Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axel (astronomi) - Axel (geometri) - Axel (maskindel) - Axel, Kristian Georg - Axelbössa - Axelförhållande - Axelgehäng - Axel Heibergs land - Axelkilometer - Axelklaff - Axelkoppling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Axel—Axelkoppling
626
Axel. Med en himlakropps a. förstås
den tänkta linje, kring vilken himlakroppen
roterar. Således är jordens geografiska axel
(jordaxeln) den räta linje, som går genom
jordens geografiska poler. Jordens axel är
(liksom de övriga planeternas) under jordens
rörelse kring solen ständigt parallell med sig
själv, oavsett de små avvikelser, som kallas
precession och nutation. Världsaxeln är den
tänkta linje, kring vilken hela himmelssfären
verkställer sin skenbara dagliga rörelse. Den
sammanfaller med den förlängda jordaxeln.
De punkter, där världsaxeln skär
himmelssfären, kallas dennas nordpol och sydpol.
Eklip-tikans, ekvatorns och horisontens axlar kallas
de linjer, som, gående genom dessa cirklars
medelpunkter, stå vinkelrätt mot deras plan.
Axel. I fråga om plana kroklinjer
menar man med axel den räta linje, som skär
alla mot densamma vinkelräta kordor mitt
itu och således delar figuren i symmetriska
hälfter (jfr Diameter). På samma sätt
förstår man med en solid figurs axel en
rät linje, som går genom medelpunkterna till
alla mot denna linje vinkelräta plana
avskärningar. — Med axel till en roterande
kropp förstår man inom mekaniken den
tänkta linje, som icke deltager i vridningen
utan kring vilken kroppens delar röra sig i
cirkelformiga banor. — Om magnetisk
axel se Magnetism. — Om axel till
sfäriska speglar och linser se
Spegel och Lins. — Om optisk axel se
Kristalloptik. — Om kristallaxel
se Kristallsystem. H. W-tt.
Axel, en i lager vilande eller roterande
resp, svängande maskindel, som har till
uppgift antingen att endast uppbära
rörelseför-medlande element eller att med tillhjälp av
sådana överföra mekaniskt arbete. Axlar,
som med sina lager endast uppbära eller
stödja de belastande delarna och krafterna,
benämnas bär- eller kraftaxlar, sådana,
som därjämte överföra vridande kraftmoment,
kallas arbets- eller vridningsaxlar.
Som exempel på bäraxlar kunna nämnas f o
r-d o n s a x 1 a r och
järnvägsvagnsax-l a r; till arbetsaxlar höra t r an s m i
s-s i o n s a x 1 a r och vevaxlar etc.
Arbetsaxlar utföras vanligen av götstål och ges en
cirkelformig genomskärning; bäraxlar äro
därjämte ofta av gjutjärn med ring- eller
korsformigt tvärsnitt. S. k.
vattenhjulstockar utföras av trä med cirkulärt eller
poly-gonalt tvärsnitt. O. B-n.
Axel Kristian Georg, prins av
Danmark (f. 1888 12/8), son till prins Valdemar
och prinsessan Maria av Orleans, löjtnant i
danska flottan. Förmäldes 22 maj 1919 i
Stockholm med sin kusindotter, prinsessan
Margareta av Sverige, dotter till prins Karl
och prinsessan Ingeborg. Är f. n. anställd vid
östasiatiska kompaniet.
Axelbössa, se Axellager.
Axelförhållande, se Kristallsystem.
Axelgehäng, den breda läderrem, som förr
av militärer bars över högra axeln till vänstra
sidan och vid vars sammanlagda ändar värjan
eller »sidogeväret» uppbars. A. voro i bruk
från medeltiden ända långt in på 1800-talet
men ha sedan lämnat plats för livgehäng.
Axel Heibergs land, en av Arktiska öarna i
nordligaste Kanada, v. om Ellesmerelandet.
Upptäcktes under Otto Sverdrups expedition
1898—1902 och uppkallades efter norske
mecenaten konsul Axel Heiberg.
Axelkilometer, se Kilometer.
Axelklaff, den lapp av kläde eller annat
tyg, som ofta anbringas på vartdera
axelstycket av en militär uniformsrock för att
kvarhålla över axeln burna remmar o. dyl.
A. göres stundom av olika färg mot rocken
för att beteckna särskilda truppdelar,
regementen el. dyl., eller ock förses den med
nummer eller annan utmärkande beteckning,
såsom namnskiffer, granat o. dyl. A. ersättes
stundom av en flätad axelträns.
Axelkoppling, förbindningsled mellan två
axelpartier eller mellan en axel och en rem
skiva. Kopplingarna kunna vara fasta
eller lösbara.
Fasta
kopplingar användas
mellan två axel
delar, som e
skola
isärkopplas under drift,
lösbara, då en
dylik
isärkoppling behöver
fö
retagas. De fasta kopplingarna äro av två
huvudslag: styva och 1 e d b a r a. De senare
medgiva axelpartierna större eller mindre
rörelsefrihet vinkelrätt
mot längdriktningen.
— Till de fasta,
styva kopplingarna höra
muffkopplingar el.
axelmuffar, Sellers
muffkoppling,
skiv-kopplingar, skålkopplingar och k o
m-pressionskoppling-
a r. Fig. 1 visar Sellers muffkoppling, i
vilken tvenne inre uppskurna koner hopdra
gas medelst skruvar och därigenom pressas
omkring
axeländarna. —
Ledbara
kopplingar äro
exempelvis uni
versallänkar
(p o 1 h e m s- el. [-kardanknutar)-]
{+kardanknu-
tar)+} i olika
utföringsfor-
mer, korslänkkopplingar samt s. k.
kulleder. Dessa möjliggöra
kraftöverföring mellan tvenne i vinkel mot varandra
Fig. i. Sellers muff koppling.
Fig. 2. Schematisk
framställning av två
polhems-knutar.
Fig. 3. Polhemsknut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
