Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Babyloniska fångenskapen (Exilen) - Babylonisk och assyrisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
Babylonisk och assyrisk konst
664
tima helgedom, Jerusalems tempel, hade de
å andra sidan frihet att iakttaga omskärelsen,
sabbaten och andra lagbud. Många judar
torde ha uppgivit sin fäderneärvda tro. Men
de allvarligare ha i det skedda sett icke ett
nederlag, som Israels Gud lidit, utan ett
uttryck för hans härliga makt, då han använt
kaldéerna som tuktoris för folkets synder. De
fördes därigenom till att än innerligare sluta
sig till sin Gud. Känslan av skuld och
förtjänt straff blev nu förhärskande i
uppfattningen av hela Israels föregående historia och
får sitt uttryck i den s. k. deuteronomistiska
bearbetningen av Israels äldre historiska
källor. Ett annat uttryck ligger i den
uppvaknande kärleken till de gamla profeterna,
vilkas ord nu samlas. Nya profeter uppstå även
under exilen: Hesekiel och Deutero-Jesaja
(förf, till kap. 40—55 i Jesajas bok). Den
förre förkroppsligar intresset för de till
prästadömet hörande idéerna och för lagens
systematisering, medan Deutero-Jesaja blev
före-bådaren av befrielsen, vilken kom genom
er-övrarens, perserkonungen Kyros’, tillåtelse för
judarna att vända hem och återuppbygga sitt
tempel (538). Blott en del av dem begagnade
sig av tillåtelsen. Omkr. 80 år senare förde
Esra ung. 1,500 judar från Babel till
Jerusalem och ordnade den på förfall komna
församlingen där genom att införa lagen som
dess norm. Litt.: E. Stave, »Israels historia»,
1916, sid. 172 ff. och där givna
litteraturhänvisningar.
Med påvarnas babyloniska
fångenskap menas den av Klemens V inledda
70-årsperiod, då påvesätet var förlagt till
Frankrike, huvudsakligen till Avignon, och
påve-dömet stod under franskt inflytande. (E. A.)
Babylonisk och assyrisk konst. Redan
under 3:e årtusendet f. Kr. byggde sumererna
och babylonierna palats och tempel, som
be-stodo av talrika salar och gemak, grupperade
kring gårdar och omslutna av fasadmurar med
dekoration av tättställda halvkolonner och
murpelare. Byggnadsmaterialet var soltorkat
eller bränt, stundom glaserat tegel. Konsten
att slå valv var känd men troligen föga
använd. Invändigt äro murarna i somliga bygg-
Sargon II :s palats i Dur-Sarrukin. Rekonstruktion.
Assyrisk by med kupoltäckta hus vid foten av ett
skogbeväxt berg. Efter en assyrisk relief. Jfr bild 8
å planschen vid art. Armenisk konst.
nader (sannolikt ej de äldsta) klädda med
reliefmönstrad stuck eller färgade mosaiker i
glaserat tegel. Till templen hörde höga,
massiva, pyramidartade tornbyggnader (ziqqurat),
till vilkas topp man kom på en runt
pyramidens sidor löpande vindelramp.
Ornamenti-ken var nästan uteslutande geometrisk. —
Till de äldsta skulpturala minnesmärkena hör
konung Eannatums »gamstele» från Tellö
(omkr. 2700 f. Kr., se pl. bild 1) med grova
men uttrycksfulla figurer i relief. Naramsins
»segerstele» från Sippar (omkr. 2575 f. Kr.,
pl. bild 2) har en rörligare, mera realistisk
reliefstil och en intressant, halvt
perspek-tiviskt tänkt gruppering av figurerna. I Tello
har man funnit ett antal porträtthuvud och
statyer från tiden omkr. 2400—omkr. 2300 f.
Kr., som visa en förvånande förening av
realistisk iakttagelse och sträng, monumental
stilisering (pl. bild 3, 7). Senare skulpturer
beteckna en tillbakagång. Kännetecknande äro
de slappt modellerade figurerna på
Cham-murapis »lagstele» (pl. bild 5). Redan från
äldsta tid förekommer som ett vanligt motiv
i den dekorativa skulpturen den »heraldiska»
gruppen av fantastiska eller verkliga
djurgestalter (pl. bild 6). En sådan framställning
finns även på en silvervas från Tello (pl. bild
4). Vanliga äro de fornbabyloniska
sigillcylindrarna av ädelsten eller marmor med
graverade bilder (pl. bild 8).
Assyrernas byggnadskonst härstammar direkt
från den sumeriska och fornbabyloniska.
Byggnadernas mått ökades efter hand till det
kolossala; Sargon II :s palats i Dur-Sarrukin
med tillhörande tempel och
terrassanläggningar täcker en yta av 10 har. Palatsen och
templen anlades på mäktiga terrasser med
dubbeltrappor och stigande ramper samt
smyckades med framspringande torn och väldiga
portalbyggnader; murkrönen pryddes med
trappstegstinnar. Valv voro vanliga; även
mindre kupoler uppfördes (se bilden ovan).
Portaler och dörrar voro ofta rundbågiga;
smalare rum täcktes med tunnvalv, större med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
