Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australiska språk - Australiska statsförbundet, Commonwealth of Australia - Indelning och areal - Befolkning - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
537
Australiska statsförbundet (Indelning och areal—Undervisningsväsen)
538
såväl i grammatik som ordförråd, medan n.
gruppens tungomål till stor del sakna sådana
och många av dem stå isolerade gentemot
varandra. Däremot förefalla de till en del
besläktade med språk på Nya Guinea.
Typiskt för många av de australiska
dialekterna är, att orden sluta på vokal, medan för
andra därjämte även l, r, m och n äro
karakteristiska slutljud. Ordförrådet är rikt på
uttryck för konkreta ting men fattigt på
abstrakta ord. Räkneord finnas på sin höjd
endast t. o. m. 4; högre tal fås genom
sammansättningar av befintliga grundtal el.
genom sådana uttryck som »hand» (5), »fingrar»
(10), »hand och fot» (20). Vissa språkliga
egendomligheters geografiska utbredning
sammanfaller med förekomsten av vissa
kulturelement, och P. W. Schmidt, som nedlagt ett
förtjänstfullt arbete på de australiska språkens
utforskning, stöder sig i sina teorier om olika
invandringar i Australien i mycket på
språkliga grunder. — Tilläggas må, att australierna
ha väl utvecklade teckenspråk, som dock mest
brukas mellan medlemmar av samma stam
(t. ex. högra handen för ögonen betyder
»döda» i n. Queensland). — Litt.: P. W. Schmidt,
»Die Gliederung der australischen Sprachen»
(1919); G. Buschan, »Völkerkunde», II (1923,
med språkkarta). K. G. L.
Australiska statsförbundet el. C o m m o
n-w e a 11 h of Australia (se kartan vid
sp. 523—526).
INNEHÅLL:
sp.
vndelning och areal 537
Befolkning ........538
Kyrkl. förhållanden 538
Undervisningsväsen. 538
Litteratur och press 539
Näringar:
Boskapskötsel .... 539
Jordbruk ...........540
Skogsbruk ..........540
Fiske ..............542
Bergsbruk ..........542
Fabriksindustri . . 542
Handel .............542
sp.
Kommunikationer,
post och telegraf . 543
Mynt, mått och vikt 544
Finanser ...........544
Armé ...............544
Örlogsflotta .....544
Författning .....545
Historia ...........546
Flagga .............545
Australiens deltagan-
de i världskriget . 547
Indelning och areal. A. omfattar följ, sex
stater under brittisk spira: Nya Syd-Wales,
Victoria, Queensland, Sydaustralien, Västaustralien
och Tasmanien. Därtill komma ett från Nya
Syd-Wales avsöndrat förbundsområde vid foten
av Australalperna och stående under
förbundets gemensamma förvaltning samt (sedan
1911) Nordterritoriet på kontinenten. Under
statsförbundets förvaltning stå även
territoriet Papua el. förra Brittiska Nya Guinea
(sedan 1906) och sedan juli 1914 förra
kronkolonien ön Norfolk i Stilla havet ö. om
Australien. Förra Tyska Nya Guinea,
Bismarcks-arkipelagen och Salomonöarna förvaltas sedan
1920 av statsförbundet som mandatärmakt.
Statsförbundets sammanlagda areal,
mandaten inräknade, är 8,178,800 kvkm;
folkmängden var 6,189,000 år 1921,
urbefolkningen inberäknad. Om areal och folkmängd,
då mandaten ej medräknas, se Australien,
sp. 522. Till förbundets huvudstad bestämdes
1912 Yass-Canberra, beläget inom ovan
nämnda förbundsområde, men tills denna
stadsan-läggning blir färdig, är Melbourne
regeringens och parlamentets säte.
Befolkning. Om australnegrerna se A
u-stralien, sp. 531. Av anvandrarna, vilkas
ättlingar utgöra huvudmassan av A:s
befolkning, ha 96 o/o varit av brittiskt ursprung. 1911
voro 82,9 % av befolkningen födda i A.,
medan 13,4 °/o voro födda i Storbritannien. I
Sverige, Norge och Danmark voro födda
endast 14,700 el. 0,33 %; av dessa anses 6—
7,000 vara svenskar. Under perioden 1861—
1921 uppgick den naturliga eller på antalet
födelser utöver dödsfall beroende
folkmängds-tillväxten till 3,333,789 och ökningen genom
invandring till 1,030,855. Svenskarna ha
alltid utgjort ett ringa fåtal. De ha förts dit
förnämligast av guldfebern 1851 och i början
på 1890-talet samt i följd av en i början på
1880-talet företagen officiell
immigrantvärvning i Nordeuropa. Ärliga antalet
invandrare från hela norden växlade 1914—21
mellan lägst 437 och högst 1,489. Den färgade
invandringen, »den gula faran», har genom
stränga lagbestämmelser hållits nere. Medan
1858 33,000 kineser funnos på Victorias
guldfält, uppgick 1921 antalet kineser i A. till
17,000 och övriga asiater (japaner, hinduer,
syrier och malajer) till 11,000. Sin första
folkmängdsmillion uppnådde A. 1858, d. v. s.
70 år efter koloniseringens början, sin andra
19 år senare el. 1877, sin tredje 12 år
senare el. 1889, sin f järde 16 år senare el. 1905.
Den femte nåddes 1918. Antalet män har i A.
nästan undantagslöst överstigit antalet
kvinnor och var de första årtiondena mer än
dubbelt så stort; under senare år har förhållandet
jämnat ut sig.
Kyrkliga förhållanden. I A. finnes ingen
statskyrka, och ej heller understödes
religionsundervisningen med statsbidrag. Talrikast är
anglikanska kyrkan (45 %, 2,4 mill. 1921),
därnäst komma presbyterianer, metodister och
baptister (omkr. 1,4 mill.). Katolikerna, mest
irländare, uppgå till l,t mill. (21,5 %).
Undervisningsväsen. Obligatorisk skolgång
är införd i varje stat. 1921 funnos 9,445
statsskolor med 26,120 lärare och 819,042
lärjungar samt dessutom 1,696 privatskolor med
8,836 lärare och 198,688 lärjungar ävensom
(1922) 60 s. k. fria kindergarten med 2,648
barn. Antalet analfabeter uppgick 1911 till
omkr. 671,000. Antalet universitet uppgår till
6: Sydney, Melbourne, Adelaide, Hobart,
Bris-bane och Perth, med (1921) sammanlagt 482
lärare (därav 104 professorer) och 6,720
studenter. Störst är universitetet i Sydney med
2,753 studenter. Antalet lärjungar i tekniska
skolor och handelsskolor uppgick s. å. till
82,769. Dessutom finnas 6 offentliga bibliotek,
de största i Sydney och Melbourne, fyra
stats-observatorier — i Adelaide, Melbourne, Perth
och Sydney —, flera naturhistoriska och
konstmuseer samt flera lärda sällskap. Ths.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
