Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August II - August III - Augusta (binamn) - Augusta (stad i Maine) - Augusta (stad i Georgia) - Augusta, Maria Luise Katarina - Augusta Viktoria - Augustana (bekännelse)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
August III—Augustana
494
lowitz 1699 vände han på Patkuls
uppmaning sina erövringsplaner mot Sverige, slöt
hemliga förbund med Danmark och Ryssland
samt lät en sachsisk styrka överfalla Riga.
Det stora nordiska kriget bragte till en
början A. ständiga nederlag samt medförde
hans avsättning i Polen 1704 och avsägelse
av polska kronan genom freden i Altranstädt
1706. Efter Karl XII:s nederlag vid Poltava
förnyade A. förbundet med tsar Peter, inbröt
i Polen 1709 och blev åter erkänd som konung
men måste länge kämpa med genstörtiga
adels-konfederationer. Kriget med Sverige utbröt
ånyo 1710 och fortsattes i Tyskland nominellt
ända till 1719 års stillestånd, vilket först 1732
förvandlades till fred.
A. var en mycket skicklig diplomat, som
förstod att hålla både vänner och fiender i
ovisshet om sina verkliga syften. Emellertid
missräknade han sig på sina motståndares
styrka och nådde därför aldrig sitt politiska
huvudmål: att skapa ett starkt, ärftligt rike
åt sin ätt. A:s polska regering befordrade
landets inre upplösning och Rysslands ödesdigra
inflytande. Trots A:s omsorg om Sachsens
näringar (Meissens porslinsindustri) och
för-svarsväsende (fästningen Königstein) gick
även Sachsen tillbaka genom de ofantliga
krigsbördornas tyngd. Hans böjelse för
kostbara byggnader (Zwinger i Dresden), dyrbara
samlingar och praktfullt hovliv bidrog ock
att förstöra finanserna. Eftervärlden har
vanligen fäst sig vid berättelserna om A:s
ofantliga kroppsstyrka (»A. den starke»), om
hans lust för prakt och nöjen samt om hans
otaliga galanta äventyr; bland hans många
älskarinnor märktes Aurora Königsmarck och
grevinnan Cosel. — Litt.: Hallendorff,
»Konung A:s politik åren 1700—01» (i Humanist,
vetenskapssamf :s skr. 1898); densamme, »A.
den starke och Karl XII» (i Hist. tidskr.
1905); E. Vehse, »A. der starke» (1908); S.
Bonnesen, »Studier över A. II :s utrikespolitik
1712—1715» (1918); C. O. Nordensvan,
»August den starke» (1923). C. H. H.*
August III, konung av Polen, som
kurfurste i Sachsen Fredrik August II
(1696—1763), son till föreg. Faderns
efterträdare i Sachsen 1733, valdes han s. å. av
sachsiska partiet till konung i Polen men
blev först 1735 allmänt erkänd. Såsom
re-gent liknade han fadern i slöseri och
praktlystnad samt överlät från 1738 nästan
fullständigt styrelsen åt sin gunstling, greve
Brühl, som ledde den helt och hållet i ryskt
intresse. Polen, som A. sällan besökte, befann
sig i full anarki. Under krigen mellan
Österrike och Preussen stod han på Österrikes sida
och måste därför fly ur Sachsen 1756 och
återkom först kort före sin död.
Augu’sta, lat., »den höga», »den
vördnadsvärda», romerskt binamn, som gavs åt
särskilt hedrade kvinnliga medlemmar av den
romerske kejsarens familj. — A. ingår även i
namnen på en mängd romerska städer, t. ex.
A. praetöria (Aosta), A. Suessiönum
(Sois-sons), A. Taurinörum (Turin), A. Trevirörum
(Trier) och A. Vindelicörum (Augsburg).
Augusta [ågo’ste], huvudstad i Maine, U.
S. A., vid Kennebec river, 7 mil från
Atlanten; 14,114 inv. (1920). Pappersindustri.
Augusta [åga’stø], stad i Georgia, U. S. A.,
vid Savannah river. 52,548 inv. (1920).
Centrum för sydstaternas bomullsindustri och en
av de största handelsstäderna för bomullsvaror.
Augusta, Maria Luise Katarina,
tysk kejsarinna (1811—90). Var dotter till
storhertig Karl Fredrik av
Sachsen-Weimar-Eisenach och
storfurstinnan Maria
Pav-lovna. Förmäldes 1829
med dåv. prins
Vilhelm av Preussen,
sedermera konung av
Preussen (1861) och
tysk kejsare (1871);
i detta äktenskap
föddes kejsar Fredrik
III och
storhertiginnan Louise av Baden,
moder till nuv. sv.
drottningen
Viktoria. A. blev änka
1888. Hon hade tagit
i arv litterära och konstnärliga intressen från
det berömda Weimarhovet men var tillika en
temperamentsfull furstinna, som gärna sökte
utöva ett politiskt inflytande. Därigenom
retade hon mycket Bismarck, som dock
överskattade hennes inflytande. Jfr Vilhelm I.
Litt.: Clara Tschudi, »Kejsarinnan A.» (1902).
Augusta Viktoria, tysk kejsarinna (1858
—1921), dotter till hertig Fredrik av
Au-gustenborg. Förmäldes 1881 med sedermera
tyske kejsaren Vilhelm II, med vilken hon
hade sex söner och en
dotter. Hon anses icke
ha blandat sig i
politiken utan ägnade
sina intressen
huvudsakligen åt familjen
och välgörenhet. Hon
betraktades som en
god representant för
den traditionella
tyska uppfattningen av
kvinnan som hemmets
vårdare och av en
»Landesmutter».
Efter katastrofen 9 nov.
1918 uppsökte hon genast sin gemål i
Holland. Hon var redan då angripen av ett
hjärtlidande, och oron för gemålen och
möjligheten av hans utlämnande anses ha påskyndat
hennes frånfälle. Hon avled på Doorn i
Holland 11 april 1921. Se vidare Vilhelm II.
Litt.: A. O. Meyer, »Kaiserin Auguste
Viktoria» (1921).
Augustäna, namn på augsburgska
bekännelsen (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
