Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baedeker, Karl - Bæhrendtz, Fabian Julius - Baekeland, L. H. - Bælter, Sven - Baensch, Friedrich - Baer, Abraham - Baer, Karl Ernst von - Bærum - Bærums verk - Baetica - Bætzmann, Samuel Frederik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Bæhrendtz—Bætzmann
698
av sonen Fritz B. (f. 1844) och har sedan
1872 sitt säte i Leipzig.
Bæhrendtz, Fabian Julius, historiker
(1849—1920), fil. dr och docent i historia i Lund
1877, lektor i historia och geografi i Kalmar
1880—1914. Sekreterare i Kalmar läns
fornminnesförening och föreståndare för dess
museum å Kalmar slott 1885—1905, inlade B.
stor förtjänst om museets tillväxt och som
kulturhistorisk förf., bl. a. av »Anteckningar
om Kalmar domkyrka» (1912—18) och
»Kalmar slott. Beskrifning och historia i
sammandrag» (1889, 4:de uppl. 1917).
Baekeland, L. H., se Bakelit.
Bælter, Sven, teologisk förf. o. predikant
(1713—60). Vann som domkyrkoadjunkt i
Uppsala (1739—44) stort inflytande och rykte
som predikant; hans klara framställning
och predikosätt blevo
mönster för den
studerande prästgenerationen. Anställd som
hovpredikant 1744,
medföljde han 1744—
45 en beskickning till
Ryssland, varunder
han gjorde noggranna
anteckningar om
ryska förhållanden, och
utnämndes 1750 till
domprost i Växjö. Med
outtröttligt nit
fullföljde han sina
forskning
ar samt författade bl. a. »Wårs Herras och
Frälsares Jesu Christi historia» (1755—60; 4:e
uppl. 1846—47) samt »Historiska
anmärkningar om kyrcko-ceremonierna» (1762; 3:e
uppl. 1838). Hans evangeliepostilla »Nåden i
Christo» har utgivits i flera upplagor; en
predikosamling i 3 bd utgavs 1774—78. Som
teolog utmärktes B. av grundlig lärdom, klart
framställningssätt och stor pålitlighet i
uppgifter, som gör, att åtm. arbetet om
kyrkoceremonierna än i dag har stort värde. Den
riktning B. som predikant representerar är
den s. k. kyrkliga pietismen. Litt.: K.
Sunde-lin, »S. B:s lif och homiletiska karakter»
(1880); J. Dellner, »S. B., en hom. studie»
(1916). Y. B.
Baensch [bänj], Friedrich, tysk kanal
-byggare (1825—98). Som föredragande råd i
ministeriet för allmänna arbeten försatte han
vattenvägen å Elbe fram till Hamburg i
dugligt skick samt ledde stora hamn- och
dammbyggnader i Schleswig-Holstein,
kanalisering-en av floden Main (1883—86) m. m. Hans
största arbete är den 1895 invigda Nord—
östersjökanalen (»Kejsar-Vilhelms-kanalen»).
Baer [bär], Abraham, musiker (1832—
94), f. i Posen, sedan 1854 bosatt i Göteborg,
kantor i mosaiska församlingen där. Han
utgav en stor samling av judiska
recitations-melodier.
Baer [bar], Karl Ernst von, tysk
naturforskare och läkare (1792—1876). Var son
till en baltisk godsägare, studerade medicin
i Dorpat och Wien samt därefter
embryologi i Würzburg under Döllinger, blev
pra-fessor i Königsberg och sedermera
akademiker i Petersburg.
Jämte Pander och
Rathke är han
skaparen av den moderna
embryologien. B.
upptäckte däggdj ursägget
och hos hönsembryot
ryggsträngen, som han
jämförde med kordan
hos broskfiskarna. B.
utredde
amnionbild-ningen och lämnade
viktiga bidrag till
uro-genitalapparatens,
matsmältningskana-
lens och lungornas utvecklingshistoria. I
teoretiskt avseende slöt sig B. till den
romantiska naturfilosofien; han förnekade den
av Meckel uttalade satsen, att högre djur i
embryonallivet genomgå lägre djurs form, och
skrev på gamla dagar mot darwinismen. Han
var dessutom verksam som forskningsresande,
etnograf, arkeolog m. m. Bland B:s skrifter
märkas »De ovi mammalium et hominis
ge-nesi» (1827) och »Über
Entwickelungsge-schichte der Tiere» (1828—37). Var led. av
sv. Vet.-akad. (1850). Biografier avStieda(2:a
uppl. 1886) och av Haacke (1905). E-k N-d.
Bærum, härad i s. Norge, s. v. om
Kristiania vid Kristianiafjorden och kring
Sandviks-älven, Akershus fylke. 187,86 kvkm, 19,411
inv. (dec. 1920). Fruktbart och väl odlat,
trädgårdsskötsel. Sågverk, skeppsvarv och
glasbruk. Längs Drammensbanan en mängd
villasamhällen. I B. ligger Bærums verk, ett
av Norges äldsta järnbruk. Det nedlades 1874,
dess gjuteri och mekaniska verkstad 1920.
Bruket kom 1824 i släkten Wedel-Jarlsbergs
ägo; slottet byggdes 1853.
Bærums verk, se Bærum.
Baetica, från Augustus’ tid provins i det
rom. riket (förut del av prov. Hispania
ulte-rior), uppkallad efter floden B a e t i s (nuv.
Guadalquivir). Motsvarar nuv. Andalusien
(med Granada) samt smärre delar av det
spanska Estremadura och det portugisiska
Alemtejo. Huvudstad var Corduba (Cördoba).
Bætzmann, Samuel Frederik, norsk
tidningsman o. förf. (1841—1913). Intog inom
norska pressen många år en mycket
framträdande och ansedd ställning, var bl. a.
med-redaktör för Dagbladet 1871—78, i slutet
av 1860-talet och början av 1870-talet fast
korrespondent till Aftonbladet i Stockholm
och senare under en följd av år
Pariskorrespondent till den nordiska pressen.
Riksrätts-målet mot ministären Selmer kom B. att bryta
med vänstern. Han inträdde därefter i
högertidningen Aftenpostens redaktion och intog
slutligen en ledande ställning där (till 1908).
Sina sista år var han bosatt i Rom. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
