Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Badanstalt - Badarczewska, Thekla - Badarmästare, Badare - Badebodaån - Badelunda - Badelundaåsen - Baden (stat i Tyskland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
Badarczewska—Baden
686
der leder sitt ursprung från England, där det
i större utsträckning började praktiseras på
1700-talet. Kallbadsinrättningar finnas
numera i alla världsdelar. I Stockholm anlades
1827 den s. k. Lindska simskolan vid
Rid-darfjärden och. vid ungefär samma tid den
Åbomska. Den förra nedlades 1884, och s. å.
uppfördes den vid Norrström åt mälarsidan
belägna Stockholms stads bad- och
siminrätt-ning, som ännu finns där, i åtskilliga
hänseenden betydligt förbättrad. Den drog i
uppförande en kostnad av nära 200,000 kr. och
kunde redan från början servera 1,400 bad
dagligen. — Litt.: J. Marcuse, »Bäder und
Badewesen» (1903); K. Sudhoff, »Aus dem
antiken Badewesen» (2 bd, 1909—10); N.
Fröman, »Städernas badfråga» (1917). — Se bilder
på vidstående plansch. Bgt.
Badarczewska [-tje’vska], T h e k 1 a, polsk
tonsättarinna (1838—62), bekant bl. a. genom
det fadda salongsstycket »En jungfrus bön».
Badarmästare, B a d a r e, förr i Stockholm
benämning på personer, som höllo bad. De
betraktades som ett slags lägre
hälsovårds-personal och tävlade med fältskärerna om
utövningen av den mindre kirurgien. Som
särskilt skrå erkändes de 1657 på grund av sina
förtjänster vid pestens behandling.
Badar-societeten bestod 1783 i Stockholm blott av
6 personer, och antalet nedgick sedan
alltmer. Den siste b., som tillhörde ämbetet,
dog åttioårig 1894.
Badebodaån, se Alsterån.
Badelunda, socken i s. ö. Västmanland, n. ö.
om Västerås; Siende härad, Västmanlands län.
4,464 kvkm, 1,023 inv. (1924). Många
torn-lämningar. På den genom B. framstrykande
Badelundaåsen ligger Anundshögen (se d. o.).
Jutekärret vid åsens fot erinrar om Gustav
Vasas seger över danskarna 29 april 1521.
2,172 har åker, 2,150 har skogs- o. hagmark.
Bildar med Irsta ett pastorat i Domprosteriet,
Västerås stift.
Badelundaåsen, märklig rullstensås, som
från Svärdsjötrakten i Dalarna kan följas
över Krylbo genom Västmanland förbi Sätra
brunn och Badelunda samt tvärs över
mälaröarna till Södermanland, där den slutligen
övergår i Kjulaåsen.
Baden, stat i s. v. Tyskland vid Rhen med
gräns till Schweiz och Frankrike (Elsass);
15,071 kvkm, 2,208,503 inv. (1919); huvudstad:
Karlsruhe. Det fylles till stor del av
Schwarz-wald (se d. o.), når i s. ö. till Bodensjön, i
n. ö. till Main, omfattar i övrigt låglandet
utmed Rhen och s. delen av Odenwald samt
mellan Odenwald och Schwarzwald ett
lågkul-ligt platåland, Neckarberglandet (Kraichgau).
På Schwarzwalds ö. sluttningar upprinner
Donau. At denna sida har B. även del av
Schwabiska Jura. Schwarzwalds högsta punkt
är Feldberg (1,493 m) i s. B. Odenwald når
i B. sin högsta punkt, Katzenbuckel (626 m);
vid dess sydrand bryter sig Neckar väg till
Rhenslätten genom en djup och romantisk
dalgång. En enstaka bergshöjd av vulkaniskt
ursprung, Kaiserstuhl (557 m), reser sig i s.
över slätten. Rhen följes av låga marker, förr [-översvämningsom-råden-]
{+översvämningsom-
råden+} från flodens
sidoarmar, nu efter
flodreglering
alltmera tagna under
odling. Klimatiskt
utgör B. genom sin
andel i Rhenslätten
Tysklands bäst
lottade landsdel: kort
vinter, tidig vår,
varm sommar,
riklig nederbörd. J
a-nuari temperaturen
är i Karlsruhe (127
m ö. h.) + 0,3° C,
årsmediet 9,7°,
nederbörden 732 mm.
Bergen i n. och ö. utestänga de n. och ö.
vindarna, de s. v. vindarna härska. Även
Schwarzwalds västsida får del av dessa
förmåner. En annan gynnad landsdel är
»sjölandet» n. om Bodensjön, där
temperaturmotsatserna utjämnas av vattnets inverkan.
Däremot ha de högre liggande delarna i ö. ett
strängare klimat (Donaueschingen, 692 m ö. h.,
6,1° årsmedium). Om de geologiska
förhållandena se Tyskland.
Av B:s yta utgöra skogsmarkerna mer än
en tredjedel (39 %). Milsvida barrskogar täcka
huvuddelen av Schwarzwald och Odenwald,
medan vid västranden mellaneuropeiska
lövskogar taga vid. Endast de översta höjderna
äro kala. Även slätten har på sandåsarna i
n. åtskillig skog (Hardtwald). Återstoden av
B:s areal upptas nästan h. o. h. av åker,
trädgård, äng (55 % av B:s yta); endast 5,8 %
räknas som improduktivt land. Huvudnäring:
jordbruk. Utom brödsäd och foderväxter odlas
handelsväxter, förnämligast tobak, och B:s
tobaksareal (6,059 har) utgör 42,7 % av rikets.
Det bästa vinet fås från Kaiserstuhl, landet
närmast Rhenkröken (»Markgräfler») och
Bo-densjötrakten. Av betydelse är även
frukt-och grönsaksodlingen: äpplen, körsbär
(brännvinstillverkning), sparris (Schwetzingen) m. m.
B:s lantbefolkning, något mer än hälften
av B:s folkmängd, består mest av
självägande bönder. De största städerna äro
Mann-heim (229,576 inv.) och Karlsruhe (135,952
inv.). Flertalet städer är gamla
stadsanlägg-ningar (forna residensstäder, handelsorter och
fria riksstäder), men samtliga ha fått ökad
eller ny betydelse genom senaste tiders
industriella och kommersiella utveckling. Av B:s
industrigrenar äro de viktigaste cigarr- och
tobaksfabrikation, textilindustri (bomull,
siden), maskintillverkning, guld- och
silver-smide, kemisk storindustri. Den förstnämnda
industrien har sina medelpunkter i Mannheim
och Lahr, och Mannheim med omnejd är även
Badens vapen:
I gyllene fält en röd balk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
