Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Automobil
562
Fig. 2. Schematisk framställning av maskineriet i en
explosionsmotor-driven automobil.
1 motorn; 2 kylaren, som har till uppgift att genom vattencirkulation avkyla motorcylindrarna; 2a fläkt,
som försätter luften i rörelse mot kylaren och medverkar till att hålla kylvattnet vid lägsta möjliga
temperatur; 3 igångsättningsvev för motorn. Då motorns cylinderkolvar sättas i rörelse med vevens tillhjälp,
insuges från förgasaren det luftblandade, flytande bränslet (»gasen»), och tändapparaten, som även träder
i verksamhet, ombesörjer tändningen, så att motorn startar; 4 styrratt; 5 pedal för ventilen emellan
kårbu-ratorn och motorn (s. k. »fotgaspedal»). Då vagnen står stilla men motorn igångsatts, får den senare endast
så mycket »gas», som erfordras för tomgången. Vid startning av vagnen öppnas den nämnda ventilen, och
motorn suger in större gasmängd. För samma ändamål finnes nästan alltid även i styrratten en
reglerings-anordning, som dock ej är visad å ritningen. 6 kopplingspedal, genom vilken kopplingen 7 till- eller
från-slås; 7 konkoppling, som förbinder de kraftöverförande organen med motorn och åstadkommer en mjuk
igångsättning av vagnen; 8 handbromsspak; 9 växelspak, genom vilken olika kuggväxlar i växellådan kunna
inläggas för reglering av vagnens hastighet eller för backgång; 10 växellåda med fyra kuggväxlar; 11
kardanknut (se Axelkoppling), som medger sned ställning hos drivaxeln från växellådan till bakaxeln;
12 differentialväxel (se d. o.) ; 13 bensintank.
Fotbromspedalen är ej synlig å illustrationen, emedan den sitter i bredd med kopplingspedalen. Start av
vagnen sker genom urkoppling av kopplingen 7 vid nedtrampning av pedalen 6, inläggning av växeln för
lägsta hastigheten, återförandet av kopplingen genom upptrampning samt påsläppning av »gas» medelst
fot-eller handgasreglering. Stopp av vagnen ernås genom avstängning av gasen samt bromsning. Stopp av
motorn: full avstängning av »gasen» eller avbrytning av tändningen.
Fig. 3. Lätt lastautomobil (Ford). Till jämförelse med ovanstående bild.
även med ånga el. elektricitet drivna sådana
förekomma. Explosionsmotorerna
för automobildrift (se
Förbränningsma-skiner) äro vanligen försedda med 4—8
cylindrar (oftast 4 cylindrar) och i regel
byggda enligt 4-taktssystemet. Såväl
ventilsom slidmotorer användas, dock mest de förra
med styrda ventiler. K y 1 n i n g av
cylindrarna sker numera nästan alltid med
vatten (luftkylning är sällsynt), som antingen
bringas att cirkulera medelst en
centrifugal-pump eller får cirkulera mellan kylaren och
motorernas vattenmantlar på grund av den
uppstående temperaturskillnaden. Flytande
bränsle (bensin, bensol, motorsprit) tillföres
motorn genom sin egen vikt, genom
över
tryck i bensintanken eller genom ett av
motorn alstrat vakuum i en mindre
hjälp-tank över motorn. På vägen till motorn
passerar bränslet förgasaren (karburatorn),
där det finfördelas och blandas med luft
(förgasas). Tändningen sker numera
övervägande medelst magnetapparat, och såväl
konstant som variabelt tändläge förekommer.
Belysningen å personbilar är antingen
acetylenbelysning eller elektrisk, kombinerad
med automatisk igångsättning
av motorn, som numera alltmer börjar få
överhand. Strömmen kan även nyttjas for
tändning i motorn. Den alstras av en från
vagnmotorn driven generator, som även
laddar ett ackumulatorbatteri, vilket avger ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
