Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Atom
452
Bild 6. Kvantumbanor.
tredje banan ultraröda strålar. De vid fall
till den 2:a banan utsända spektrallinjerna
utgöra den s. k. balmerska serien (se
S p e k t r u m). Av dessa linjer bildas t. ex
den röda linjen Ha vid elektronsprång från
kvantumbanan 3 till 2, se vidare bild 5. Liksom
planeterna ej enbart kretsa i cirklar omkring
centralkroppen (solen) utan i regel i ellipser,
antagas också elektronerna kretsa i elliptiska
banor kring kärnan. Man har nämligen
funnit, att mot varje kvantumtal svarar ej blott
en cirkulär bana utan även en del
ellipsbanor, på vilka elektronerna kunna kretsa med
samma omloppstid som på cirkeln. Antalet
sådana ellipser är ett mindre, än vad
kvantumtalet anger. Dessutom äro alla ellipsernas
storaxlar lika med motsvarande
kvantumcirkels diameter (se bild 6). Härav följer, att den
stabila banan hos väteatomen endast kan
utgöras av en cirkel. Till kvantumtalet n = 2
höra en cirkel och en ellips, n = 3 en cirkel och
två ellipser. För att skilja de olika, till samma
kvantumcirkel hörande ellipserna åt betecknas
de utom med kvantumtalet n
(huvudkvantum-talet) även med talet k (andra kvantumtalet),
som karakteriserar deras excentricitet. Så
betyder t. ex. 4«, 43, 42, 4i de fyra banor,
vilkas storaxlar äro = den fjärde cirkelbanans
diameter. 4< är just denna cirkel, 4i är
ellipsen med den största excentriciteten. Genom
att taga hänsyn till att ej blott elektronerna
rotera utan att även atomen i sin helhet
roterar kring den gemensamma tyngdpunkten har
Bohr ytterligare fullkomnat sin modell. Bland
andra, som inlagt stora förtjänster på detta
område, märkes främst tysken S o m m e
r-f e 1 d. Han har bl. a. lyckats förklara
väte-spektrets finstruktur genom att på
elektronrörelsen tillämpa E i n s t e i n e
relativitets-principer.
Helt nyligen har Bohr lagt ett nytt
storverk till sina föregående. Han har nämligen
lyckats att, utgående från sina teorier och
med tillhjälp av det fysikaliska material,
som ligger samlat i alla spektroskopiska
arbeten, uppställa antaganden över hur
elektronerna äro bundna även i de tyngre
grundämnena. De resultat, vartill han härvid
kommit, överensstämma på ett slående sätt såväl
med grundämnenas förut kända periodiska
egenskaper som med det periodiska
systemets fordringar. Vid liknande spekulationer
har man förut alltid utgått från det
periodiska systemet och ur detta sökt
härleda elektronkonfigurationerna. Bohr har
däremot gått andra vägen; ur allmänna
fysikaliska egenskaper har han härlett
elektronbanorna. Att hans resultat giva en så vacker
överensstämmelse med det periodiska
systemet bör därför vara en glänsande bekräftelse
både på hans egen teoris bärkraft och på det
periodiska systemet. Vid sina undersökningar
tänkte Bohr sig utgå från den »nakna»
positiva kärnan och sedan låta denna utifrån
uppfånga elektron efter elektron, tills atomen
blivit neutral. Härvid komma elektronerna
att hoppa från bana till bana, tills de
slutligen hamna i det stabila normaltillståndet.
Eftersom endast ett visst antal elektroner kan
få »plats» på varje bana, kommer en tyngre
atom att innehålla flera stabila banor.
Elektroner på banor med samma
huvudkvantum-tal höra till samma grupp. Man får dock ej
tänka sig, att en elektron med högt
kvantum-tal alltid håller sig på långt avstånd från
kärnan. På grund av flera ellipsers stora
excentricitet komma dessas elektroner, vilka
visserligen på största delen av banan äro långt
avlägsna från kärnan, att på en kortare sträcka
betydligt närma sig densamma och uppträda
bland de inre elektronerna. Det är en mycket
viktig egenskap hos den bohrska
»atomarkitekturen», att en yttre elektron på så sätt
tränger djupt in i atomens inre och därvid så
att säga svetsar ihop hela systemet.
Bild 7. Bohrs periodiska system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
