Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bachke, Ole Andreas - Bachmanson, A. - Bachmut - Bachofen, Johann Jakob - Bachsjisj, Bakhsjisj - Bachtegan (Nirissjön) - Bachtijarer - Bachtjisaraj - Bacillariaceae - Bacillbärare - Baciller - Bacillus - Back (fotboll) - Back - Back (formade stycken) - Back, sir George - Backa (fiske) - Backa (socken) - Bačka (Jugoslavien) - Backa-Hosjö a.-b. - Backamo - Backanal - Backanalier - Back-anis, Bockrot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
671
Bachmanson—Back-anis
672
de skandinaviska
väx-ellags- och
firmalags-kommittéerna på
1870-och 80-talen. Hans
förarbeten lågo till grund
för den norska
lagstiftningen om
litterär äganderätt och om
straff process. B. var en
varm skandinav.
Bachmanson, A., se
Nordencrantz.
Bachmu’t, befäststad
i ö. Ukraina, i guv.
Jekaterinoslav vid Donets; omkr. 25,000 in v. I
närheten stora stenkolsgruvor, alabasterbrott,
saltlager och kvicksilverfyndigheter.
Ba’chofen, Johann Jakob, schweiz.
rättshistoriker (1815—87). Blev en av
ban-brytarna för den nyare, av etnografien
påverkade rättsvetenskapen genom sitt arbete
»Das Mutterrecht» (1861, 2:a uppl. 1897), vari
han hävdade, att familjen i det primitiva
samhället bildats kring modern, ej kring fadern
(se M a t r i a r k a t).
Bachsjlsj el. Bakhsjisj, pers.-arab., gåva;
drickspengar; mutor.
Bachtegän (N i r i s s j ö n), avloppslös saltsjö
i persiska prov. Farsistan, 70 km ö. om
Schi-raz, 1,500 m ö. h. Riklig saltutvinning.
Bachtijärer, krigiskt kurdiskt nomadfolk
i s. v Persien.
Bachtjisaräj, stad på halvön Krim; omkr.
13,000 inv., mest tatarer. Fordom de krimska
tatarkanernas residens, med deras borg, uppf.
1519. Saffianberedning.
Bacillariäceae, se Diatomacéer.
Bacillbärare, se Infektion.
Baciller (av lat. baci’llus, liten stav). 1.
Stavbakterier. Se Bakterier. — 2.
Läkemedel, utformade till smala, cylindriska
stänger.
Bacfllus, se Spökskräckor.
Back, se Fotboll.
Back. 1. Kommandoord till maskin på
ett ångfartyg (motorfartyg) att låta maskinen
verka för gång akter över. — 2. Ett segel
säges vara back eller backat, när vinden
verkar på det för ifrån.
Då man vill hastigt
minska fartygets
fart eller bringa det
att ligga möjligast
stilla, brukar man
»backa» (»brassa
back») ett eller
flera segel. — 3.
Matkärl ombord å far-
tyg. — B a c k 1 a g. Manskap, som ombord
äter tillsammans, bildar ett backlag. Å
ör-logsfartyg utgöres varje backlag av 8—10
man. — 4. I allmänhet den del av övre
far-tygsdäck, som är för om främsta masten. På
en del handelsfartyg har besättningen sin
bostad, den s. k. skansen, under backen. —
Backsgastar, de av besättningen, vilka
äro fördelade till tjänstgöring på backen.
Back (plur. backar) kallas i allmänhet
härdade, på ett eller annat sätt formade
stycken, avsedda antingen för bearbetning av
andra, mjukare föremål eller för
fastklämning. Ordet nyttjas allmännast i fråga om
gängkloppor och gängmaskiner, i vilka
backarna (gängbackarna) äro härdade stålbitar,
som utgöra de skärande verktygen vid
framställning av gängor. Benämningen användes
bl. a. också för de härdade stålstycken, som
fasthålla provstyckena i
materialprovnings-maskiner. — Om friktionsback se
Axelkoppling och Broms.
Back [bäk], sir George, brittisk
polar-farare (1796—1878). Deltog i Frauklins
expedition till Spetsbergen 1818 och till
Nordamerikas nordkust 1819. 1833—35 var han ledare
för en expedition till John Ross’ undsättning.
Härunder upptäckte han Stora Fiskfloden
(Back river), vars lopp han följde till Ishavet.
1836 företog B. en ny färd för att undersöka
Ishavets kuster. Adlad 1839, amiral 1857.
Backa (plur b a c k o r), en vid västkustens
havsfiske använd större långrev (se R e v).
Backa, socken pä Hisingen strax n. om
Göteborg, V Hisings härad, Göteborgs och
Bohus län. 15,12 kvkm, 2,187 inv. (1924), därav
i Tingstads municipalsamhälle 52.
Trädgårdsskötseln står mycket högt. 723 har åker, 127
har skogs- och hagmark. Annex till Säve,
Göteborgs stift, Älvsyssels södra kontrakt.
Backa [ba’tjka], landskap o. dep. i n.
Jugoslavien, 9,926 kvkm, 797,873 inv. (1921),
mellan Donau och Theiss, som här förbindas
genom Backi- el. Franzenskanalen.
Mycket fruktbart. Huvudort: Sombor. Före
1919 ungerskt komitat, Bäcs Bodrog el.
B ä c s k a.
Backa-Hosjö a.-b., Sparreholm,
Södermanlands län, äger sågverk, hyvleri och
snickerifabrik i Sparreholm, sågverk, hyvleri och
tegelbruk i Vrena (båda i Södermanlands län),
tills, tax 1,375,500 kr. Dess jordegendomar,
som omfatta 2,500 har åker och 10.O00 har
skogsmark, äro tax. 3,240,700 kr. (1923). 500
arb. Tillverkningsvärde omkr. 5 mill. kr.
Bolaget, som bar ett aktiekap av 4,5 mill. kr.,
grundades 1897 och flyttades 1905 hit från
Dalarna. Det äger även Heby tegelverk.
Backamo, Bohusläns regementes mötesplats
från 1720-talet t. o. m. hösten 1913, då
regementet flyttades till Uddevalla. Ligger i
Grinneröds socken i Bohuslän, 7 km s. ö. om
Ljungskile.
Backanal, vilt dryckeslag; dryckessång. —
Adj.: Backanälisk.
Backanälier (lat. bacchanälia’), föreningar
för bacchusdyrkan; även dessas fester. Se
D i o n y s o s.
Back-änis el. B o c k r o t, Pimpine’lla
saxi’-fraga, en i våra ängsbackar allmänt
förekommande umbellat. Av b. fås den numera
mindre vanliga drogen pimpinellrot,
Back 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
