Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avesta (stad) - Avesta järnverk - Avestiska, Zend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Avesta järnverk—Avestiska
594
Avesta järnverk och Storforsen.
Avesta stads vapen: sköld
av silver med en bandvis
ställd blå ström, åtföljd
av ett rött järnmärke och
nedan av ett kopparmärke
av samma färg.
fonstation och flera bankkontor samt utges
Avesta-Posten och Avesta Tidning (båda
tryckta å annan ort). Kyrkan, tvåskeppig i
engelsk gotik, byggdes 1852. Taxeringsvärdet
å fast egendom 14,503,400 kr. (1922) och
taxerad inkomst av
kapital och arbete 4,058,470
kr. (1922). A. har
station vid Södra Dalar
-nes järnväg. Lyder
under landsrätt
(Hede-mora domsaga,
Fol-kare härads tingslag)
och utgör eget
pastorat i Hedemora kontr.,
Västerås stift.
Vid A. anlades
redan 1637 av Govert
Silentz från Lybeck
för det s. k. Yngre
kopparkompaniet ett
kopparförädlingsverk,
som genom köp 1641
övergick till Falu
bergslag, varifrån det
inlöstes av kronan 1667. De A. 1641
beviljade stadsprivilegierna upphävdes i
sammanhang därmed. Men Falu bergslag kom
snart genom arrende och 1777 genom köp åter
i besittning av A., dit den vid Falu gruva
erhållna råkopparn fördes för att »garas»
(renas), valsas o. s. v. Från 1644 till 1831 blev allt
rikets kopparmynt präglat i A. 1869 nedlades
det gamla kopparverket helt och hållet. A.
blev köping 1906, stad 1919.
Avesta järnverk, beläget i Avesta,
omfattar briketteringsverk, masugnar, martinverk,
valsverk, press- och svetsningsverk, mek.
verkstad och gjuteri. Tillverkar tackjärn,
göten, stång- och fasonjärn, verktygsstål,
järn- och stålplåt, pressade och svetsade
grov-plåtsarbeten, pressade gasbehållare,
komprimerade och svarvade axlar, smiden, stål- o.
tackjärnsgjutgods m. m. Ägare: Avesta
järnverks a.-b. (aktiekap. 3 mill. kr.). Huvudkontor
i Stockholm. Arb.-antalet är f. n. (1924) omkr.
1,000. Tillv.-värdet har varit uppe i 20 mill.
kr. per år. Bolaget äger huvudparten av
Norbergs m. fl. gruvfält. A. anlades i mitten av
1600-talet (se Avesta) men fick som
järnverk större betydelse först sedan
koppartillverkningen nedlagts och verket 1872 inköpts
av Garpenberg-Avesta a.-b. Det nuv. bolaget
bildades 1883.
Ave’stiska el. (numera föråldrat) Z e n d, det
språk, varpå Zoroaster-religionens heliga
urkund, Avesta, är avfattad. Det tillhör den
iranska avdelningen av den ariska
språkfamiljen (se Ariska språk); ett av dess
systerspråk var fornpersiskan. Man
urskiljer inom a. två dialekter:
gäthä-dialek-t e n, varpå de äldsta hymnerna, de s. k.
G ä t h ä’s, skrivits, och den yngre a. En
skillnad mellan dessa är, att den äldre a. (som
i övrigt i många fall är oss obegriplig)
förlänger alla slutvokaler. Det
språkveten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
