Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australiska statsförbundet, Commonwealth of Australia - Historia - Australiens deltagande i världskriget - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Australiska statsförbundet (Australiens deltagande i världskriget)
548
sin fjärde ministär i sept. 1914. Han utbytte
okt. 1915 premiärministerposten mot
befattningen som »high commissioner» i London och
efterträddes av W. M. Hughes (se d. o.).
Hughes igångsatte en energisk kampanj för
frivillig rekrytering, höll i England 1916
imperialistiska programtal om allmän värnplikt
m. m., vilka ogillades av många partivänner
i A., så att han nödgades utgå ur
arbetarpartiets styrelse. Dettas flertal började nu
en livlig opposition mot regeringen,
särskilt i värnpliktsfrågan. Hughes sökte med
folkomröstning genomdriva sitt
värnplikts-förslag, men det avslogs okt. 1916. Han
bildade då 1917 en koalitionsministär och
upptog i denna de liberala ledarna J. Cook och
sir J. Förrest. Regeringsanhängarna, numera
kallade nationalister, fingo vid valen i maj
1917 stor majoritet i båda husen över det av
J. Tudor ledda arbetarpartiet men
misslyckades i sitt försök att genom folkomröstning
dec. 1917 genomdriva allmän värnplikt till ej
blott A:s utan hela rikets försvar. Hughes
och Cook deltogo 1918 i rikskrigskonferensen
i London och sedermera 1919 i
fredskonfe-rensen i Paris, där de med framgång, trogna
det gamla programmet »ett vitt Australien»,
bekämpade japanernas försök att i
Nationernas förbunds »pakt» få införd grundsatsen
om rasernas jämlikhet. Under sista krigsåret
hade arbetarpartiet kraftigt uttalat sig för
moderation och samförståndsfred, vilket
bidrog till dess nederlag vid parlamentsvalen i
dec. 1919. Valen inneburo även ett nederlag
för arbetarpartiets radikalare förslag till
»Australiens enande» enligt en plan, som åt dess
stater, sönderdelade i 31 distrikt, endast ville ge
en med de sydafrikanska provinsernas
jämförlig ställning och dessutom påyrkade senatens
avskaffande. Cook avgick 1921 ur ministären
och blev australisk »high commissioner» i
London. I dec. s. å. undergick ministären
Hughes en grundlig rekonstruktion, men dess
ställning var mycket osäker. I det nybildade
lantmannapartiet, »country party», under
ledning av E. Page hade den även fått en ny
motståndare. Ej ens på sitt eget parti kunde
Hughes vara fullt säker på grund av
missnöjet hos en liberal grupp under Watt, förut
finansminister och tjänstförrättande
premiärminister under Hughes’ vistelse i England
1919. Parlamentet upplöstes nov. 1922, och
valen utföllo så, att nationalistpartiet ensamt
gick tillbaka. En koalitionsministär, bildad
ur nationalist- och lantmannapartiet med S.
Bruce som premiär- och utrikesminister och
E. Page som finansminister, innehar (från
febr. 1923) regeringsmakten. V. S-g.*
Australiens deltagande i världskriget.
Under krigets hela lopp mobiliserades och övades
omkr. 420,000 soldater, mer än J/i2 av
befolkningen. Inemot 330,000 man kommo att göra
aktiv tjänst. Denna beaktansvärda prestation
skedde på frivillighetens väg, ty värnplikt
gällde blott för eget lands försvar; ett 1917
Australiska trupper marschera genom London (1916).
framställt förslag om utsträckt allmän
utskrivning avslogs genom folkomröstning. Den
australiska flottan tog i besittning de tyska
områdena i Stilla havet, Bismarcksarkipelagen,
Salomonöarna, Marshallöarna, Marianernam. m.
Under eskortering av trupper från Australien
och Nya Zeeland till Europa kom det
australiska krigsskeppet »Sydney» i tillfälle att
förstöra tyska kryssaren »Emden» vid
Keelingöar-na i Indiska oceanen. Sedermera opererade
australiska flottan tills, m. den engelska i
Nordsjön. — De första australiska trupperna
anlände till Egypten i slutet av nov. 1914 och deltogo
i tillbakaslåendet av det turkiska anfallet vid
Suezkanalen i febr. 1915. Den australiska och
nyzeeländska armékåren (Anzac, se d. o.)
stred vid Gallipoli och skördade där många
lagrar. Efter Gallipoliföretagets uppgivande
transporterades de flesta av denna kår till
Frankrike (april 1916), där de snart kommo
att deltaga i Sommeslaget och sedermera
kvarblevo under krigets hela lopp.
Australiska och nyzeeländska trupper kämpade även
i Palestina under Allenby. De australiska
krigsförlusterna voro 59,340 döda och 166,820
sårade. — Australiens sammanlagda utgifter
för världskriget ha beräknats till 438,583,753
pd. — Litt.: P. F. E. Schuler, »Australia in
arms» (1916); J. Monash, »The australian
vic-tories in France in 1918» (1920). M. B-dt.
Litt. om Australiska statsförbundet:
»Of-fieial year-book of the Commonwealth of
Australia», »The Commonwealth of
Australia, federal handbook» (1914); M. Atkinson,
»Australia» (1920); Coghlan, »Labour and
in-dustry in Australia» (4 bd, 1918); Lewin, »The
Commonwealth of Australia» (1917); Murphy,
»Labour and wages in Australia» (1917);
Northcott, »Australian social development»
(1918); Quick, »The legislative powers of the
Commonwealth and the States of Australia»
(1919); Rankin, »Arbitration and conciliation
in Australasia» (1916); Smith, »The sheep and
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
