Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - d’Avaux, Jean Antoine - Awazu och Wallasis - Avbarkning - Avbetalningsköp, Köp på avbetalning - Avbetalningslån - Avblända - Avboga, Boga ut - Avbränning - Avbröstning - Avbön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Awazu och Wallasis—Avbön
580
åter den franska politiken övervikt i de
svenska rådslagen. Med stöd av den unge
Karl XII:s mäktige gunstling Piper bragte
han 1698 till stånd ett vänskaps- och
handelsfördrag emellan Frankrike och Sverige. J.
A. Wijne har utgivit d’A:s depescher från
åren 1693, 1697 och 1698 (4 bd, 1882—83). En
del av dessa för Sveriges historia mycket
värdefulla depescher hade tidigare utgivits av
Wahrenberg (i del 40 av Handl. rör. Skand.
hist., 1860).
Awazu och Wallasis, en i Stockholm 1732
stiftad aristokratisk klubb för »ridderliga
idrotter» och »adliga bragder», som tillika
blev det första kända svenska ordenssamfund
av vitter betydelse. Samfundets sekreterare
och ende ofrälse medlem var Dalin. Politiskt
tillhörde klubben hattpartiet och strävade att
upprätthålla 1600-talets krigiska traditioner,
vilket tydligt framträder i Dalins
ordens-diktning.
Avbarkning, se B a r k n ing.
Avbetalningsköp el. Köp på
avbetalning, köp, vid vilket köpeskillingen skall
erläggas i särskilda poster. Benämningen
användes företrädesvis om köp av lösören, som
köparen får taga i besittning och använda,
redan innan han slutbetalt köpeskillingen, mot
förbindelse att låta säljaren återtaga
desamma, därest någon avbetalningspost icke skulle
bli erlagd i rätt tid. Ofta skärpes denna
bestämmelse så, att säljaren säges fortfarande
äga det sålda, ända tills köpeskillingen
slutbetalts; emellanåt kallas hela uppgörelsen
uthyrande i st. f. försäljning, varvid dock
»hyresmannens» rätt att efter fullgjord
slutbetalning bli ägare röjer uppgörelsens verkliga
innebörd. Att vid dessa avbetalningsköp
köparen är i behov av särskilt rättsskydd gent
emot säljaren har länge varit erkänt och hai’
under senaste årtiondet även i vårt land
(samt i Norge och Danmark) föranlett
lagbestämmelser, ägnade att väsentligt förbättra
köparens ställning. Dessa bestämmelser, som
vad svensk rätt angår återfinnas i lagen
om avbetalningsköp 11 juni 1915, äro för
säljaren av tvingande natur, d. v. s. han kan ej
ens genom uttryckligt avstående från
köparens sida undgå deras tillämplighet. De
innehålla bl. a. 1) att de särskilda påföljder,
köparen vid avbetalningsköpet må ha åtagit sig
i händelse av dröjsmål med betalningen, icke
skola inträda, förrän dröjsmålet varat i 14
dagar, och icke, om dröjsmålet gäller blott e n
avbetalningspost, som är mindre än Vio av
hela köpeskillingen; 2) att säljaren ej äger
återtaga det sålda godset, med mindre mellan
honom och köparen sker uppgörelse, vid
vilken köparen räknas till godo nuvarande
värdet av godset samt säljaren
gottskri-ves för a) oguldna, till betalning förfallna
poster av köpeskillingen; b) i visst fall ränta
å densamma; c) 9/io (i visst fall annan skälig
bråkdel) av den oguldna, ännu ej förfallna
delen av köpeskillingen: d) kostnaden för
godsets återtagande; allteftersom köparens
el. säljarens tillgodohavande blir större, har
säljaren att till köparen gälda, resp, av
honom utfå skillnaden; 3) att köparen äger på
vissa villkor köpa sig fri från säljarens krav
att återfå det sålda godset ävensom lösa
detta tillbaka, om säljaren återtagit det. Ä
andra sidan bereder lagen säljaren en bekväm
väg, handräckning med
utmätningsmans hjälp, för det sålda godsets återtagande
i laglig ordning. För avbetalningsköp med
köpeskilling över 3,000 kr. gälla ej lagens
bestämmelser; en viss möjlighet till jämkning
av alltför hårda köpevillkor står emellertid
köparen till buds. C. G. Bj.
Avbetalningslån utlämnas av riksbanken
till belopp av minst 300 och högst 6,000 kr.
på 2x/2 el. 5 års amortering. En och samma
låntagare får icke häfta för högre belopp än
6,000 kr. Var sjätte månad avbetalas för lån
på 2^/2 år en femtedel och för lån på 5 år en
tiondel av den ursprungliga lånesumman och
dessutom den under halvåret upplupna räntan
å återstående lånebelopp. Fonden för dylika
a. uppgår f. n. (1924) till 30 mill. kr.
Avblända, att helt, som i fyrar och vid
ljussignalering, el. delvis, som i optiska och
fotografiska instrument, avstänga ett
strålknippe. I senare fallet måste hänsyn tagas
till olika intensitet hos skilda delar av
knippet. Odts.
Avboga, B o g a ut, flytta ett på relingen
eller backen liggande ankare, så att det
kommer att hänga utombords, färdigt till fällning.
Avbränning. 1. Avbränning av
metallföremål av mässing har till ändamål att
avlägsna en möjligen bildad oxidhinna och
få metallen ren. Detta sker vanligen
genom inläggning i utspädd svavelsyra, 1 del
på 10—100 delar vatten, varefter föremålet
hastigt neddoppas i en blandning av
svavelsyra och salpetersyra samt slutligen
rensköl-jes i vatten. Vid a. av nysilver nyttjas
såsom förberedande betningsmedel utspädd
salpetersyra i st. f. svavelsyra. Kraftig åverkan
fås sedan genom en blandning av lika delar
svavelsyra och skedvatten. Vid all a. är det
nödvändigt att hålla de ytor, som skola
avbrännas, fullkomligt fria från fett o. dyl., emedan
metallens färg eljest blir fläckig. A.
efter-följes ofta av fernissning. Se vidare Betning.
2. Den förlust i mängd, som en produkt
lider under en metallurgisk operation. A.
uppgår vid lancashirefärskningen till 8—12 o/o,
vid bessemer- och martinprocesserna till
4—15 »/o. Ytterligare a., 3—5 %, lider stålet
i vällugnarna för valsningen.
Avbröstning, den rörelse, varigenom man,
för att kunna avgiva eld, skiljer ett anspänt
eldvapen och dess underlag (lavetten) från
framvagnen (föreställaren); i allm.
artilleri-truppförbands ingående i eldställning.
Avbön. 1. Ett i Sverige 1864 avskaffat
hedersstraff. som bestod däri, att den dömde
inför domstolen erkände sitt brott och anhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
