Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avesta (religionsurkund) - Avesta (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Avesta
592
I sitt nuv. skick består A. väsentligen av
följande delar: 1) Yasna (»offer»), en
samling liturgiska texter, som i sin helhet
reci-teras vid parähöm-oiiret (se P a r s e r); i
denna avdelning äro inneslutna de s. k.
Gäthä’s (»sång, hymn», jfr G ä t h ä), 5 av
17 kapitel bestående metriska predikningar
på ett ålderdomligt, till en del obegripligt
språk (jfr A v e s t i s k a), tämligen säkert
härstammande från Zarathushtra själv; 2)
Visper ed (»alla herrar»), ett supplement till
föregående avdelning, innehållande böner och
åkallan av diverse gudomligheter (därav
titeln); 3) Yasht (»lovsång, åkallan»), 21
hymner till gudomligheter och heroer, delvis av
stort poetiskt och legendariskt värde och till
innehållet stående nära den persiska
hjältesagan hos Firdausi; 4) Khordah Avesta (»lilla
A.»), en samling mindre texter av olika
innehåll, mest litanior och böner; 5) Vendidäd
(»lag mot demoner»), en i 22 kapitel avfattad
prästkodex, handlande om olika slags
reningar och botövningar samt delvis av
legendariskt innehåll; 6) strödda fragment.
Alla dessa avdelningar — utom Gäthä’s
— äro sammansatta av äldre och yngre
partier och i språkligt avseende ytterst ojämna.
Till bättre förstående av texten finnas en
version på pehlevi (se d. o.) från
sasanid-tiden, en från denna verkställd
sanskritöversättning (från omkr. 1200) samt versioner på
nypersiska och gujaräti (se d. o.). Men i
svårare fall äro dessa tyvärr av föga värde.
Avestahandskrifter synas ha kommit till
Europa redan på 1600-talet, och 1720 fördes
en till Oxford, men ingen kunde läsa dem,
förrän fransmannen
Anquetil-Duper-ron 1754—61 i Indien hos parserna själva
fick lära att tolka texterna och hemförde en
mängd nya handskrifter av A. En häftig och
långvarig strid pågick sedan rörande
texternas äkthet, som definitivt fastställdes först
1826 av dansken Rask.
De bästa upplagorna av A. ha utgivits av
Westergaard (1852—54) och Geldner (1886—
96). översättningar finnas av
Anquetil-Du-perron, Kleuker, Spiegel, Darmesteter och
Wolf samt (av »Gäthä’s») av Mills och
Bartho-lomæ. Delar av A. äro tolkade på svenska av
N. Söderblom i »Främmande
religionsurkun-der», II. A. har översatts till danskan av A.
Christensen 1923. J. Ch-r.
Ävesta, stad vid Dalälven i s. Dalarna,
intill västmanlandsgränsen; Kopparbergs län.
11,66 kvkm, 5,175 inv. (1924).
Industrisamhälle med betydande kraftkällor i de inom
staden belägna fallen Storforsen och
Lill-forsen. I A. finnas 8 fabriker med omkr. 750
arb. o. ett tillverkningsvärde av 4,948,650 kr.
samt en inkomsttaxering å 121,790 kr. (1921).
Förnämsta industriella anläggningar: A.
järnverk (se d. o.) med kolugnar och
acetatverk (förr sulfatfabrik), sågverk,
kraftstationen A. Lillfors, snickerifabrik m. m. Dessutom
är A. genom en landsvägsbro över Storforsen
förbundet med de på Dalälvens v. strand och i
Grytnäs belägna betydande Månsbo kemiska
fabriker (se Stockholms
superfosfat-fabriks a.-b.). Handlandenas antal omkr.
50. I A. finnas kommunal mellanskola, extra
provinsialläkare, länslasarett,
epidemisjukstuga, apotek, postkontor, telegraf- och tele-
Avesta
1 Post
2 Mellanskola
5 Kommunalhus
4 Hotell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
