Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australisk sociallagstiftning - Australnegrer - Australoida folk - Austrasien - Austria - Austrvegr - Austråt - Ausås - Autarki - Autbert - Aut Caesar, aut nihil - Autecisk, Autoecisk, Autoik, Autoxen - Autenticitet - Autentisk - Autentisk lagtolkning - Autentisk tonart - Auteuil - Auteur - Autigena - Auto- - Auto - Autobasidie - Autobiografi - Autocefal - Autocrayon-etsning - Autodafé - Autodidakt - Autodynamisk - Autodäck - Autoecisk - Autofyter - Autogami - Autogen svetsning och skärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Australnegrer—Autogen svetsning och skärning
552
Schachner, »Australien in Politik» (1911);
Childe, »How labour governs» (1923); Douglas,
»Wages regulation in Australia» (i Quarterly
journal of economies, 1923). E. H. T.
Australnegrer, se Australien, sp. 531.
Australolda folk, folkslag, som i likhet med
australnegrerna ha mörkbrun hud, vågigt hår
och kraftig kroppsbehåring. Äro emellertid
svagare byggda än australnegrerna och ofta
småväxta. Utgöra Främre Indiens och Ceylons
urbefolkning och uppträda på halvön Malacka
samt här och där i Malajiska övärlden. Ha
överallt utom på Ceylon och i vissa trakter av
Främre Indien mycket låg kultur. Rbg.
Austräsien (»östriket») kallades den östra,
rent germanska delen av det frankiska riket
i motsats till det övervägande romanska
västriket, Neustrien. På merovingernas
tid var A. ofta ett eget rike med egen
konung. Jfr Merovinger.
Au’stria, latiniserat namn på Österrike.
Austrvegr, »österväg», fornisländskt och
fornnorskt namn på länderna ö. om Östersjön.
Austråt, se östråt.
Ausås, socken i n. v. Skåne på
Ängelholms-slätten, s. om staden; S. Äsbo härad,
Kristianstads län; 33,37 kvkm, 1,408 inv. (1924). 3,042
har åker, 107 har skogs- och hagmark. I A.
Spannarp (se d. o.). Lunds st., S. Åsbo kontr.
Autarkl (av grek. auto’s, själv, och arkéi’n,
vara nog), »självtillräcklighet», förmågan hos
en stat att tillgodose medborgarnas
väsentliga behov ur landets egen produktion.
Autbert, se Ansgarius, sp. 1063.
Aut Caesar, aut ni’hil, lat., »antingen
kejsare eller ingenting»; allt eller intet.
Autècisk (av grek. äuto’s, samma och m’kos,
hem), A u t o e c i s k, A u t o i’k el. A u t
o-x è n kallas en sådan rostsvamp, som under
sina olika utvecklingsstadier (generationer)
lever på samma värdplanta.
Autenticitet, tillförlitlighet, äkthet, giltighet.
Aute’ntisk, som verkligen härrör från viss
uppgiven person el. tid, äkta, tillförlitlig.
Autentisk lagtolkning, se Lagförklaring.
Autentisk tonart, se Kyikotonarter.
Auteuil [åto’j], stadsdel i Paris, intill
Bou-logneskogen. Kapplöpningsbana. Före 1860
en by, där många franska författare hade
sommarställen.
Auteur [åtö’r], fr., författare.
Autigèna kallas sådana beståndsdelar i en
bergart, som bildats samtidigt med eller
efter bildningen av den bergart, vari de
förekomma. Jfr Allotigena.
Auto- (av grek. äuto’s, själv), i
sammansättningar: själv-, egen, självverksam,
självständig. — Vid här nedan upptagna
sammansättningar upprepas av utrymmesskäl ej
härledningen av sammansättningsleden auto.
Auto (plur. a u t o s; av lat. a’ctus,
handling, akt), en under 1500-talet vedertagen
benämning på ett slags alltifrån medeltiden
i Spanien och Portugal högt värderade
folk
liga skådespel, som vanligen bestodo i
bibliska, allegoriska och mystisk-symboliska
framställningar samt utfördes till
förhärligande av kyrkliga fester.
Autobasldie, se Basidiomyceter.
Autobiografl, självbiografi.
Autocefäl, se Au t o k e f a 1.
Autocrayon-etsning, detsamma som m j u
k-grundetsning. Se Etsning.
Autodafé (port, auto da fé, sp. auto de fé; av
lat. a’ctus fi’dei, troshandling) kallades urspr.
det offentliga förkunnandet av inkvisitionens
dödsdom över kättare och otrogna, förbundet
med en predikan om den ortodoxa tron. Det
blev sedan benämning även på den omedelbart
därpå följande straffutövningen. Att åse
dessa upprörande skådespel, där kättarna på
det flammande bålet ledo för sin tro, ansågs
som en from gärning. A. förekommo mest
i Spanien men även i Portugal, därjämte i
Sydfrankrike, Italien, spanska och
portugisiska besittningar. De togo fart från
1480-talet och upphörde småningom mot
1700-talets slut. Jfr Inkvisition. — Numera
begagnas uttrycket a. även bildligt, ofta
skämtsamt, för offrandet åt lågorna av brev och
dylikt. — Se bild å sp. 553—54. J. Hdr.*
Autodida’kt, självbildad, en som på egen
hand förvärvat sina kunskaper.
Autodynämisk (grek. dy’namis, kraft),
själv-verkande.
Autodäck, vanlig förkortning för
automo-bildäck, automobilring.
Autoecisk [-tè’-], se Autecisk.
Autofyter, se A u t o t r o f a växter.
Autogaml, självbefruktning. 1. Bot. Se
Pol-lination. — 2. Zool. Se Fortplantning.
Autogèn svetsning och skärning,
metalldelars hopfogande och skärning med tillhjälp
Svetsningsanordning, bestående av gasackumulator,
syrgasbehållare, transportkärra, reduceringsventiler,
svetsningsbrännare och gummislang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
