Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Axelrod (Akselrod), Pavel - Axelson, Axel - Axelson, Henrik Albert - Axelssönerna - Axeltal - Axeltapp - Axeltryck - Axelträns - Axelvold - Axenstrasse - Axet - Axevalla hed - Axevalla slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
631
Axelrod—Axevalla slott
632
Axelrod (A k s e 1 r o d), Pavel, rysk
socialdemokrat (f. 1853). Son till en fattig
judisk gruvarbetare vid Dnjepr, måste han redan
som tioåring försörja sig själv. Han bildade
1872 i Kiev den första ryska
arbetarsammanslutningen för revolutionär propaganda.
Denna knöt snart förbindelse med revolutionära
kretsar i Odessa och Petersburg. 1879
emigrerade A. jämte Plechanov (se d. o.) till Schweiz
och bildade där 1883 tills, m. Plechanov, Vjera
Zasulitj m. fl. den första ryska
socialdemokratiska organisationen (gruppen »Arbetets
frigörelse»). Dess program antogs av de i
Petersburg 1885 bildade första ryska
socialdemokratiska grupperna. A. tillhör den
mensje-vikiska delen av partiet. Under världskriget
anslöt han sig till den s. k.
Zimmerwalds-riktningen och dess fredssträvanden. övers,
till sv. är A:s »Ryska socialdemokratien.
Dess ställning till den internationella krisen»
(1917). Ths.
Axelson, Axel, målare (1854—92).
Studerade i Stockholm och Düsseldorf, målade
huvudsakligen arkitekturmotiv, ofta i
akvarell, såsom tyska kyrkointeriörer och
stadsbilder från Italien och Nordafrika.
Axelson, Henrik Albert, affärsman (f.
1856 28/8). Var 1885—1905 anställd hos
kolo-nialvaruimportfirman Lovén & co. 1906—09
var han verkst. direktör för Stockholms
transport- och bogseringsbolag. A. har dessutom
varit mycket anlitad för offentliga uppdrag,
1904—10 stadsfullmäktig i Stockholm, ordf,
i Sveriges kontoristförening m. m.
Axelssönerna, den i nordens
medeltidshistoria vanliga benämningen på de mäktiga
nio sönerna till det danska riksrådet Axel
Pederssen till Härlöv, av den ätt, som
sedermera fick namnet T o 11 (se d. o.).
Axeltal, antalet fordonsaxlar i ett visst
järnvägståg. Vederbörligt reglemente
innehåller alltid bestämmelser om största tillåtna
a. för visst slags tåg på viss linje. Detta
största a. beror dels på fordonens
konstruktion och vagnskopplens styrka m. m., dels på
tillgängliga dragkraftens storlek, banans
profil och plan samt tågens hastighet. H. L.*
Axeltapp, en av en ihålig kropp av
motsvarande form helt eller någon gång delvis
omsluten rotationskropp å vissa maskindelar
(axlar, vevar, hävstänger o. s. v.), vilken möj-
Fig. 1. Fig. 2. Fig. 3. Fig. 4.
liggör dessa delars rotation omkring tappens
geometriska axel. Axeltapparna skiljas
alltefter tapptryckets riktning i bärtappar
och stödtappar (se bärlager och
stödlager under Axellager, sp. 629).
Äro bärtapparna belägna vid axeländarna,
be
nämnas de ändtappar (se fig. 1);
anbringas de ett stycke upp på axeln och övergå
åt båda sidor i denna, kallas de h a 1 s t a
p-p a r (fig. 2). Bärtapparna förses med
ansatser a, som dels upptaga mindre
tryck-komposanter parallellt med axelns
längdriktning och dels hindra smörjmedlet i lagret att
flyta ut. Å transmissionsaxlar ersättas dessa
ansatser av särskilt fastskruvade
stopp-eller ställringar, som fästas på sidorna
om lagergången. Bärtapparna äro vanligen
cylindriska och någon gång kulformiga,
kultappar, t. ex. vid vevar.
Stödtapparna upptaga med sin plana
eller sfäriska ändyta det parallellt med
rota-tionsaxeln verkande trycket och benämnas då
även dubbar (fig. 3), eller ock fördelas detta
tryck på ett vid axeländan eller längre in på
axeln anbragt antal flänsar eller kammar,
såsom å kamtappar (se fig. 4). Hos
smäckrare axlar, som ha att motstå tryck såväl i
längdriktningen som vinkelrätt däremot, få
tapparna ibland en konisk form,
spetstappar, och lagras i lagerpannor med
motsvarande invändiga form. Järn- eller ståltappar
förbindas någon gång med axlar av trä, t. ex.
å vattenhjulstockar. Vanligen är dock
materialet i tapparna detsamma som i axeln för
övrigt, nämligen maskinstål (götstål), någon
gång gjutjärn och i vissa fall pockenholts
(t. ex. för vattenturbindubbar). B 1 a d t a
p-p a r och korstappar äro olika
utförings-former av anordningar för fästning av
järn-eller ståltappar på axlar av trä. O. B—n.
Axeltryck, se Hjultryck.
Axelträns, se Axelklaff.
Axelvold, herrgård i Norra Svalövs socken,
Malmöhus län. Areal 331 har, varav 240 har
åker. Tax.-värde 381,500 kr. (1921). Godset
bildades på 1570- och 80-talen av riksrådet
tAxel Tönneson Viffert, ärvdes av släkterna
Ulfstand och Urne och kom 1699 genom köp
till släkten Berg von Linde, vilken det ännu
tillhör; flera gårdar ha avskilts därifrån till
andra medlemmar av ätten.
Axenstrasse, se Vierwaldstättersjön.
Axet, stjärna, se Jungfrun o. Stjärnor.
Axevalla hed i n. Västergötland, belägen v.
om Billingen mellan Skövde och Skara, Skärvs
socken, Skaraborgs län; postadress A x v a 11.
Har varit övningsplats för Västgöta och
Skaraborgs regementen under en mycket lång
period. Början med hedens planering till
mötesplats gjordes 1803. Efter de båda
regementenas inflyttning i nya garnisonsorter
(Västgöta reg. vintern 1916—17 och Skaraborgs reg.
vintern 1913—14) begagnas fältet jämte där
kvarstående byggnader av de till Skövde
förlagda trupperna under deras övningar.
Axevalla slott var beläget på en udde i
Husgärdesjön, ö. om Axevalla hed; Skärvs
socken, Skaraborgs län. Var under
medeltiden ett av de förnämsta fästena i riket.
Det omtalas första gången under Magnus
Ladulås, som där vid ett gästabud 1278
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
