Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australiska statsförbundet, Commonwealth of Australia - Örlogsflotta - Författning - Flagga - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Australiska statsförbundet (Författning—Historia)
546
manlagda tontalet uppgår för
övervattensfar-tygen till 81,108 ton. Enligt
Washingtonkon-ferensens beslut skall antalet tjänstgörande
fartyg minskas till 13.
Författning. Lagstiftande makten vilar hos
ett förbundsparlament, bestående av
suveränen, representerad av en generalguvernör,
senaten och representanternas hus. Senaten
består av 36 medl. (minst 6 medl. för var och
en av de urspr. staterna). Senatens medl.
väljas för 6 år och så, att halva senaten
avgår vart tredje år. Vid långvarigare
meningsskiljaktighet med representanthuset kan hela
senaten — liksom representanternas hus —
upplösas och underkastas nya val. Till
representanthuset väljer var stat, så nära som
möjligt i förhållande till sin folkmängd,
dubbelt så många representanter som till senaten,
dock minst 5. Antalet representanter är
f. n. 76. Nya Syd-Wales representeras av 27,
Victoria av 21, Queensland av 10,
Sydaustra-lien av 7, Västaustralien o. Tasmanien vartdera
av 5, Nordterritoriet av 1. Valbar till båda
kamrarna är varje brittisk undersåte, som
fyllt 21 år och äger valrätt samt
uppehållit sig inom förbundet minst 3 år. Vid
valen till båda kamrarna gäller allmän
rösträtt för både män och kvinnor, som äro eng.
undersåtar och uppehållit sig i A. 6 månader
i sträck, men endast de infödingar, som ha
förvärvat valrätt till underhuset i en enskild
stat, ha rätt att deltaga i valen till
representanthuset. Förbundsparlamentets
lagstiftande makt omfattar ärenden, som angå
handel staterna emellan och med utlandet,
skeppsfart, finanser, bank- och myntväsen, försvar,
utrikesärenden, post, telegraf, järnvägar,
tullar, mynt, mått och vikt, medling i
arbetstvister, som sträcka sig utanför en stats
gränser m. m. Lagstiftningsrätten i ärenden, som
ej uttryckligen förbehållits
förbundsparlamen-tet, bibehålies av de enskilda staterna.
Verkställande makten utövas av
generalguvernören med biträde av ett ministerråd, vars nio
medlemmar måste vara eller inom tre
månader efter utnämningen bli
parlamentsledamöter. I London representeras förbundet av en
»high commissioner».
För författningsändringar erfordras, att
förslaget godkännes av parlamentets båda
avdelningar, sedan underkastas en folkomröstning
och får en majoritet både av samtliga
röstande och av flertalet stater. Högsta dömande
instans är Federal supreme court el. High court
of Australia. Denna, som även är en
appel-lationsdomstol, består av en överdomare och
fem bisittare. Dessutom finnes sedan 1913 en
mellanstatlig kommission för överflyttande av
statsämbetsmän, statstillgångar och
statsskulder på statsförbundet och för upptagande el.
bildande av nya stater. Om författningarna
för de enskilda staterna se dessa. Ths.
Flagga. A:s flagga (örlogsflagga blå,
handelsflaggan röd) har brittiska unionsmärket
(»Union Jack») i övre, inre hörnet och
där
under en stor, vit stjärna med sex uddar. Fem
mindre stjärnor på dukens yttre del
framställa stjärnbilden Södra korset.
Historia. Australiska statsförbundet
stiftades 1 jan. 1901. Dess förste
generalguvernör blev lord Hopetoun (senare lord
Lin-lithgow), som avgick redan juli 1902. Hans
efterträdare ha varit lord Tennyson (1902—
03), lord Northcote (1904—08), lord Dudley
(1908—11), lord Denman (1911-—14), Sir R.
Munro-Ferguson (1914—20) och (från 1920)
lord Forster. Förbundets förste
premiärminister blev Sir Edmund Barton, som i sitt
kabinett upptog flera av förbundsrörelsens
ledare. Han avlöstes av Deakin (se d. o.) sept.
1903. Redan det första parlamentet var delat
i tre partier, ett protektionistiskt
regeringsparti, ett moderat frihandelsparti under Sir
George Reid (se d. o.) och arbetarpartiet under
J. C. Watson (se d. o.). De två första partierna
voro ungefär jämnstarka, vilket gjorde, att
arbetarpartiet, som i tullfrågan var delat, kom
att öva stort inflytande. Dess framgång vid
parlamentsvalen dec. 1903 ledde till att
Deakin avgick och efterträddes av Watson som
premiärminister. I följd av arbetarpartiets
nederlag i ang. 1904 fick Watson ge plats för
en borgerlig koalitionsministär med Sir G.
Reid som premiärminister. Men dennes
ministär störtades redan juli 1905 av
protektionisterna med hjälp av arbetarpartiet, och
Deakins nya ministär kunde med
arbetarpartiets understöd hålla sig kvar till juli 1908,
då den fick vika för arbetarpartiet under dess
nye ledare, A. Fisher (se d. o.). Deakin hade
under sin ministertid med Watsons understöd
genomdrivit en fullständigt protektionistisk
tulltariff. Fishers ministär måste redan juni
1909 vika föi en sammanslutning av de
borgerliga partierna under ledning av Deakin och J.
Cook (se d. o.), vilken senare som ledare
efterträtt Sir G. Reid, då denne blev A:s
förste »high commissioner» i London.
Parlamentsvalen 1911 gåvo arbetarpartiet
majoritet både i senaten och i representanthuset
och förde en ny ministär Fisher till makten.
Denna återupptog det av Deakin redan 1905
framställda förslaget om ett modernt
australiskt lant- och sjöförsvar och genomförde det
i huvudsak 1911 på grundval av
organisations-förslag utarbetade av fältmarskalk Kitchener
och amiral Henderson. De av Fisher 1910 i
parlamentet genomdrivna förslagen till
för-fattningsförändringar, med syfte att ge
för-bundsparlamentet vidgad myndighet vid
handels- och industrilagstiftningen och makt över
truster och monopol, förkastades med stor
majoritet vid folkomröstningen 1911. De
allmänna valen 1913 voro ogynnsamma för
Fisher, men J. Cook, som avlöste honom, hade
ytterst knapp majoritet i representanthuset
och ingen majoritet i senaten och kunde därför
föga uträtta. Nyval efter parlamentets
upplösning, juli 1914, gåvo arbetarpartiet
majoritet i båda kamrarna, och Fisher bildade nu
II. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
