Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustana (tidning) - Augustana book concern - Augustana college - Augustana-synoden, Evangelisk lutherska Augustanasynoden i norra Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Augustana—Augustana-synoden
496
Augustana, »tidning för den svenska
lutherska kyrkan i Amerika», är officiellt organ
för Augustana-synoden (se d. o.) och utges
i Rock island en gång i veckan. A. uppsattes
urspr. 1868 av T. W. Hasselquist (se d. o.)
men sammanslogs redan 1869 med den av
Hasselquist 1856 grundade tidningen »Det rätta
hemlandet» och fick 1889 sitt nuv. namn.
Huvudredaktörer ha vidare varit E. Norelius, S.
G. A. Lindahl och (sedan 1908) L. G.
Abraham-son. Uppl. var 1921 omkr. 20,000 ex. Se
»Minnesskrift med anledning av
Augustana-syno-dens femtioåriga tillvaro» (1910).
Augustana book concern [ågøstä’no bo’k
konsä’n], svensk-amerikanskt bokförlag,
grundat 1884 i Rock island, Illinois. Tillhandahöll
först endast religiösa uppbyggelseskrifter men
kom småningom att omfatta allmän svensk
(och även engelsk) litteratur. Där har sålunda
utgivits ett stort antal originalarbeten av
svensk-amerikanska författare (diktsamlingar,
berättelser, biografiska och teol. arbeten o.s.v.),
veckotidningen Augustana (se d. o.) m. m.
Affären, som även omfattar
sortimentsbok-handel, bokbinderi och tryckeri, äges av
Augustana-synoden, och vinsten går till dess
skolverksamhet och pensionskassa. Från A. ha
från början t. o. m. år 1922 utgått böcker och
smärre skrifter om tills. 4,8 mill. ex. O. A. L-r.*
Augustana college [ågestä’ne kå’lid%], se
Augustana-synoden.
Augustana-synoden, off. förk. av
Evangelisk lutherska
Augustanasyno-den i norraAmerika, kallas det
svenskluterska kyrkosamfundet i Nordamerika, som
är uppkommet genom frivillig
sammanslutning av svensk-luterska församlingar och
prästmän i olika trakter. Synoden är
uppdelad i konferenser, f. n. 12, nämligen
Illinois-, Minnesota-, lowa-, Kansas-, New York-,
Nebraska-, Columbia-, California-, Superior-,
Nya England-, Kanada- och Red
rivervalley-konferensen. Därtill komma Intermountain-,
Montana-, South eastern- och
Alaskamissions-distrikten samt ett flertal missionsfält (hem-,
sjömans-, immigrant- och hednamission, den
sistn. i Japan, Indien, Kina och Portorico),
diakonissanstalt m. m. samt en stor
bokförlagsverksamhet (»Augustana book concern»,
se d. o.). Synodens ämbetsmän äro en
president (f. n. dr G. A. Brandelle), en
vicepresident, en sekreterare och en skattmästare,
vilken senare kan vara lekman, medan de övriga
måste vara präster. Synodalmöten hållas
årligen. Som ett förberedande och verkställande
utskott fungerar »synodalrådet», som utgöres
av synodens president och vicepresident, från
varje konferens dess president jämte ett
lek-mannaombud samt av ordföranden och ett
lekmannaombud från »The association of the
english churches», en sedan 1908 existerande,
i viss mån självständig, uteslutande
engelskspråkig konferens, som 1921 omfattade 45
församlingar med 12,508 medlemmar. Vid
syno-dalmötena äro församlingarna inom konferen-
Lärosalsbyggnaden vid Augustana college. Till vänster
hem för manliga studerande.
serna representerade av lika många prästerliga
och lekmannaombud, vilkas antal bestämmes
efter antalet kommunikanter (fullvuxna
församlingsmedlemmar) i varje konferens.
Deltagare i synodalmötena äro därjämte synodens
ämbetsmän, synodalrådets medlemmar,
presidenten för synodens gemensamma läroanstalt,
teologiska fakultetens medlemmar, ombud för
missionsdistrikten, styrelserna för synodens
olika institutioner och för varje läroverk, som
äges och kontrolleras av konferenserna, samt
huvudredaktörerna för synodens tidningar.
De prästerliga medlemmarna bilda ett
ministerium bl. a. för att pröva och ordinera
kandidater till predikoämbetet. I
synodalkonstitutio-nens (den senaste är av 1921) artikel II, som
aldrig fåi förändras, fastslås som synodens
symbola det apostoliska, nicenska och
athana-sianska samt den oförändrade augsburgska
bekännelsen. A. betraktar sig som en
dotterkyrka till svenska kyrkan. Synoden har antagit
1917 års svenska kyrkobibel, vid gudstjänsterna
användes 1819 års psalmbok,
gudstjänstordningen är byggd på svenska kyrkans handbok.
Av väsentlig betydelse för
sammanhållningen och enheten inom synoden är den högre
undervisning, som meddelas vid synodens
college och teologiska seminarium, »Augustana
college and theological seminary», i Rock
island (Illinois). Augustana college, som
grundlädes 1860 och 1875 förlädes till Rock
island, hade 1921 förberedande avdelningar,
affärs-, musik- och konstavdelningar m. m.
Undervisningen har sedan 1870-talets slut
meddelats på engelska utom i ett ämne, svenska
språket. Sedan 1876 har Augustana college
dimissionsrätt till svenskt universitet.
Läroverket (sedan 1883 samskola) är delat i 3
avdelningar, en förberedande (academy) med
4-åriga kurser, själva college med 4-åriga kurser
för studentexamen och teologiska seminariet
med 3-åriga prästutbildningskurser. 1922 var
lärarnas antal 52, varav 5 i seminariet och
14 i sidoskolorna. Antalet studerande var s. å.
1,179, varav 92 i academy, 381 i college, 87 i
teol. seminariet, 457 i musikkonservatoriet,
81 i affärsskolan och 81 i konstskolan.
Läroverkets bibliotek är sedan 1911 inrymt i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
