Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien, Australkontinenten - Växtvärld - Djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
529
Australien (Djurvärld)
530
nen och ersättes av starkt xerofila buskskogar,
som gå under namn av »scrub» och bilda den
mest karakteristiska av A:s vegetationstyper.
Den s. k. »mallee-scrub» består huvudsakligen
av låga, starkt greniga Eucalyptus-arter och
utbreder sig över stora sträckor,
huvudsakli-ligen i s. v. och s. A. »Mulga-scrub», som har
stor utbredning i v. och mellersta A., består
till sin huvudmassa av Acacia-arter,
»briga-low-scrub» i n. A. framför allt av Acacia
har-pophylla. De ökenartade delarna av mellersta
A. sakna ej helt växtlighet annat än i en del
starkt salthaltiga områden. Lerig mark
ut-märkes av fetbladiga chenopodiacéer med glest
inströdda styvbladiga acacior. De sandiga
områdena bära arter av Frenela, Casuarina och
förkrympta Eucalyptus samt hårdbladiga och
stickande gräs av släktet Triodia, med orätt
kallade Spinifex. Den s. k. Spinifex-öknen har
stor utbredning i v. delen av mellersta A.
Ur floristisk synpunkt ytterst märkligt är
A:s s. v. hörn. Här har det typiskt
australiska floraelementet utvecklat sig fullständigt
rent och i oanad rikedom, och de malesiska
och antarktiska florainslagen saknas
fullkomligt. Av de här växande arterna äro icke
mindre än 82 % endemiska. Myrtaceae,
Pro-teaceae, Rutaceae, grästräden m. fl.
förekomma här i större artantal än annorstädes i A.
I de regnrikare kustområdena finnas skogar
av jarrah {Eucalyptus marginata) och karri
(Eucalyptus diversicolor). I bådas
undervegetation växa cycadéen Macrozamia F raseri,
grästräden Xanthorrhoea och Kingia samt
proteacéer, såsom Hakea, Banksia och
Dry-andra. Till de viktigare skogsträden höra
vidare åtskilliga Casuarina. Inåt landet bli
skogarna glesare och lägre och få annan
floristisk sammansättning samt övergå så
småningom i de för det centrala torrområdet
utmärkande formationerna. Jfr Australiska
statsförbundet, skogshushållning. K.A.
Djurvärld. Denna är än egendomligare än
A: s växtvärld och har i förhållande till de
andra världsdelarnas en mycket ålderdomlig
prägel. Ovanligt långvarig isolering —
kanske ända sedan mesozoiska tiden — har
försvårat invandringen av högre djur, särskilt
däggdjur. Sålunda förekomma av placentala
däggdjur blott fladdermöss, råttor och ett
rovdjur, dingohunden (Canis Dingo). Av de äldre
aplacentala däggdjurstyperna ha bevarats på
A. och närliggande öar pungdjur och
kloakdjur. Bland de förstnämnda intaga
känguruformerna en framstående plats. De bebo
grässlätter, buskmarker och bergåsar. I n. A.
finnas trädkänguruer. Utom de sistnämnda
har A. rätt många pungdjur, som leva i träd
och livnära sig av blad, t. ex. koalan eller
pungbjörnen (Phascolarctus), kusun eller
australisk opossum (Trichosurus) m. fl. I träden
leva också de s. k. pungekorrarna (Petaurus,
Petauroides). I ö. och s. A. samt på Tasmanien
finnas de fyra stora, grävande vombaarterna
{Phascolamys), vilka som pälsdjur utsatts för
massmördande. Bland de mest egendomliga
pungdjuren är en liten mullvadslik form,
No-toryctes, som finnes i det centralaustraliska
ökenområdet. Bland insektätande pungdjur
kan nämnas den egendomliga tvärbandade
Myrmecobius i v. A. Endast på Tasmanien
träffas de båda största rovpungdjuren,
pungvargen (Thylacinus) och pungdjävulen
(Sar-cophilus). Dessa sistnämnda båda släkten ha
på kontinenten utrotats av dingon. — De
äggläggande kloakdjuren företrädas av
näbbdjuret vid A:s och Tasmaniens floder och
myr-piggsvinet {Echidna), som dessutom finnes
representerat på Nya Guinea med ett par arter.
Till A. ha av människor införts kaniner,
som förökat sig så, att de blivit en oerhörd
landsplåga. Den likaledes införda vanliga
räven har i dessa trakter blivit ett svårt
skadedjur. Dock är den ej så hatad som dingon, som
anställer förödelse bland fåren och därför
förgöres med stryknin och allehanda
jaktmetoder. Européerna ha medfört till A. alla de
vanliga husdjuren, ty urinvånarna saknade
alla dylika. Får och nötkreatur finnas nu i
otaliga hjordar och spela en ofantlig roll i
A:s ekonomi. I vissa trakter ha husdjur
också förvildats. Kameler ha införts för
tjänstgöring i ökentrakterna. — A:s
fågelvärld är mycket rik i förhållande till dess
däggdjursvärld och även ganska egenartad, då
ej mer än en tjugondei av A:s fåglar finnes
i andra delar av jorden. De mest företrädda
ordningarna äro tättingar och vadare; av den
förra finnas över 300, av den senare inemot
80 arter; nästan samma siffra nå ock
papegojorna. Även strutslika fåglar och duvor
förekomma, de senare i en mängd arter.
Kameltransport i den australiska öknen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
