Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axevalla slott - Axial, Axial-, Axiell - Axialslid - Axialturbin - Axinit - Axiom - Axiometer, Roderskvallra - Axis, Axishjort - Axmar - Axminster - Axminstermatta - Axolotl - Axtorna - Axtåtel - Axum - Axvall - Ayacucho - Aye-Aye - Aylmer, sir Fenton John - Aymara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Axial—Aymara
634
klarades som fånge av sin värd, Peter Porse.
Under unionstidens strider spelade det en
stor roll, intogs och nedbrändes av
västgöta-bönderna 1469. Endast obetydliga, av jord
täckta lämningar finnas kvar.
Axiäl, Axiäl- el. Axie’ll, som går i en axels
längdriktning; som har avseende på en axel.
Axialslid, se Ängmaskin.
Axialturbin, se Turbin.
Axinlt, ett borhaltigt silikat av aluminium,
kalcium och magnesium, vilket senare element
stundom ersättes av järn och mangan. A., som
bildar triklina kristaller av vanl. brunviolett
färg, är i Sverige bl. a. påträffat i Dannemora.
Axiom [-å’m], ett omdöme, vars sanning är
självklar och sålunda icke behöver eller kan
bevisas. Inom matematiken är det framför allt
de självklara grundsatser, från vilka den
bevisande geometrien utgår, som kallas axiom.
— Adj.: Axiomätisk.
Axiomèter el. Roderskvallra, ett till
ett fartygs styrinrättning inkopplat
instrument, å vilket en visare, rörlig över en
graderad tavla, indikerar (anger) rodrets läge eller
vridning i förhållande till fartygets medellinje.
Axis, Cervus axis.
A’xis, A’x i s h j o r t, Ce’rvus a’xis, en i
Ost-indien hemmahörande vitfläckig hjortart, som
ofta hålles i fångenskap i Europa.
Axmar, järnbruk i n. ö. Gästrikland vid
en lika benämnd fjärd av Östersjön;
Ham-rånge socken, Gävleborgs län. Omfattar 2
masugnar m. m. Tax.-värde 5,257,000 kr. (1923),
därav för jordbruksfastighet 4,856,000 kr.
Ägare: Bergvik och Ala nya a.-b. A. anlades
1671 av Klas Depken och har tillhört det
schinkelska fideikommisset.
Axminster [ä’ksminste], stad i grevsk.
De-von, s. v. England. 2,049 inv. (1921).
Berömd mattfabrikation, sedan 1835 flyttad till
Wilton.
Axminstermatta, matta med
sammetslik-nande yta, bildad av olikfärgade
ullgarns-ändar antingen genom inknytning för hand
(äkta mattor), i vävstol (royalmattor) el.
genom vävning med inslag av sniljor i
omväxlande färger.
Axolotl, se A m b 1 y s t o m a.
Axtorna, by i mellersta Halland, Köinge
socken, Faurås härad. Är bekant genom det
slag, som 20 okt. 1565 stod mellan svenskar
och danskar på A. hed (nu »A. gärde») mellan
byn och den 700 m v. därom flytande
Hög-vadsån. Svenskarna anses ha uppgått till
minst 12,000 samt anfördes av Jakob
Henriksson Hästesko, medan danska hären under
D. Rantzau utgjorde omkr. 8,000 man. Striden
slutade genom danska rytteriets
överlägsenhet med seger för Rantzau, men dess följder
blevo emellertid av ringa betydelse.
Förlusterna voro omkr. 3,000 man på vardera sidan.
Striden har ibland med orätt kallats slaget
vid Svarterå.
Axtåtel, se Havre.
Axum, se A k s u m.
Axvall, municipalsamhälle i Västergötland,
ö. om Skara; Norra Vings församling, Valle
härad, Skaraborgs län; 13 kvkm, 265 inv.
(1924). Järnvägsstation, knutpunkt för
Lidköping—Skara—Stenstorps och
Skövde—Axvalls järnvägar. I närheten Axevalla hed (se
d. o.). Vid A. är Skaraborgs läns folkhögskola
förlagd. Taxeringsvärde å bevillningspliktig
fast egendom 351,800 kr. (1922), tax. inkomst
av kapital och arbete 155,800 kr. (1922).
Ayacucho [ajako’tjå]. 1. Departement i s.
Peru, 47,111 kvkm, 302,469 inv., på högslätten
mellan Andernas kedjor och väl vattnat av
Apurimac m. fl. floder, skogrikt, med bördiga
dalgångar. Producerar majs och annan säd,
socker m. m. Boskapsskötsel. Silvergruvor.
Ruiner från inkatiden. — 2. Huvudstad i dep.
A., s. Peru, 2,716 m ö. h., 25,000 inv.
Biskopssäte. Betydande handel. A., som anlades 1539
av F. Pizarro och då kallades Huamanga, fick
sitt nuv. namn efter den närbelägna s 1 ä
t-t e n A. (»dödsdalen»), där general Le Sucre 9
dec. 1824 besegrade spanjorerna och
därigenom befäste Perus självständighet.
Aye-Aye [äi-åi], se Fingerdjur.
Aylmer [ölTmø], sir F e n t o n John, eng.
general (f. 1862). Under världskriget erhöll
A. 1915 befäl över den armé, som skulle
befria den i Kut el-Amara inneslutne gen.
Town-shend. Armén bröt upp i jan. 1916 men var för
svag och för illa utrustad att lösa sitt
uppdrag. A. återkallades i mars 1916. M. B-dt.
Aymara [ajma’ra el. ajmara’], indianstam,
som beräknas till omkr. *1% mill. och är den
näst största i hela Sydamerika. Den bebor
den boliviansk-peruanska högslätten vid
Titi-cacasjön samt dalarna ö. om La Paz. Stammen
har fordom haft mycket större utbredning. De
stora ruiner man finner vid Tiahuanaco,’ s. om
Titicacasjön, kanske de märkligaste i hela
Sydamerika, anses härröra från a:s förfäder.
De äro från en kultur, som på Anderna
föregått inkas eller quichuas. A. leva
huvudsakligen av jordbruk och boskapsskötsel, vid
Titicacasjön även av fiske. A:s viktigaste
husdjur är laman. I Titicacasjön fiska a. med
nät och befara sjön i farkoster, gjorda av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
