- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
711-712

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bagge, Jonas Samuel - Bagge, Julius - Bagge, Peter - Bagge, Peter Fredrik Leo - Baggensfjärden - Baggensstäket, Södra stäket - Bagger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

711

Bagge, J.—Bagger

712

tisk mekanik vid Teknologiska institutet i
Stockholm 1830, lärare vid Bergsskolan i
Falun 1838—68, vikar, chef för Järnkontorets
mekaniska stat från 1853.
B. var en av den
svenska bergsmekanikens
främste, dels genom
sin lärargärning, som
haft stor betydelse för
teknikens utveckling,
dels genom en mängd
nya eller förbättrade
konstruktioner och
talrika mekaniska,
särskilt hydrauliska,
undersökningar. Ledamot av
Vetenskapsakademien 1857.

Bagge, Julius, musiker (1844—90), son
till Jonas B. övertog 1874 Abr. Hirschs
musikhandel i Stockholm och idkade även
musikförlagsverksamhet 1877—89. Blev 1889
kamrer vid Musikaliska akademien. Han inlade
stor förtjänst om Bellmansforskningen genom
att bekantgöra ursprunget till en del
bell-mansmelodier (i »Samlaren» 1881).

Bagge, Peter, affärsman (1743—1819),
direktör för Trollhätte kanal- och slussverks
bolag 1794—1800. Handlande och fabrikör i
Göteborg 1767, utexperimenterade han en
metod för rökning av sill i stor skala och
inrättade i Majorna en fabrik, varifrån en
betydande export pågick några år. 1776
an-lade han i Marstrand ett skeppsvarv, som
senare flyttades till Kusten vid Göteborg och
länge ägde bestånd. Slutligen blev han
jordbrukare. B:s bestående insats är arbetet för
Trollhätte kanals fullbordande. Han var den
drivande kraften inom den för ändamålet
tillsatta kungl. kommittén och blev sedan en av
direktörerna för aktieteckningen och bolagets
bildande samt den ene verkställande
direktören vid arbetets utförande. — Litt.: S. E.

Baggensstäket.

Bring, »Trollhätte kanals historia intill 1844»
(1911—13).

Bagge, Peter Fredrik Leo, skolman
(f. 1850 7/n), sonson till Peter B. Fil. dr i
Uppsala 1875, lektor i latin, svenska och
grekiska 1876 först vid Halmstads, sedermera vid
Uppsala högre allm. läroverk och sedan rektor
vid Västerås högre allm. läroverk 1899—1916.
Har förutom texteditioner och läroböcker etc.
utgivit »Minnen från Skara skola på
1860-talet» (2 häften, 1922), »Minnen från Uppsala
katedralskola läsåren 1874—1899» (s. å.) och
»Studentminnen och andra minnen från
Uppsala 1867—1899» (1923).

Baggensfjärden, vik av Östersjön inom
Stockholms skärgård mellan Södertörns
fastland och Värmdön, står genom Fältström i
förbindelse med Ingaröfjärden (och
Nämdö-fjärden). Vid B. ligga bl. a. Saltsjöbadens
köping och Gustavsbergs porslinsfabrik. Genom
Baggensstäket står den i förbindelse med
Lännerstasundet.

Baggensstäket, även Södra stäket, ett
trångt sund i Stockholms skärgård mellan
Värmdön och fastlandet. Sundet utgör
farled mellan Baggensfjärden och
Lännerstasundet, som sedan genom det smala Skurusundet
fortsätter upp till segelleden mellan
Stockholm och Vaxholm. Sundet är mycket grunt
och kan passeras endast av smärre fartyg.
Förslag till upprensning av detsamma, i och
för öppnande av en bekväm segelled för
skeppsfarten söderut förbi Dalarö, ha flera
gånger varit framställda. Frågan har
emellertid ännu (1924) icke lösts. — Under äldre
tider ha till skydd för leden gång på gång
anlagts befästningar, av vilka spår ännu
finnas. 1719 vidtogs sålunda till skydd mot
hotande ryska anfall under
fortifikationsöver-sten K. B. v. Dalheims ledning en del
försvars-arbeten. 13 aug. inseglade en rysk
galär-flotta, och landstigning ägde rum vid Boo.
Dalheim förfogade endast över två
bataljoner Östgöta tremänningar och
några kanoner. Dalheim, som
under striden svårt sårats i
huvudet, avslog den ena stormningen
efter den andra. Först mot
aftonen anlände förstärkning, två
bataljoner av Södermanlands
regemente under överste R. Fuchs
samt Västmanlands- och
Dalregementena. Ryssarna blevo då
till-bakadrivna och inskeppade sig i
skydd av mörkret. Stockholm var
sålunda räddat från invasionen.
Till minne av striden restes 1905
vid Skogsö ett monument. — B.
har, liksom den närbelägna
fjärden, sannolikt fått sitt namn
efter sjöhjälten Jakob Bagge, som
ägde och skrev sig till den
där-invid liggande gården Boo på
Värmdön. L. W :son M. (L. af P.)

Bagger, se Mudderverk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free