Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien, Australkontinenten - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Australien (Befolkning)
532
Av märkligare former må nämnas två arter
emu, en strutslik fågel besläktad med
kasu-arerna, som även representeras av en art i
n. ö. A. Märklig är ock lyrbuskfågeln (Menur a
superba), som lever i täta skogar, särskilt i
bergstrakter. En egendomlig familj är
Mega-podiidae, hönsfåglar, som nedgräva sina ägg i
högar av vegetabiliska ämnen och låta dem
kläckas av den värme, som uppstår, då dessa
ämnen ruttna. En storartad kungsfiskare
(Dacelo gigas) kallas i följd av sitt
skratt-liknande läte av invånarna »the laughing
jackass». Praktfull fjäderbeklädnad utmärker
de många papegojor, loris och kakaduor,
som finnas överallt i A. och av vilka många
arter såsom burfåglar förts över till Europa,
såsom t. ex. s. A:s sångpapegojor,
rosenhuva-de och vita kakaduor med gul tofs, vilka
senare i skaror av flera tusental besöka
majsfälten. Av vattenfåglar är svarta svanen
(Cyg-nus atratus) den mest bekanta; massor av
gäss, ankor, pelikaner o. a. giva liv åt sjöar
och vattendrag. Lumholtz beräknade fåglarna
på en knappt 2 km lång lagun till 10,000.
Ödlor finnas av många slag (se t. ex. A g
a-mider), bl. a. även meterlånga varaner,
talrika geckos, ormslåliknande former utan ben
el. med blott rudiment därav o. s. v. Av
ormar finnas många egendomliga arter, av vilka
de flesta äro giftsnokar. Mest fruktade äro i
Queensland Acantophis antarcticus samt
svartormen (Pseudechis porphyriacus) och
brunormen (Diemenia olivacea). Icke giftig är den
två m långa pyton (Morelia spilotes). Bland
fiskar är den märkvärdigaste lungfisken eller
barramundafisken, som numera finnes blott i
floderna Burnett och Murray men som är känd
i fossilt tillstånd från Europas trias- och
jura-formationer. — A:s insekter äro, enl.
Wal-lace, lika egendomliga som dess högre djur.
Av lägre djur äro jätteregnmaskarna
märkvärdiga. Kusterna äro rika på marina djur;
valarna äro väl mest utrotade, men ännu
jagas dugong (Ealicore) på n. v. kusten;
pärl-musslan (Meleagrina margaritifera) fiskas
utefter hela norra kusten, liksom även trepang.
— Se vidstående plansch. L-e. (Rend.)
Befolkning. Australiska fastlandets
infödingar, också kallade australnegrer, utgöra en
särskild människotyp, närmare släkt endast
med vissa mörka sydasiatiska folk. Hudfärgen
växlar åtskilligt men skildras mest som
chok-ladbrun. Längden skiftar rätt mycket hos
olika stammar, men medeltalet torde närma
sig européernas. Håret är ej som negrernas
ulligt utan vågigt eller lockigt. Kroppen
är rikt hårklädd; männen ha god
skäggväxt. Näsroten ligger mestadels djupt, näsan
är bred och något plattad, muntrakten
utskjutande (prognati). Huvudskålen är långsträckt
och liknar rätt mycket sådana från en
europeisk urras, neandertalrasen. Händerna äro
små och smala. Tasmanierna, nu utdöda, voro
av annan typ, mindre och ullhåriga. Deras
kultur stod lägre än fastlänningarnas. Austral-
negern är intelligent; barnen ha synnerligen
lätt för att lära. Många tro, att
australnegrer-na uppkommit genom blandning av två typer,
varav en varit negerartad och liknat
tasmanierna. Australnegrernas andliga kultur är
livlig och ganska högt utvecklad; den materiella
står lågt. Dräkten har ej till uppgift att dölja
någon särskild kroppsdel; ofta utgöres den
bara av ett bälte kring midjan. Däremot
nyttjas talrika prydnader. Kroppen målas vid
strid, fest och sorg med olika färger. S. k.
ärrmärkning (se d. o.) nyttjas. Männen borra vanl.
ett hål för en prydnadsstav genom näsans
skiljevägg. — Männen äro vid sina ceremonier
glänsande utstyrda. Kroppen prydes av granna
mönster, åstadkomna genom fågeldun, som
klibbats fast med blod. Huvudet bär en —
stundom jättelik — dunprydd håruppsats.
Australnegrerna leva i stenåldern men
nyttja också trä, ben, tänder, mussel- och
snäckskal till redskap. Eld göres upp genom
drill-ning eller sågning. Flätkonsten är känd;
lerkärl saknas. Bostäderna äro enkla, uppförda
av grenar, täckta av blad, gräs eller bark;
stundom utgöra de mera en vindskärm än en
hydda. Stundom tätas de med lera. Vapnen
äro klubbor, spjut — som slungas med hjälp
av ett kastträ — och bumerangen (se d. o.).
Australnegrerna äro dåliga sjömän; deras
farkoster äro enkla, ekstockar eller av bark.
Växtodling möta vi blott i dess allra första
stadium. Enda husdjuret är hunden, dingon.
Huvudsakligen lever australnegern av fiske,
jakt och vad han kan samla av smådjur och
ur växtvärlden. Jaktbytet delas efter
kommunistiska grunder. Fisk fångas på många olika
sätt, bl. a. genom förgiftande av vattnet. Vissa
njutningsmedel nyttjas.
Människoäteri har varit vanligt; man har
ätit både sina egna och sina fiender. Någon
stark samhällsstyrelse finnes knappast;
makten ligger i händerna på en hövding eller hos
stammens äldre män. Folket delas upp i
stammar; varje grupp har rätt till sitt område.
Den uppdelning av samhället, som kommer av
släktskap och giftermålsförbud, är invecklad.
Dels tillhör varje människa en totemistisk
klan; totem kan ärvas på mans- eller
kvinno-linjen. Dels är samhället uppdelat i klasser,
vilkas medlemmar endast i viss ordning få
gifta sig med varandra. En egendomlig
institution finnes, varigenom en man får viss rätt till
en annans hustru. Äktenskap ingås under
olika, rätt enkla former; vanligt är, att två unga
män byta systrar. En man kan ha flera
hustrur. Barnamord har varit rätt vanligt.
Liken jordas på olika sätt. Stundom grävas
de ned genast, stundom först sedan
kvarlevorna en tid multnat på en plattform,
uppförd i ett träd. I vissa fall läggas kvarlevorna
i ett ihåligt träd. Stundom brännes liket. I
vissa fall åtos fordom de döda. Australnegern
härleder naturlig död från trolldom, söker
genom magiska medel få reda på mördaren och
döda honom eller någon av hans fränder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
