Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atrium - Atrofi, Atrofiering - Atrofiera - Atrofisk - À trois - Atropa - Atropin - Atropos - Atropt fröämne - Atrypa - Atsahuaca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Atrofi—Atsahuaca
460
Atrium i ett romerskt boningshus (»hus 9» i
Pompeji). Övre delen av väggarna är tillika med
taket borta.
gamla romerska boningshuset, i vilket man
inträdde genom en vestibul. Det utgjordes av en
stor och rätvinklig sal, vari ljuset inkom
genom en öppning i taket, vilken även utsläppte
röken. Genom samma taköppning
(complu-vium) föll regnvattnet från det vanligen inåt
sluttande taket ned i en i golvet anbragt
fördjupning (impluvium). A. var i äldre tider
vardagsrum och medelpunkt för familjelivet:
där stod härden jämte husgudarnas bilder
och altare samt bröllopssången; där satt
husmodern och spann, omgiven av sina
tjänarin-nor; där emottogos besök. Vid sidoväggarna
lågo förråds- och sovrum; det innersta på
vardera sidan (alae, flyglar) var öppet mot
a.; i dessa uppställdes förfädernas bilder
(imagines). Bakom a. låg i senare tid ett
grekiskt hus med peristyl. Rummet mellan
detta och a., som var öppet mot båda
(tab-linum), tjänstgjorde för mottagning och
representation i förnäma hus, vilka ofta
utbyggdes med stor lyx. — 2. En förgård
framför fasaden till vissa gammalkristna kyrkor.
Atrofi el. Atrofiéring, f örtvining,
tvinsot. 1. Hela kroppens el. enskilda organs,
organdelars eller vävnaders sjukliga
förminskning i omfång och vikt. A. kan vara
av olika slag. Antingen helt enkelt
förminskas elementardelarna i omfång med
bibehållande i övrigt av sina kemiska och fysiska
egenskaper: enkel atrofi. Eller också kan
förminskningen hos en del av dem delvis
fortgå ända därhän, att de alldeles försvinna,
till följd varav således även antalet minskas:
numerisk atrofi. Eller också kunna de, jämte
det de förminskas, även förändras i sin
kemiska sammansättning och fysikaliska
beskaffenhet, de försämras, degenerera:
degene-rativ atrofi.
Allmän a. av organismen, vanligen enkel a.,
kan föranledas av brist på näring, hinder för
födans nedsväljande och fortskaffande samt
av sjukliga förändringar, genom vilka
organismen berövas näringsmaterial i större
myckenhet. Den allmänna atrofien föranleder ej
sällan döden, särskilt hos barn (pedatrofi).
Hos gamla individer inträffar i regeln en
all
män a. i sammanhang med den minskade
vitaliteten och ämnesomsättningen, åldersatrofi,
senil atrofi. Den partiella eller lokala
atrofien i särskilda organ eller organdelar kan
orsakas av inflammationer, hinder för
blodcirkulationen, av minskad el. upphävd funktion
av organet. (Ljd.)
2. Med atrofi i botanisk bemärkelse
menas en genom bristande näring framkallad
dvärgväxt (nanism) eller genom parasiterande
svampar förorsakad förkrympning av vissa
organ. Nanismen visar sig vanligen i en mer
eller mindre långt driven reduktion av de
ovanjordiska vegetativa organen och av
blommornas och frönas antal. Däremot förblir
blommornas och särskilt frönas storlek oftast
densamma som hos normalt utvecklade
individer. G. M-e.
Atrofiéra, avtyna, förtvina. — Subst.:
Atrofiéring, förtvining. Se Atrofi.
Atröfisk, som har avseende på eller härrör
från atrofi (se d. o.).
Ä trois [atrcoa’], fr., på tre man hand.
Ätropa, se B e 11 a d o n n a.
Atropin, C17H23NO3, alkaloid, som ingår i
flera växter, varav de viktigaste äro b e 11
a-d on n a, spikklubba och bolmört.
Till medicinskt bruk är i Sverige sulfatet
(su’lfas atröpicus) officinelit med en,
maximaldos av 1 mg. Dess huvudsakliga användning
var förr vid ögonsjukdomar; där har det dock
delvis ersatts av h o m a t r o p i n. A. är
kraftigt pupillutvidgande, förlamar
ackommoda-tionsmuskulaturen samt ändrar
vätskeström-ningen inom ögat. Verkan kvarstår omkr.
1 vecka. Homatropin däremot är enbart
pupillutvidgande med blott ett dygn kvarstående
effekt. A. användes även vid magsjukdomar
(mot smärtor och kräkningar) och i injektion
vid astmaanfall. E. L-g.
A’tropos, se M o i r a.
Atröpt fröämne, se Fröämne.
Atrypa, ett i de paleozoiska formationerna
förekommande armfotingssläkte (se
Armfot i n g a r). Dess skal
är vanligen ovalt eller
nästan cirkelrunt. Den
redan av Linné
beskrivna A. reticularis
förekommer i vitt skilda
länder i avlagringar
från den siluriska och
den devoniska tiden. I
Gotlands översiluriska
lager torde den vara
det allmännaste fossilet.
Atsahuaca, liten indianstam mellan Rio
Inambari oeh Rio Tambopata i Peru, från
vilken en svensk expedition 1904—05 hopbragt
en etnografisk samling, nu på Riksmuseet i
Stockholm. Dessa indianer hade förut ej
besökts av vita och levde ännu för några få
årtionden sedan i stenålder, föga påverkade
av inkarikets kultur, ehuru dess huvudstad,
Cuzco, låg i närheten, eller av senare kulturer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
