Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avsked - Avskrivning - Avskräckningsteori - Avskärning - Avslag (auktion) - Avslag (barnafödande) - Avsmältningsräfflor - Avspark - Avsprång - Avstybbning - Avståndsbedömning - Avståndsflagga, avståndsvimpel - Avståndskvadrant - Avståndsmärke - Avståndsmätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Avskrivning—Avståndsmätning
616
endesysslor (se d. o.) kan konungen entlediga,
när han prövar rikets tjänst det fordra.
Avskrivning, dels bortförande ur
räkenskaperna av en tillgång, som blivit värdelös, dels
nedskrivning av bokförda värdet med ett
belopp, som motsvarar värdeminskningen.
Ävskräckningsteori, den straffteori (se
d. o.), enligt vilken straffets ändamål är att
avskräcka från brott. I äldre tider förläde
teoriens anhängare tyngdpunkten till själva
straffverkställighetens förmåga att
avskräcka. I nyare tid åter har man lagt
huvudvikten vid den psykologiska inverkan, som
redan det i lagen uttalade straffhotet är
ägnat att utöva till förekommande av brott.
Teoriens främste målsman var den
namnkunnige bayerske juristen P. J. A. v. Feuerbach.
Avskärning, se Terrängavskärning.
Avslag. Om vid en auktion vad som
utbju-des först uppropas för det högsta budet och
detta pris därefter minskas, till dess anbud
erhålles, säges auktionen ske i avslag. Se
Auktion.
Avslag. Den i början blodiga, sedermera
eerösa, under några veckor fortgående
flyt-ningen från livmodern hos kvinna, som fött
barn. Den benämnes även 1 o c h i e r.
Avsmältningsräfflor, se Glacialräfflor.
Avspark, se Fotboll.
Avsprång, de långa hopp, som en del
djurarter (såsom hare, räv och lo) göra från den
förut följda stråten för att söka vilseleda
förföljaren. De nämnda djuren göra alltid a. till
lyan (vilostället).
Avstybbning, träkolets egenskap att vid
omlastning, behandling eller skakning brista
aönder i mindre stycken och avskilja ett
finfördelat kolstoft. I den praktiska kolhandeln
spelar volymminskningen genom a. en
betydande roll. Man beräknar, att träkol vid varje
omlastning förlorar omkr. 10 % av sin volym.
På grund av skakningen vid kolets körning el.
järnvägstransport förloras 5 å 10 vol. %. Vid
■förvaringen i järnverkens kolhus
samman-•ajunka kolen genom a. ytterligare 10 ä 20 %.
En total volymförlust av 30 ä 40 % under
kolens transport från kolbottnen till
masugnskransen är ej ovanlig. S-r.
Avståndsbedömning, se
Avståndsmätning.
Avståndsflagga och avståndsvimpel
användas vid signalering till och från
örlogs-fartyg, då signalavståndet är så stort, att
vanliga flaggsignaler icke kunna urskiljas.
Med radiotelegrafiens utsträckta användning
har a. förlorat i betydelse.
Avståndskvadrant, nautiskt instrument,
försett med tvenne syftlinjer, av vilka den
ena bildar 26,5 graders och den andra 45
graders vinkel med kursriktningen.
Observeras den tid, som förflyter från det ett visst
föremål (fyr, udde el. dyl.) har siktats i den
förstnämnda syftlinjen, till dess det synes i
den sistnämnda, så kan mot denna tid i
sekunder och fartygets fart i knop i en tabell,
fastsatt till a., omedelbart erhållas det
avstånd i meter eller nautiska mil, på vilket
fartyget kommer att passera ifrågavarande
föremål, om fartygets kurs ej ändras. ö-g.
Avståndsmärke, ett av trä, järn eller sten
förfärdigat och utefter banlinjen uppställt
markeringstecken, som angiver banlängden
från järnvägens antagna utgångspunkt
(nollpunkt), vanligen med ett decimalbråk,
betecknande med heltalssiffrorna nymil och med
decimalen kilometer. Vid svenska
statsbanorna uppsättas dessa märken på varje hel
kilometer (»kilometerpålar»). Nollpunkten för
alla statens järnvägslinjer är mitten av
stationshuset vid Stockholms centralstation.
Avståndsmätning utföres efter olika
metoder, allteftersom den sträcka, som skall
mätas, är tillgänglig eller ej. I förra fallet
användes direkt mätning med kedjor, stänger
eller band (se härom Bas mätning,
Geo-des i, Jäderin, E., Lantmäteri). I det
senare användas trigonometriska metoder, då
antingen en sida (basen) och två närliggande
vinklar eller, om triangeln är mycket
spets-vinklig, dess toppvinkel och den mot
avståndet vinkelrätt ställda basen mätas. Avstånd
kunna även uppskattas, monokulärt med
ledning av luftperspektivet, kända föremåls
skenbara storlek, m. m., binokulärt genom
blickriktningarnas konvergensvinkel och genom det
stereoskopiska seendet (se d. o.).
Noggrannast bestämmer man ett avstånd
genom att mäta en längre bas och från dess
ändpunkter insyfta målet, vare sig med ett
instrument, som förflyttas — geodetiska och
topografiska mätningar —, eller med. två å
fasta mätstationer med känt inbördes avstånd
(basen) uppställda instrument. De båda
stationerna kunna i sådant fall vara förbundna
genom telefon eller mekaniskt och instrumen
ten försedda med anordningar för automatisk
lösning av den erhållna triangeln. Ett
specialfall härav utgöres av depressionsmätaren,
där basen är vertikal och = höjden till
vattenytan, på vilken målet, vanligen ett fartyg,
befinner sig. Emedan här triangeln är
rätvinklig, behöves blott ett mätinstrument, och dess
utslag kunna direkt graderas i avstånd, eller
också omräknas dess inställningar till avstånd
och riktning från ett batteri, som saknar fri
utsikt.
AvstSndsmStningsinstrument (koincidensmätare med
2,74 m bas) med fartygsstativ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
