Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Automobil - Automobilen under världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Automobil
564
till en elektrisk motor för igångsättning av
vagnmotorn. Generatorn drives medelst
kugg-växel eller kedja från vagnmotorn och är ofta
sammanbyggd med den elektriska motorn.
Växellådan, som har till uppgift att
variera bilens hastighet och vanligen är
utrustad med cylindriska kuggväxlar för 4
hastigheter (2- och 3-växlade förekomma
även), är kopplad till motorn genom en
läderbeklädd konkoppling (se Axelkoppling)
eller en lamellkoppling, som möjliggör en
mjuk (så småningom skeende) start av
vagnen. För kraftöverföringen till
bak-hjulsaxeln användes å vanliga personbilar
axel och kardanknutar (se A x e 1 k o p
p-1 i n g) och konisk kuggväxel eller snäckdrev,
å lastbilar och tyngre fordon kedja. För att
de drivande bakhjulen skola kunna rotera
med sinsemellan olika hastigheter (t. ex. i
kurvor etc.), är å vagnar med kardansystem
bakaxeln i två delar, förenade medelst ett
system av koniska kugghjul, så anordnat, att
de båda axeländarna jämte hjul kunna röra
sig oberoende av varandra (se
Differentialväxel). Vid kedjedrivna vagnar
finnas differentialväxlar på de axlar, å vilka de
mindre kedjehjulen sitta och varifrån de löst
gående bakhjulen drivas.
Styrinrättningen består av skruv och
kuggstångs-hylsa eller skruv och skruvhjul, som överföra
styrrattens rörelse till hävstänger, vilka vrida
framhjulen. För bromsning finnas två
särskilda bromsanordningar, av vilka den ena
skötes genom en pedal och i regel verkar på
maskinaxeln, under det att den andra,
handbromsen, nästan alltid verkan på bakhjulen.
De viktigaste detaljerna på maskineriet i
en vanlig personbil visas av fig. 2.
Motorernas hästkraftantal varierar
alltefter automobilernas storlek mellan 10 och 80
hkr, motorns varvantal mellan 1,800 och 3,400
per min. Körhastigheten har vid tävlingar
drivits upp till omkr. 270 km i timmen.
Ångdrivna automobiler ha visserligen
kommit till rätt ringa användning men
fortfara likväl att tävla med de av
explosions-motor drivna. Under senaste tiden har man
t. o. m. trott sig spåra en viss renässans i
fråga om ångdrivna automobiler, särskilt i
England. Ångpannan eldas å dylika bilar
med olja. Fördelarna med de ångdrivna
auto-mobilerna äro, att ingen särskild
startanordning erfordras samt att hastigheten kan
regleras och backgång åstadkommas utan
ut-växlingar. Ångpannan behöver dock någon
tid för uppeldning, och dess förråd av vatten
måste rätt ofta förnyas. Ångdrift
förekommer mest för lastbilar och traktorer.
De elektriskt drivna bilarna erhålla sin
ström från en förut laddad ackumulator. En
elektrisk motor är givetvis idealet för en
automobil: lättskött, enkel, ofarlig, renlig,
tystgående, lätt reglerbar i fråga om
hastigheten. Ackumulatorn måste dock laddas om
efter en väglängd av 70 å 80 km och är
ganska tung. I Amerika finnas
laddnings-stationer, där ackumulatorerna kunna
utbytas mot nyladdade, men icke så i Sverige,
där de elektriska bilarna därför ännu ej
lämpa sig för längre färder. Uteslutet är
emellertid ej, att detta slag av automobiler i
en framtid kommer att framgångsrikt tävla
med de explosionsmotordrivna.
Underredet å en automobil benämnes ofta
chassi, medan överbyggnaden har givits
namnet karosser i. Karosserierna äro av
flera typer: öppen vagn med eller utan
vanlig sufflett, landaulette, täckt kupé,
vars bakre del kan fällas ner som en sufflett,
limousine, heltäckt, samt sedan,
hel-täckt med inbyggd förarplats etc.
Chaufför är en vanlig benämning på en
yrkesmässig automobilförare. Garage betecknar
egentl. en vagnbod för förvaring av
automobiler men även ett hyrverk för bilar, stundom
i förening med reparationsverkstad och affär
i bilförnödenheter. Fenomobil är ett slags
trehjulig automobil med drivanordning på
framhjulet. Traktor är ett motorfordon
avsett för förflyttning av jordbruksmaskiner,
såsom plogar och harvar, över åker och äng
eller för vägtransporter, där det kan tjäna
som landsvägslokomotiv för hela tåg av
lastade vagnar. — En viktig del av automobilens
utrustning är den elastiska hjulringen, som
vanl. består av ett yttre, slitstarkt hölje av
gummi med vävinlägg (däck) samt en inre
gummislang, som pumpas upp med luft. Även
massiva gummiringar användas å lastbilar.
Storleken å personbilar anges i första hand
genom motorns kapacitet i hästkrafter,
lastbilarnas storlek vanligen med den belastning
de äro avsedda att bära. Regelbunden
auto-mobiltrafik för passagerare och gods är
numera inrättad på ett mycket stort antal
sträckor i olika delar av Sverige, och upplag
av bensin, det vanligaste motorbränslet för
automobiler, finnas tillgängliga vid alla större
stråkvägar. Se vidare
Automobillag-stiftning. O. B-n.
Automobilen under världskriget. Med
hänsyn till den stora betydelse användningen av
automobiler skulle få i händelse av krig hade
i de flesta stater förberedelser träffats i syfte
att genom lag (utskrivning) tillgodose arméns
behov av a. vid krigsutbrott utöver dem, som
redan funnos disponibla. I vissa länder hade
införts ett system för subvention till dem, som
anskaffade a. av viss typ, vilka de ägde
begagna i fredstid, men vilka skulle avstås för
arméns räkning, då denna mobiliserades. A.
fick användning i en utsträckning, som vid
krigets början av ingen kunde förutses.
Auto-mobilfabrikation i stor skala blev ett led i
den ständigt växande kraftmätningen; härvid
hade ententemakterna genom sin obegränsade
råvarutillgång och Förenta staternas hjälp ett
betydelsefullt övertag. — Automobiler
kom-mo till användning på alla krigsskådeplatser.
I största antal förekommo de naturligtvis på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
