Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bach, Johann Sebastian - Bach, Karl von - Bach, Karl Philipp Emanuel - Bach, Wilhelm Friedemann - Bacharach - Bachbergen - Bache, Otto - Bachelier - Bachelor - Bachelors club - Bachet de Méziriac, Claude-Gaspard - Bachke, Ole Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Bach, K. von—Bachke
670
1740). I 48 preludier och lika många fugor i
alla tonarter skapade han där icke blott
mästerstycken av kontrapunktisk konst utan
tilllika genrestycken av den mest omväxlande
karaktär. — B:s inflytande såsom lärare var
ofantligt; det närmaste tidevarvets såväl
praktik som teori grunda sig på honom.
Kla-vertekniken omdanade han alldeles, och som
orgelspelare ställde han de högsta krav.
1800-talet tillhör äran av att ha
återupplivat det länge förlamade intresset för B. 100
år efter det Matteuspassionen först klingade
genom Thomaskyrkan i Leipzig, genljöd den
under Mendelssohns ledning i sångakademien
i Berlin. 100 år efter mästarens död bildades
i Leipzig ett »Bachsällskap», som 1850—90
utgav en så v;tt möjligt korrekt och
fullständig praktupplaga (i 59 bd) av B:s
tonskapelser. 1900 stiftades »Nya Bachsällskapet»
med uppgift att verka för utbredningen av
hans verk och bringa till utförande de mindre
kända. Sällskapet har inrättat ett B a c
h-museum i B:s födelsehus i Eisenach och
anordnat Bachfester i olika städer samt
alltifrån 1904 utgivit en Bachårsbok, red. av A.
Schering. — Litt.: Monografier över B. äro
skrivna av sonen Ph. Emanuel och Agricola (i
Mizlers »Musikbibliothek» 1754), Gerber (1790),
Forkel (1803) och framför allt Spitta (1873—
80), vidare Schweitzer (1905), Wolfrum (1906;
1910, 2 bd), Parry (1909) och Tiersot (1912).
Bland övrig Bachlitteratur må framhållas ett
skarpsinnigt musikteoretiskt verk av Kurth,
»Grundlagen des linearen Kontrapunkts;
Ein-führung in Stil und Technik von B:s
melo-discher Polyphonie» (1917). — B:s porträtt
återgives på vidstående plansch. A. L.*
Bach, Karl von, tysk maskiningenjör (f.
1847), professor vid tekniska högskolan i
Stuttgart. Har stora förtjänster inom
håll-fasthetslärans och materialprovningens
områden. Skr.: »ElastUität und Festigkeit» (1905),
»Maschinenelemente» (1907) m. fl.
Bach, K a i 1 Philipp Emanuel,
kallad »Berlin-Bach» eller »Hamburg-Bach» (1714
—88), tredje son tili Joh. Seb. B. Ägnade
sig mot faderns vilja åt musiken och blev
1740 kammarmusiker hos Fredrik II. 1767
blev B. kyrkomusikdirektör i Hamburg.
Emanuel B. är den för musikhistorien mest
betydande av den store Sebastians söner; hans
betydelse ligger däri, att han sammansmält
den gamla stränga stilen med det melodiska,
sinnliga behaget. Det är egentligen på
kla-vermusikens fält, som B. var epokgörande, i
det att han ej blott utvecklade den av fadern
grundlagda speltekniken utan även stadgade
och väsentligen utbildade den s. k.
sonatformen. Han komponerade bl. a. nära 200
solostycken för klaver, trior, symfonier,
passions-musik, oratoriet »Die Israeliten in der Wüste»,
melodier till Gellerts andliga sånger m. m.
Han utgav det förtjänstfulla och
inflytelserika arbetet »Versuch über die wahre Art das
Klavier zu spielen» (1753—62). A. L.*
Bach, Wilhelm Friedemann, kallad
»Hallescher-Bach» (1710—84), äldste sonen till
Joh. Seb. B. Var utomordentligt begåvad, sin
faders älskling och föremål för sin broder
Emanuels högsta beundran. Han undervisades
av fadern i musik och blev 1733 organist i
Dresden och 1746 musikdirektör och organist
i Halle men måste 1764 till följd av sitt
utsvävande liv lämna denna plats. Sedan förde
han ett ostadigt liv som kringvandrande
musikant och dog i största armod. Hans
kompositioner (pingstmusik, adventsmusik,
orgelfugor, klaverstycken m. m.) äga en individuell,
ofta innerlig karaktär. A. L.*
Ba’charach, stad i Rhenlandet, 35 km. s. ö.
om Koblenz, på v. Rhenstranden; 1,796 inv.
(1919). Vinodling. Ruin av borgen Stahleck,
1190—1253 pfalzgrevarnas residens, förstörd
av fransmännen 1689.
Bachbergen, ty. Ba’chergebirge, berggrupp i
Jugoslavien, den s. ö. utlöparen av Noriska
alperna, s. om Drava; nå i Crni vrh
(Schwarz-kogel) 1,543 m ö. h.
Bache, Otto, dansk målare (f. 1839),
professor vid danska konstakademien 1887.
Utförde såväl historie- och genremålningar som
landskap, porträtt och djurmålningar. Han
var länge hovets och aristokratiens
favorit-porträttör; hans bästa arbeten äro likväl en
rad porträtt av konstnärskamrater och
djurmålningarna, av vilka en finnes i
Nationalmuseum. H. W-n.
Bachelier [bajlie’], fr. student, »kandidat»,
som förvärvat ett baccalauréat, jfr B a c c
a-1 a u r e u s.
Bachelor [bä^Jølo], eng., »kandidat» inom
någon av universitetens fakulteter. B. of arts,
fil. kand., b. of divinity, teol. kand., b. of laws,
jur. kand., o. s. v.
Bachelors club [bä^elez kla’b],
»ungkarlarnas klubb», en av Göteborgs främsta klubbar,
urspr. för ogifta handelsmän, stiftad 1769 av
framstående handelsmän, däribland flera av
engelsk eller skotsk börd. Utvidgad efter
hand till att omfatta även civila ämbetsmän
och militärer, varjämte gifta medlemmar fingo
tillträde. 1830 antog klubben namnet »The
Royal bachelors club».
Bachet de Méziriac [baje’ do meziria’k],
Claude-Gaspard, fransk matematiker
(1581—1638). Är mest känd genom arbetet
»Problèmes plaisans et délectables qui se font
par les nombres» (1612). T. B.
Bachke [ba’kø], Ole Andreas, norsk
rättslärd o. politiker (1830—90). Justitiarius
i Kristiania stiftsöverrätt 1878, utnämndes
han 1879 till justitieminister i ministären
Selmer. Som sådan kom han att 1880 föredraga
regeringens hemställan om att neka sanktion
å stortingets tredje gången fattade beslut i
den s. k. statsrådssaken. B. blev jämte
flertalet av sina kolleger i regeringen av
riksrätten dömd statsrådsämbetet förlustig (1884).
S. å. utnämndes han av ministären Sverdrup
till assessor i höjesteret. B. anlitades bl. a. för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
