Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avklappning - Avknipning - Avkomsträtt - Avkoppla, Frånkoppla - Avkortning - Avkylning - Avlagring - Avlagringsbassäng - Avlastare - Avlat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Avknipning—Avlat
602
formen lagt papper (äldre förfarande).
Stundom göras sådana avdrag i särskilt
konstruerade korrekturpressar, av vilka finnas olika
typer. — 2. Förfärdigandet av matriser vid
stereotypering. — 3. Negativ kopia av
upphöjda, graverade eller inhuggna inskrifter,
ornament o. s. v., utförd i olimmat papper
eller annat lämpligt material genom
klapp-ning med borste. H. L.; H. W-n.
Avknipning (av skott eller knoppar)
företages av olika anledningar i fråga om såväl
ört- som trädartade växter. Så t. ex. avknipas
skotten å vissa växter för erhållande av
buskiga exemplar. I fråga om krysantemum
avkniper man understundom skotten för att
erhålla enstämmiga plantor och särskilt stora
blommor. Vissa växter, ss. exempelvis
amerikanska remontantnejlikor, toppar man för
att därigenom försena blomningstiden. Hos
tomatplantan avkniper man en del skott för
att erhålla större och bättre utvecklade
frukter. På under glas odlade gurkor avkniper man
somliga skott dels för att bereda bättre
utrymme åt de kvarlämnade, dels för att
framtvinga nya rankor och därigenom förlänga
skördetiden. Hos framför allt spaljéformiga
fruktträd avknipas vissa skott under
växt-tiden (p i n c e r i n g), för att knopparna å de
kvarlämnade skottdelarna därigenom skola
uppnå bättre utveckling. G. L-d.
Avkomsträtt betyder rätt att från viss fast
egendom årligen utfå bestämd myckenhet av
naturaprodukter (spannmål, rotfrukter, ved)
eller andra varor (klädespersedlar, stenkol)
eller penningbelopp m. m. T. o. m.
bostadsförmån och brukningsrätt till jordområde
(potatisland, kåltäppa) kunna ingå i en
avkomsträtt. Dylik rätt förekommer oftast som u
n-d a n t a g (se d. o.), betingat vid avstående
av äganderätten till hemman, men jämväl
frälseränta (se d. o.) och vissa andra onera
äro att anse som avkomsträtter. C. G. Bj.*
Avkoppla el. Frånkoppla (»slå ifrån»).
1. Frigöra maskindelar från varandra, t. ex.
en arbetsmaskin från en
drivaxel. Jfr A x e 1 k o p
p-I i n g. — 2. Avbryta
sambandet mellan en elektrisk
strömkrets och andra dylika.
— 3. Frigöra sidohjul eller
propeller från maskinaxeln,
så att de oberoende av maskinen kunna »gå
rund», då fartyget endast seglar. — A
v-kopplingshjul och -muff, anordning
för detta ändamål (se fig.).
Avkortning, en åtgärd, varigenom
utskyl-der, som debiterats men ej influtit, avföras
från en räkenskap. Om a. av kronoutskylder,
mantalspenningar m. m. se
uppbördsreglemen-tet 14/i2 1917, §§ 22—23. A. kan även äga
rum av landstingsmedel. Beslut om a.
meddelar vederbörande länsstyrelse efter anmälan
av landsfiskal eller magistrat. Vid sådan
anmälan skall fogas avkortningslängd,
upptagande alla till a. anmälda utskylder. —
Om a. av kommunalutskylder inom
synnerligt skattetyngda kommuner hänvisas till k. f.
och k. kung. 29/# 1921. A. Bm.
Avkylning. En kropp, vars temperatur är
högre än omgivningens, förlorar småningom
sitt värmeöverskott dels genom att direkt
meddela värme åt de kallare kroppar, med
vilka den är i omedelbar beröring, dels genom
att utstråla värme till kallare avlägsnare
föremål. Mekaniska värmeteoriens andra
huvudsats, som är en av fysikens mest
betydelsefulla satser, utsäger, att värme av sig
självt endast övergår från en varmare till en
kallare kropp. För större
temperaturskillnader sker avkylningen hastigare. I övrigt är
denna hastighet beroende av kroppens natur,
dess ytas beskaffenhet och storlek samt av de
omgivande kropparnas beskaffenhet och
temperatur. Jfr Avdunstning,
Köldblandning och Värme. R. R.*
Avlagring, avsättning ur ett medium av i
detsamma inblandade el. uppslammade
sten-el. jordartade beståndsdelar.
Sammanfattningen av härigenom bildade lager av
jord-el. bergarter kallas också en a. (jfr även S
e-d i m e n t). I benämningen på dylika ingår
ofta en bestämning, som anger bildning
s-s ä 11, en glacial a., en eolisk a.,
beskaffenhet, en moränavlagring, en a. av
flygsand, eller å 1 d e r, en triasavlagring. K. A. G.
Avlagringsbassäng, se Vattenledning.
Avlastare, den, som vid sjöfrakter
tillhandahåller godset till inlastning å fartyget.
Avlat är, enl. »Katolsk katekes för det
Apostoliska vikariatet i Sverige» (sid. 136),
»en eftergift av timliga syndastraff, vilken,
efter redan förlåten synd, av kyrkan
meddelas — — utom botsakramentet». Enligt
romersk kyrkolära fritager den kyrkliga
ab-solutionen från helvetets eviga straff.
Botgöringen förkortar eller befriar från de
timliga straffen på jorden eller i skärselden.
Under inflytande av dels föreställningar i
antiken, dels germansk rättspraxis har
utvecklat sig tankegången om ett
ställföreträ-darskap. Kristus och helgonen ha utfört så
många överflödiga goda gärningar, att av
dem samlats en skatt, ur vilken kyrkan kan
tilldela syndarna så många, som behövas, för
att de med deras tillhjälp helt eller delvis
skola förtjäna befrielse från de timliga
syndastraffen. En sådan lära utvecklades av
skolastikerna, bl. a. Alexander av Hales (d.
1245), och erhöll ung. 100 år efter dennes död
påvlig sanktion av Klemens VI genom bullan
»Unigenitus» (1343). A. utsträcktes t. o. m.
till de redan avlidna. — A. har sina rötter
i den gamla kyrkans botdisciplin. Sedan den
äldre botpraxis så småningom skärpts, sökte
man medel att mildra botens krav. De
långvariga och besvärliga satisfaktioner, som
krävdes för att bliva kvitt de timliga straffen
för vissa begångna synder, visade sig snart
opraktiska. Så var man redan på 600-talet i
Irland medveten om att ådömda satisfakto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
