Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Backman, Sigrid - Backmosse, Backmyr - Backnejlika, Ängsnejlika - Backning - Back river - Backsgast - Backsippa - Backskiva, Planskiva - Backsmultron - Backstråk - Backsvala - Backsöta - Backtimjan - Backtravsläktet - Backus (Bacchus) - Backwoods, The - Bacon - Bacon, Francis (Bacon av Verulam)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Backman, S.—Bacon, F.
676
Backman, Sigrid, finl. förf:na (f. 1886).
Har väckt mycken uppmärksamhet genom
romantiserade karaktärsskildringar och
egenartade naturstämningar. Hennes debutbok,
»Vindspel» (1913), har följts av bl. a.
»Hälleberget och kavaljeren» (1914), »Guds barn»
(1916), »Enda sonen» (1917), »Ålandsjungfrun»
(1919) och »Familjen Brinks öden» (1922).
Backmosse, Backmyr, se Mosse.
Backnejlika el. Ängsnejlika, se
Nejliksläktet.
Backning, det träunderlag, på vilket
pansarplåtar å ett fartyg fästas.
Back river [bä’k ri’va], flod i Kanada, se
Stora Fiskfloden.
Backsgast, se Back.
Backsöta.
Backsippa, PulsatiUa vulgär is.
Backsippa, PulsatiUla vulgäris, den i Sverige
vanligaste arten av släktet PulsatiUa, som står
släktet Anemone nära men avviker från
detta genom långt, hårigt fruktspröt. Låg,
flerårig, vårblommande ört med smalflikiga
blad och stora, ensamma, upprätta, violetta
blommor; växer på grusbackar från Skåne till
Värmland och Uppland. I likhet med sina
samsläktingar är backsippan mycket giftig.
Släktet PulsatiUa är i Sverige representerat
av ytterligare 3 arter. G. M-e.
Backskiva (P 1 a n s k i v a), en rund platta
av gjutjärn, som gängas upp på spindeln i en
svarv och är försedd med spännbackar
(vanligen trappformiga) för att fästa
arbetsstyc-ket under svarvningen. Spännbackarna äro
anordnade radiellt och kunna föras inåt eller
utåt, så att fastspänning sker. Vid
själv-centrerande backskivor erhålla
backarna en sajmtidig och likformig rörelse,
vanligen genom en skiva med i spiral gående
plangänga, som griper in i motsvarande spår
i de på denna anordnade backarna och för
dem inåt eller utåt. Skivan är på undersidan
försedd med kuggkrans, som möjliggör dess
vridning medelst ett eller flera koniska
kugghjul, vilkas i ändarna fyrkantiga tappar
utmynna i backskivans omkrets (se
Svarv-n i n g). O. B-n.
Backsmultron, se Smultronsläktet.
Backstråk, ryggkappsim, se Simning.
Backsvala, se Svalor.
Backsöta, Astra’galus glycyphy’llus, den
största och vanligaste arten av släktet i fråga,
utbredd från Skåne till Jämtland. Den har
gulaktiga blommor och växer i
skogskanter och lundar. Värdefull foderväxt. Av
släktet Astragalus finnas i Sverige ytterligare 6
arter.
Backtimjan, se Timjansläktet.
Backtravsläktet, Arabido’ psis, av fam.
korsblommiga (Cruciferae). I Sverige
förekommer tämligen allmänt i backar och på
hällar backtrav, Arabidopsis (Arabis) thaliana,
en spenslig, blågrön ört, blommande på våren
med små vita blommor.
Ba’ckus (B a c c h u s), se D i o n y s o s.
Backwoods, The [bä’kcoodz], eng. (»de
avlägset liggande skogarna», »skogarna inåt
landet»), benämning i Nordamerika först på
skogstrakterna v. om Alleghanybergen och
sedermera, i den mån odlingen skridit fram mot v.,
allt längre västerut (jfr »Vilda västern»). En
nybyggare (el. politiker) därifrån plägade
kallas backwoodsman. Dessa benämningar äro nu
mindre vanliga än förr.
Bacon [béi’kon], eng., sidfläsk.
Bacon [béi’kon], Francis, ofta kallad
Bacon av Verulam (Baco Verulamus),
eng. statsman o. filosof (1561—1626). Under
Elisabets regering sökte han förgäves genom
beskydd av Essex komma till något högt
ämbete. När denne hans gynnare anklagades för
upproriska stämplingar, bidrog B. genom
sitt uppträdande på ämbetets vägnar vid
rättegången väsentligen till Essex’ fall.
Under Jakob I:s regering lyckades han så
småningom stiga allt högre på
ämbetsmannabanan, blev 1613 attorney-general, 1618
lordkansler och baron av Verulam samt 1620
viscount S:t Albans. Men 1621 lyckades hans
fiender få honom störtad. Han föll då offer
för den allmänna oviljan mot korruptionen
inom ämbetsmannakretsar och blev av
parlamentet dömd förlustig sina ämbeten för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
