 436.) Tabellen är
fullkomnad enligt senare tiders forskningsresultat.
I denna äro ävenledes grundämnena ordnade i
en följd efter stigande atomvikt. Men serien är
dessutom uppdelad i perioder, vilka äro
skrivna under varandra. I Mendelejevs första
system saknades ej blott hela 0-gruppen utan
även en stor del andra grundämnen. Inom
varje period av serien variera grundämnenas
egenskaper mycket starkt men på likartat
sätt i dem alla, det vill m. a. o. säga:
grundämnenas egenskaper äro periodiska
(återkommande) funktioner av atomvikterna. De
grundämnen, som i de olika perioderna stå
under varandra, bilda en s. k. grupp och äro
i allmänhet mycket närbesläktade. Siffran
under ett grundämne anger dess atomvikt;
siffran till vänster om grundämnet
ordnings-numret (se längre fram). Inom varje grupp
är värdigheten, d. v. s. det tal, som anger
huru många väteatomer grundämnet i fråga
Period Grupp I a b Grupp II a b Grupp III a b Grupp IV a b Grupp V a b Grupp VI a b Grupp VII a b Grupp VIII 0
1 1 H 7,008 2 He 4,oo
II 3 Li 6,94 4 Be 9,02 5 B 10,82 6 C 12,oo 7 N 14,008 8 O 16,oo 9 F 19,oo 10 Ne 20,2
III 11 Na 23,oo 12 Mg 24,32 13 Al 27,1 14 Si 28,3 15 P 31,04 16 S 32,07 17 Cl 35,46 18 Ar 39,88
IV 19 K 39,io 20 Ca 40,07 21 Sc 45,io 22 Ti 48,1 23 V 51,o 24 Cr 52,o 25 Mn 54,93 26 Fe, 55,84 27 Co, 58,97 28 Ni 58,68
29 Cu 63,67 30 Zn 65,37 31 Ga 69,9 32 Ge 72,5 33 As 74,96 34 Se 79,2 35 Br 79,92 36 Kr 82,92
V 37 Rb 85,6 38 Sr 87,6 39 Y 88,7 40 Zr 90,6 41 Nb 93,6 42 Mo 96,o 43 — 44 Ru, 101,7 45 Rb 102,9 , 46 Pd 106,7
47 Ag 107,88 48 Cd 112,4 49 In 114,8 50 Sn 118,7 51 Sb 121,8 52 Te 127,5 53 J 126,92 54 X 130,2
VI 55 Cs 132,8 56 Ba 137,4 57 — 71 Sällsynta jordarter* 72 Hf 179 73 Ta 181,5 74 W 184,0 75 — 76 Os, 190,9 77 Ir, 193,1 78 Pt 195,2
79 Au 197,2 80 Hg 200,6 81 TI 204,4 82 Pb 207,2 83 Bi 2O9,o 84 Po 210 85 — 86 Em 222
VII 87 — 88 Ra 226,0 89 Ac 90 Th 232,1 91 Pa 92 U 238,2
♦Sällsynta jordarter
VI l 57 La 58 Ce 59 Pr ÖO^Nd 61 - 62 Sm 63Eu 64 Gd 65 Tb 66 Dy 67 Ho“ 68Er ~ 69Tu 70 Yb~ 71 Lu
57—71 H9.o 140.tr. 140,t 144.0 150., 152.0 157.8 159.2 162.0 163.0 167.1 169.4 173.0 175.0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
