Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baden (stat i Tyskland) - Befolkning - Vapen - Författning och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
687
Baden
688
Karta över Baden.
säte för den kemiska storindustrien.
Pforz-heim är världshandelsstad för silver- och
guldsmedsarbeten. Textilindustrien åter har sin
hemvist i s. Baden. Här ligger i Wiesedalen
en rad av smärre städer, Zell, Schopfheim och
främst Lörrach med bomullsspinnerier,
väveri-er, färgerier, blekerier, och vid Rhen märkas
Säckingen (sidenband), Waldshut m. fl. En
annan stadsgrupp möter i mellersta
Schwarz-wald, där den s. k. Schwarzwaldindustrien,
klockor, orglar (se Schwarzwald), är
samlad i Villingen, Triberg, Furtwangen m. fl.
orter. I övrigt omfattar industrien läder-,
pappers-, porslinstillverkning m. m. Av
kommersiell betydelse för landet i dess helhet äro
främst Mannheim och Karlsruhe, det förra
Sydtysklands främsta handelshamn, det senare
medelpunkt för B:s järnvägsnät och genom
kanal till Rhen även en av Rhens hamnstäder.
Södra B:s främsta stad är Freiburg, det
katolska B:s huvudort. Baden-Baden är
Tysklands främsta badort, Heidelberg
universitetsstad, Konstanz utgångspunkt för handeln på
ö. Schweiz och Tyrolen.
B :s mineraltillgångar äro obetydliga. Något
kol finnes, salt brytes i ringa mängd,
vik-ttgare är tillgången på byggnads- och gatsten.
För bergsbefolkningen är skogsavverkningen
en huvudnäring jämte boskapsskötseln. Förr
flottades timret på Schwarzwaldfloderna till
Rhen, nu förarbetas det i bergdalarnas
sågverk. Vattenkraften tas alltmer i bruk för
elektriska anläggningar.
B:s olika landsdelar äro förbundna genom
ett rikt utvecklat järnvägsnät. I landets
längdsträckning går huvudbanan från
Frankfurt över Karlsruhe och Freiburg till Basel.
Vid Offenburg utgår Schwarzwaldbanan till
Konstanz. Sidobanan till Strassburg utgår från
Appenweier. I övrigt märkas linjerna
Karlsruhe—Pforzheim—Stuttgart, Karlsruhe—Hei-delberg och Mannheim—Heidelberg. Rhen är
för grundare lastbåtar segelbar från Basel,
men den egentliga flodfarten börjar vid
Karlsruhe (Maxau), den stora sjöfarten först vid
Mannheim.
B:s befolkning är fördelad på två olika
tyska huvudstammar, alemanner i s., franker
i n., de förra oblandade s. om Kinzig
(Ober-land). Skillnaden framträder i dialekt,
lynnesart och seder. Därtill komma schwaber i s. ö.
Till religionen är B :s befolkning delad i
katoliker och protestanter; de förra utgjorde 1910
59 %. Folkbildning och skolväsen stå högt
(se om dessa Tyskland). Den lärda
bildningen har sin hemvist vid universiteten i
Heidelberg och Freiburg. I Karlsruhe ligga
teknisk högskola och konsthögskola, i
Mannheim handelshögskola.
B :s vapen är en röd balk i gyllene fält;
skölden uppbäres av två på ett postament
stående gripar i silver. Flaggan företer i 3
horisontala fält landsfärgerna gult, rött och gult.
Om det forna storhertigdömet B :s genom
revolutionen avskaffade ordnar se Ordnar.
Författning och förvaltning. B. är enligt
författningen av 21 mars 1919 en republik
inom Tyska riket. Suveräniteten tillhör
folket och utövas av detta genom val till
lantdagen, genom folkinitiativ och referendum.
Röstberättigade äro alla i B. bosatta
riks-tyskar, som fyllt 20 år. Lantdagen väljes
med proportionella val i 7 valkretsar och för
4 år. Den kan upplösas efter folkinitiativ
av 80,000 röstberättigade, om så vid därför
anordnad folkomröstning beslutes. Lantdagen
väljer för sin egen mandatstid medlemmarna
i statsministeriet och utser årligen bland dem
statsministeriets president, som även är
stats-president. Även kunna utses ministrar utan
portfölj (»statsråd»), dock ej flera än
statsministeriets medlemmar. Ministrarna kunna
av lantdagen med majoritetsbeslut skiljas
från ämbetet. B. är för den lokala
självförvaltningen delat ill kretsar (med kretsdagar
o. s. v.), för administrationen i 4
landskom-missariat och 53 Bezirksämte. — I Karlsruhe
finnes en Oberlandesgericht, delad i 5 senater.
I första instans döma 60 Amtsgerichte, i
andra 8 Landgerichte. Vissa smärre
förmögen-hetsrättsliga tvister kunna slitas av
kommunernas Gemeindegerichte.
Litt.: Rebmann, »Das Grossherzogtum B.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
