Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avrinning - Avrivning - Avrusta - Avrustning - Avräkning - Avrättning - Avrösa - Avrösningsjord - Avsked
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Avrivning—Avsked
614
ligga, dess bättre tillgodoses såväl allmänna
som enskilda intressen. Idealet är en konstant
a., som stundom kan vinnas genom reglering
av sjöar eller genom konstgjorda bassänger.
Jfr Sjöreglering. J. G. R.*
Avrivning, badform vid vattenbehandling.
Man använder därvid ett lakan av 2—3 m
längd och IV2 m bredd, vilket doppas i
vatten, vars temperatur växlar, alltefter den
effekt man avser, urvrider det mer eller
mindre hårt samt inhöljer därpå hastigt den
badande däri, sedan han först avkylt ansiktet
med kallt vatten. Lakanet bör sluta väl
intill kroppen och invikas mellan armarna och
kroppen samt mellan de nedre
extremiteter-na. Sedan detta blivit gjort, gnides
(frotteras, avrives) hela kroppen mer eller mindre
kraftigt med hjälparens flata händer.
Lakanet skall hela tiden ligga tätt intill kroppen,
och det är endast händerna, som få röras upp
och ned. Hela proceduren bör icke räcka
längre än 2—5 minuter, varefter lakanet
borttages, kroppen avtorkas och den badande
på ett eller annat sätt skaffar sig
återupp-värmning. Man kan särskilja två olika
former av a., nämligen toniserande eller
stärkande a., vid vilken man använder
en mindre mängd vatten vid lägre temperatur
(8° till 15° till 20° C) och kraftigare gnidning
av kroppen, samt den lugnande och
feberstillande, vid vilken en större mängd
vatten av högre temperatur (15° till 20° C)
användes och gnidningen göres helt lindrig eller
utbytes mot sakta klappningar över kroppen.
Efter den förra formen kan återuppvärmning
uppnås genom en kraftig promenad eller
kortare liggning i sängen; efter den senare
måste den badande ligga till sängs under
V2—1 timme. Bgt.
Avrusta. Ett fartyg, som efter slutad
sjöexpedition för någon tid icke skall vara
bemannat, avrustas, vilket innebär, att segel,
tågvirke m. m. nedtagas och jämte de
effekter, vilka icke lämpligen kunna förvaras
ombord, ilandföras. Subst.: Avrustning.
Avrustning, begränsning av de nationella
rustningarna, oftast tänkt såsom tillkommen
genom ömsesidig internationell
överenskommelse.
I modern tid har avrustnings- och
fredstankens inbördes sammanhang starkt
betonats inom pacifistiska läger, och den
Inter-parlamentariska unionen har sedan 1894
understött intresset för de planer på
ömsesidigt avlyftande av försvarsbördorna, som
framkommit. (Jfr H. Wehberg, »Die
Internationale Beschränkung der Rüstungen»,
Berlin, 1919.) Vid Haagkonferenserna 1899 och
1907 uttalades också önskemål om
rustningarnas begränsning, men som dennas
förutsättning hänvisade man till den mellanfolkliga
rättsorganisationens fullkomnande. Under
världskrigets senare skede framfördes tanken
på ett Folkens förbund, inom vars
garanterande ram avrustning skulle kunna försiggå.
I presidenten Wilsons » 14 punkter» av 8 jan.
1918 påyrkades de nationella rustningarnas
reducering till det minimum, som vore
förenligt med det egna landets säkerhet. Denna
princip upptogs som grundval för
fredsförhandlingarna i Versailles och infördes i
Folk-förbundsaktens art. 8, varjämte det ålades
förbundsrådet att under hänsynstagande till
de särskilda staternas geografiska läge och
till övriga för dem säregna förhållanden
utarbeta en avrustningskonvention, vars
maxi-minormer icke finge av kontrahenterna
överskridas. Frederna efter världskriget ålade
de besegrade en utomordentligt radikal
av-väpning. Det alltmer förvirrade penningläget
manade också de segrande stormakterna till
att pröva möjligheterna för en successiv,
åtminstone maritim, a. Initiativet till en
internationell överenskommelse om de maritima
rustningarnas begränsning togs vid
Washing-tonkonferensen nov. 1921—febr. 1922. Om
dessa och andra, hittills föga fruktbringande
åtgärder för internationell a. se Rustning
s-begränsning. Jfr Fredsrörelsen. Rid.
Avräkning, dels vid beräkning gjorda
avdrag från en viss summa eller annan given
kvantitet, dels klarering av affärer med
någon. — Avräkningsställe, se C 1 e
a-ringhouse. — Avräkningsbok el.
reskontra är en bokföringsbok, innehållande
personliga konton, alltså med kunder el.
leverantörer o. dyl. — Avräkningsnota.
För kontroll av stämpelskatt är
avräkningsnota påbjuden, dels vid köp el. byte av
fondpapper enligt k. f. 6 nov. 1908, dels vid
försäljning av vissa lyxvaror, där ej särskild
försäljningsbok behöver föras, enligt k. f. 17
maj 1923. O. Ä.
Avrättning, verkställighet av dödsstraff.
Genom lag av 3 juni 1921 har dödsstraffet
avskaffats ur svensk strafflag utom för de
fall, som äro stadgade i de s. k.
krigsartik-larna. Dödsstraffets användning är därför
numera i lagen inskränkt till vissa brott, som
i krigstid eller då rikets krigsmakt blivit
mobiliserad för annat ändamål än övning begåtts
av krigsmän eller med dem i lag likställda.
Dödsstraffet verkställes då i vissa fall medelst
skjutning, utförd i huvudsak på samma sätt
som vid arkebusering (sed. o.), eljest
genom halshuggning. Jfr Dödsstraff. (—1m—)
Avrösa, med laggilla råmärken, r ö s,
bestämma och utmärka gränserna mellan skilda
jordegendomar eller skogsområden.
Avrösningsjord, den jord, som vid skifte
avskiljes från inägor, därför att den ej anses
kunna med fördel odlas (men ej är så oduglig,
att den alls icke beräknas vid skiftet, s. k.
impedimenter). Motsats: inrösningsjord.
Avsked, entledigande, betecknar vanligen
den handling, varigenom en i offentlig tjänst
anställd person efter frivillig ansökan
frikallas från sin tjänstebefattning. Om
statens intresse kräver det, t. ex. under krig,
kan avsked vägras. Innehavare av
förtro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
