Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australiska statsförbundet, Commonwealth of Australia - Litteratur och press - Näringar - Boskapskötsel - Jordbruk - Skogsbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Australiska statsförbundet (Litteratur och press—Näringar)
540
Litteratur och press. Först på 1870-talet
visade sig några ansatser till en australisk
litteratur med M. Clarkes »For the term of
his natural life» (1874), som sökte skildra
straffångetiden och är märkligare mera genom
sitt ämne än dess behandling. Något
liknande kan sägas om T. A. Brownes skildring av
bushperioden, »Robbery of the arms» (1888).
A. L. Gordons poem skildrade australiska
ämnen men utan att frigöra sig från eng.
mönster. På senare tider har, huvudsakligen
under kraftig uppmuntran av
tidningsredaktören J. Archibald (1858—1919), framträtt en
löftesrik och för A. karakteristisk litterär
rörelse. Den representeras förnämligast av
följ., näml. H. Lawson (1867—1923), som i
berättelser och vers givit trogna, ibland hemska
bilder från »bushen», A. B. Paterson (f. 1864),
som besjungit det vilda livet på
fårstationerna, G. L. Becke (1848—1913), av vars
färgrika skildringar från Söderhavsöarna
några översatts till sv., A. H. Davis (f. 1868)
med burleska och ändå sympatiska
skildringar från de små farmerna, de svårmodiga
skalderna R. Quinn (f. 1869) och V. Daley, havets
skald E. J. Brady (f. 1869), Ethel Turner (eg.
H. R. Curlewis, f. 1872), som skildrar de
australiska barnen, samt B. O’Dowd (f. 1866), J.
F. Dwyer (f. 1874) m. fl. Från senare år
märkes C. J. Dennis’ originella, humoristiska och
känslofulla diktsamling »The sentimental
bloke». — Alla större tidningar äro
nationalistiska och särskiljas mest genom sin olika
ståndpunkt i tullfrågan. Störst äro The
He-rald och The Telegraph i Sydney, The Age
och The Argus i Melbourne. Den enda
arbetartidningen av betydenhet är The Daily
Standard. Bland de många veckotidningarna är
Sydney Bulletin märklig genom sin ihärdighet
i att framföra programkravet »Australia for
the Australians». Ths.
Näringar. Förnämsta huvudnäringen är
boskapsskötsel; men kreatursstockens
storlek har liksom skördarna varit
underkastad ingripande växlingar i samband med
torkan, som tidtals varit mycket ödeläggande.
Genom konstgjord bevattning, anläggning av
artesiska brunnar och s. k. dryfarming (se d.
o.) söker man allt mer och mer förebygga
verkningarna av torkan och landets
regnfattighet. De förnämsta husdjuren äro framför
allt får, därnäst nötkreatur men även hästar
och svin. Antalet får var 1920 ung. 77,9 mill.,
nötkreatur 13,5 mill., hästar inte fullt 21/2 mill.
och svin 764,000. Ung. 43 1/2 °/o av fårstocken
ägas av Nya Syd-Wales, som också har en rik
svinavel och i fråga om nötkreatur och hästar
kommer näst efter Queensland. Australiska
hästrasens härdighet har skaffat den stor
användning särskilt inom indiska armén.
Utförseln av ull uppgick 1921—22 till 47,9 mill.
pd, och värdet av köttutförseln var 4,9 mill.
pd. Hudar och skinn utfördes för 2,5 mill. pd
och talg för 1,4 mill. pd. Mejerihanteringen
har på senare år nått en stor utveckling.
Mjölkavkastningen är störst i Nya Syd-Wales,
Victoria och Queensland. Smör produceras
mest i Nya Syd-Wales och Victoria. 1921 var
produktionen ung. 121 mill. kg. Kondenserad
mjölk produceras mest i Victoria och Nya
Syd-Wales. 1921 års produktion var 25 mill. kg.
1921—22 var smörutförseln 57 mill. kg till ett
värde av nära 8 mill. pd, kondenserad mjölk
17 mill. kg till ett värde av 2,i mill. pd.
Jordbruket utgör därnäst A:s
viktigaste huvudnäring. Förnämsta
jordbrukssta-ter äro Nya Syd-Wales, Victoria och
Sydau-stralien, därnäst Västaustralien. Den odlade
jorden uppgick 1922 till 6,110,500 har, och av
dessa äro 3,682,500 har odlade med vete,
364,200 med havre, 121,400 med majs, 121,400
med korn, 1,456,800 med foderväxter, 68,800
med sockerrör. Vete produceras mest i
Victoria, Nya Syd-Wales och Sydaustralien.
Veteskörden uppgick 1923 till 3,265,900 ton.
Utförseln av vete och vetemjöl uppgick 1 aug.
1922—31 juli 1923 till 1,213,000 ton samt aug.
—nov. 1923 till 417,000 ton. Förnämsta
havreodlande staten är Victoria med 2,200,900 hl
1921—22, medan hela A:s havreskörd samma
tid var 4,415,000 hl. Havre odlas även i större
utsträckning i Sydaustralien, Västaustralien,
Nya Syd-Wales och Tasmanien. Majs odlas
egentl. i Nya Syd-Wales och Queensland och
korn mest i Sydaustralien och Victoria.
Majsskörden uppgick 1921—22 till 2,849,000 hl och
kornskörden till 2,212,000 hl.
Snabba framsteg har under senare år
fruktodlingen gjort och bedrives i synnerhet i
Victoria och Nya Syd-Wales, till stor del
på konstbevattnad jord. Den upptog 1921—22
inalles 113,800 har med ett totalvärde av
6,458,000 pd. Mest givande var
äppleodlingen. Därnäst komma apelsiner, persikor,
päron och bananer. Vinodlingen, som
tyckes ha börjat samtidigt med
koloniseringen, bedrives nu förnämligast i Sydaustralien
och Victoria. Sammanlagda arealen vingårdar
1921—22 var 37,400 har och produktionen
388,800 hl. Sockerodling, som infördes 1862,
bedrives i större utsträckning endast i
Queensland och helt obetydligt i Nya Syd-Wales.
1921—22 var sammanlagda avkastningen
300,100 ton. Ths.
Skogsbruk. Den australiska
kontinentens skogar bildas av träd, vilka till såväl
typ som växtsätt helt avvika från de övriga
världsdelarnas skogsträd. Den för
Australiens skogar, såväl som för dess växtvärld
i övrigt, bestämmande biologiska faktorn
är världsdelens stora nederbördsfattigdom (se
Australien, sp. 525 ff.). I ett land med
Australiens höga medeltemperatur och därav
följande starka vattenavdunstning kräver
vegetationen avsevärt större regnmängder
än i exempelvis norra Europas tempererade
klimat med dess svaga avdunstning. Skogarnas
utbredning i Australien (se d. o., sp. 527 ff.)
är därför helt betingad av nederbörden i
världsdelens olika delar. Savannerna och busksko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
