Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bagdad, Baghdad - Bagdadbanan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Bagdad—Bagdadbanan
702
Bagdäd, B a g h d a d, pers. »Guds gåva».
1. Vilajet i konungariket Irak (britt,
mandatområdet Mesopotamien); 141,250 kvkm,
1,360,304 inv. (1920). Genomflytes av Eufrat
och Tigris. — 2. Huvudstad i vilajetet B.,
vid den här segelbara Tigris och Bagdadbanan;
omkr. 200,000 inv., de flesta muhammedaner;
även ett stort antal judar och kristna. Husen
äro låga med platta tak, gatorna trånga. På
senare år har den breda Halil paschas gata
anlagts. Dess fortsättning i n. v. genomlöper
hela staden, parallellt med Tigris, fram till
citadellet Kala. Av de gamla murarna
kvarstå tornen och de tre portarna. Vid de
förmögnare husen äro ofta trädgårdar planterade
med höga palmer, som sticka upp ovan taken,
så att B. på avstånd ser ut som en enda
trädgård. B. har en mängd basarer,
karavanse-rajer, moskéer och gravmonument, däribland
Abd-el-Kaders moské och gravmonumentet över
Zobeide, Harun-er-Raschids gemål. B. har
betydelse som stapelplats för varor, främst ull,
från n. ö. Arabien och som genomfartsort för
handeln på de s. v. delarna av Persien. Största
importen kommer från Indien och England.
Bland exportartiklar äro mattor, ull,
spannmål och dadlar viktigast. — Se bilder på
vid-stående plansch. E. L-r.
Staden B. grundlädes 752 och utvidgades till
kalifatets residensstad av kalifen el-Mansur
762—66. Den låg då helt på v. Tigrisstranden
men utvidgades omkr. 800 av Harun-er-Raschid
med en ny stadsdel på den östra. Dess högsta
glanstid inföll på 1000-talet. B. förstördes
1258 av mongolerna och ånyo 1401 av Timur,
erövrades 1534 av osmanerna och 1623 av
perserna. Turkiske sultanen Murad IV
återerövrade 1638 B., som sedan tillhörde turkiska riket,
tills det jämte hela Mesopotamien förlorades
av turkarna genom
världskriget. (V. S-g.)
Under världskriget
1914—1918 var B. från
början målet för de
eng-elsk-indiska trupper, vilka
transporterats till Persiska
vikens nordspets för att
framtränga i
Mesopotamien. Genom general
Townshends nederlag vid
Ktesifon helt nära Bagdad
22—24 nov. 1915 och hans
kapitulation vid Kut
el-Amara 29 april 1916 sågo
engelsmännen sina
förhoppningar att hastigt nå
målet omintetgjorda, men
efter grundliga
förberedelser igångsattes en ny
offensiv, som ledde till att
den engelska
häravdelningen under gen. Maude
24 febr. 1917 lyckades sätta
sig i besittning av Kut
el-Amara. Turkarna drogo sig
nu tillbaka i riktning mot B., häftigt förföljda
av engelsmännen, som 28 febr, togo Azizije och
därpå gjorde ett uppehåll under omkr. 8 dagar.
Då styrkeförhållandena nu voro sådana, att
turkarna torde ha disponerat blott 10,000, högst
15,000 man, under det att general Maude
förfogade över nära 30,000 man stridande, kunde,
då engelsmännens offensiv 5 mars återupptogs,
utgången ej vara oviss. Vid floden Dijala
(biflod till Tigris fr. v.) 15 km s. om B. bjödo
turkarna ett sista motstånd. Genom att kasta
fram en styrka i nordlig riktning på Tigris’
högra strand tvingade dock engelsmännen
sina motståndare 10 mars till återtåg, och 11
mars 1917 intågade de i B. — Intagandet av
B., den gamla kalifstaden, hade för
engelsmännens anseende inom den muhammedanska
världen den största betydelse. Tilliten till det
engelska väldet, som blivit starkt hotad
genom motgångarna på Gallipolihalvön och
kapitulationen i Kut el-Amara, torde i viss mån
åter ha blivit befäst genom Kuts
återeröv-ring. B:s intagande bidrog dock än mer att
återställa det rubbade anseendet. Om
striderna kring B. och de strategiska följderna
av dess erövring se Mesopotamiska
krigsskådeplatsen och där anförd
litteratur. M. B-dt.
Bagdadbanan. Med detta namn avses ofta
hela den delvis utförda och delvis planlagda
järnvägsförbindelsen från Haidar Pascha vid
Bosporen, mitt emot Konstantinopel, genom
Mindre Asien samt förbi Aleppo, genom
ökenområdet, över Bagdad ned till Persiska
viken. Riktigare är, att som B. beteckna denna
sträckning med undantag av första delen från
Haidar Pascha till Konia, vilken kallas A n
a-toliska banan. Här behandlas båda
banorna i ett sammanhang.
Färdigbyggda delar av Bagdadbanan.
Föreslagna delar (från Bagdad till Basra finnes en smalspårig banaX
■’ övriga järnvägar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
