Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augustenborg, Fredrik (1800—65) - Augustenborg, Fredrik (1829—80) - Augustenborg, Fredrik Kristian (1765—1814) - Augustenborg, Kristian August (1768—1810) - Augustenborg, Kristian August (1798—1869) - Augustendal - Augusti (månad) - Augusti, Lovisa Sofia, f. Salomon - Augustiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Augustenborg, F—Augustiner
500
Augu’stenborg, Fredrik, prins av A.
(1800—65), bror till d. y. Kristian August,
kallades »prinsen av Nör» efter sitt gods Nör
vid Eckernförde. Understödde som medlem
av Slesvigs ständerförsamling broderns
angrepp på regeringen och dennes arvsanspråk.
Som ett försonande steg utnämnde Kristian
VIII honom 1842 till kommenderande general
och ståthållare i hertigdömena, men han
nedlade 1846 som protest mot ett s. å. utfärdat k.
brev om tronföljden sina ämbeten. I mars 1848
blev han medlem av provisoriska
upprorsrege-ringen i Kiel och överrumplade Rendsburgs
fästning. Sedermera deltog han i kriget men
avstod redan i sept. s. å. från sitt kommando och
sin plats i regeringen. 1851 blev han
landsför-visad och förde sedan ett kringflackande liv.
Augu’stenborg, Fredrik, hertig av A.
(1829—80),son till d. y. Kristian August. Hade
tjänat i upprorshären under kriget 1848—49,
varit major i preussisk tjänst och 1859
utfärdat protest mot danska tronföljdslagen.
Strax efter Fredrik VII:s död (nov. 1863) och
faderns överlåtelse av sina »rättigheter»
proklamerade han sig som hertig Fredrik VIII av
Slesvig-Holstein och bildade en regering i
Gotha, sedan i Kiel. Snart blev han dock av
Bismarck fullständigt skjuten åt sidan, fastän
han hade en ivrig förespråkare i preussiske
kronprinsen. Bismarck lät en kommission av
kronjurister frånkänna honom all rätt till
hertigdömena. 1866 måste han lämna Holstein
och 1867 lösa invånarna från deras trohetsed.
Som ett slags försoning avtalades senare
giftermål mellan hans äldsta dotter Augusta
Viktoria (se d. o.) och prins Vilhelm, sedermera
kejsar Vilhelm II. Litt.: J. G. Gebauer,
»Her-zog Friedrich VIII» (1912).
Augu’stenborg, Fredrik Kristian,
hertig av A. (1765—1814). Hade fått en
mångsidig humanistisk uppfostran och hyste
livligt intresse för vetenskap, vitterhet och
konst. Som medlem av danska statsrådet
utövade han ett gagneligt inflytande i
undervisningsfrågor. Mellan den filosofiskt
an-lagde hertigen och hans svåger
kronprinsen-regenten (Fredrik VI), som hade föga intresse
för annat än militärväsendet, rådde föga
sympati. Förhållandet blev 1806 ännu kyligare
genom kronprinsens avsikt att utan hänsyn till
augustenborgarnas arvsrätt fullständigt
inkorporera Holstein i riket. A. avgav då en skarp
protest. Brytningen blev fullständig 1810, då
efter hertigens brors, Kristian Augusts (Karl
Augusts), död båda uppträdde som kandidater
till svenska kronan. Då A., ehuru urspr.
svenska regeringens och hemliga utskottets
kandidat, såg sina förhoppningar förintade,
tillskrev han felaktigt sin kunglige svåger
detta. Han nedlade alla sina ämbeten,
inpräntade i sönerna sina teorier om
arvsrättigheterna och upphetsade dem mot konungahuset.
Dottern Karolina Amalia blev gift med
Kristian VIII. Litt.: J. Clausen, »Fredrik
Christian, hertig af A.» (1896).
Augu’stenborg, Kristian August,
hertig av A. (1768—1810), den förres broder.
Ar känd i svenska historien under namnet
Karl August (se d. o.).
Augu’stenborg, Kristian August,
hertig av A. (1798—1869), son till Fredrik
Kristian. Var djupt genomträngd av tanken,
att Slesvig och Holstein efter den manliga
linjens utdöende rätteligen borde tillfalla hans
ätt, åt vilken han helst skulle ha velat
förvärva hela monarkien. Genom missgrepp på
båda hållen blev hans personliga förhållande
till konungafamiljen mycket spänt, och från
slutet av 1830-talet kom han allt djupare in
i den slesvig-holsteinska rörelsen, fastän han
till språk och sympatier urspr. var dansk (han
utgav 1837 en anonym skrift till stöd för sina
arvsanspråk). Under svågern Kristian VIII
tillväxte bitterheten, då denne höll på
arvföljden enligt kongeloven och främjade
danskheten i n. Slesvig. Mot det kungl. brevet om
tronföljden 1846 avgav han en öppen protest.
Vid upprorets utbrott 1848 var han i Berlin,
där han lyckades vinna Fredrik Vilhelm IV
på sin sida. Under själva kriget spelade han
ingen roll, och efter dess slut blev han jämte
sin släkt landsförvisad. Danska regeringen
köpte hans gods i Slesvig för 6 mill. kr., emot
det att han 1852 »vid furstligt ord och ära»
förpliktade sig själv och sitt hus att ingenting
företaga mot danska monarkien och för denna
stadgad arvföljd. Han levde sedan i stillhet
på godset Primkenau i Schlesien. Men vid
budskapet om Fredrik VII:s död (1863) bröt
han sitt högtidliga löfte och överflyttade sina
»rättigheter» till sin äldste son, Fredrik (se
d. o.). Litt.: J. G. Gebauer, »Christian
August» (1910).
Augustendal, fabrikssamhälle strax ö. s. ö
om Stockholm vid Stora segelleden, i Nacka
socken. Tillverkning av alla slags motorer
och motordrivna lantbruksmaskiner.
Innehavare a.-b. J. V. Svenssons motorfabrik.
Augusti, den åttonde månaden i
gregorianska kalendern, den sjätte (därför först
kallad Sextilis) i den julianska. Uppkallad
efter kejsar Augustus (lat. mensis Augusti,
Augustus’ månad), som i denna månad firade
flera stora triumfer. Dess svenska namn är
skördemåna d. A. har 31 dagar.
Medel-temp. för a. varierar, om man bortser från
fjälltopparna, mellan 9° C (n. om Torneträsk)
och 16° C (västra kusten och Öland),
medelnederbörden mellan 48 mm (ö. Öland och s.
Gotland) och åtm. 165 mm (n. om
Suorva-jaure); i gränstrakterna mellan
Västergötland, Småland och Halland uppmätas 126 mm.
Augusti, Lovisa Sofia, f. Salomon,
operasångerska (1756—90). Var från 1773 till
sin död anställd vid Operan i Stockholm, där
hon vann ovanlig framgång på grund av sin
fägring och sin härliga sopranröst.
Augustiner, namn på manliga och
kvinnliga religiösa ordnar, vilkas stadgar hänföra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
