Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baggböla - Baggböleforsarna - Bagge (Norrbagge) - Bagge, släkter - Bagge, Fredrik - Bagge, Gustav Pontus - Bagge, Gösta Adolfsson - Bagge, Jakob, af Boo - Bagge, Jonas - Bagge, Jonas Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Baggböla—Bagge, J. S.
710
Baggböla, olovligt avverka skog, för vilket
Baggböle sågverk i Västerbotten beskylldes
på 1860-talet (därav uttrycket).
Baggböleforsarna, se U m e älv.
Bagge (Norrbagge), öknamn på
norrman. Ordet, urspr. detsamma som
djurnamnet, brukades redan under medeltiden.
Bagge, namn på flera svenska adliga och
borgerliga släkter (även på några norska och
danska). Sjöhjälten Jakob B. (se nedan) torde
ha härstammat från en halländsk släkt och
blev stamfader till adliga ätten Bagge af Boo.
Till en västgöta- (sedermera ölands-)släkt höra
G. P. B. och G. A. B. (se nedan), övriga här
omtalade tillhöra den vittutgrenade
marstrands-släkten B., känd från 1500-talets mitt. Se
vidare L. B. Bagge, »Genealogisk öfversikt öfver
de ofrälse Baggesläkterna i Sverige» (1906).
Bagge, Fredrik, präst (1646—1713).
Gjorde sig särskilt bemärkt för sitt
frimodiga uppträdande, när danskarna 1677 under
den s. k. Gyldenlövefejden erövrade
Marstrand, där han var kyrkoherde. Då han fick
befallning att i kyrkan hålla »te deum» och
uppläsa en bön för den danske konungens
och den danska härens välgång, uppläste han
i stället i det danska befälets närvaro en
varm förbön för Karl XI och de svenska
vapnens framgång. Han kastades då i fängelse
och dömdes till döden men slapp undan med
att erlägga tredubbel mansbot. Han
belönades av Karl XI bl. a. med Solberga pastorat
som annex. B. var en för sin tid lärd man
och författade flera teologiska arbeten men
var ock mycket självrådig och härsklysten.
Bagge, Gustav Pontus, kartograf
(1839—1915). Blev löjtnant vid Andra
livgardet men lämnade Sverige 1869, deltog 1870
på fransk sida i fransk-tyska kriget och
utnämndes s. å. till kapten i franska
ingenjörkåren. Han var i flera årtionden anställd
som geografisk-topografisk ritare hos
förlagsfirman Hachette et c:ie och bidrog väsentligt
att förbättra Frankrikes kartväsen.
Bagge, Gösta Adolfsson,
nationalekonom, kommunalman (f. 1882 27/s), fil. dr och
docent vid Stockholms högskola 1917,
professor i nationalekonomi och socialpolitik där
1921. Är sedan 1921
tillika föreståndare för
det av honom
planlagda och organiserade
Socialpolitiska
institutet (se d. o.) i
Stockholm. B., som är
högerman, är led. av
stadsfullmäktige
sedan 1913 och dess
andre vice ordf, sedan
1920. B. har mest
ägnat sig åt de sidor av
den teoretiska och
praktiska
nationaleko
nomien, som beröra den moderna
arbetarrörelsen. Han har sedan 1911 (t. o. m. 1918 tills.
m. E. Heckscher) redigerat Svensk tidskrift.
Förutom talrika tidskriftsartiklar och
statistiska utredningar märkes hans »Arbetslönens
reglering genom sammanslutningar» (1917).
Bagge, Jakob, af B o o, sjöhjälte (1502—
77). Utmärkte sig först under grevefejden,
då han (1534) tappert försvarade Halmstad
mot Johan av Hoja. 1541 var han
underamiral vid flottan. De närmast följande
åren bidrog han kraftigt till att kuva Dackes
uppror. Hans ärorikaste tid infaller
emellertid under Erik XIV :s regering. Då han i
maj 1563 utsändes med omkring 20 skepp,
var det ej endast för att till Sverige överföra
Eriks hessiska brud utan ock för att uppsöka
och angripa danska flottan. 30 maj
påträffade han vid Bornholm en dansk eskader. En
strid uppkom, i vilken 3 danska fartyg,
däribland själva amiralskeppet, erövrades. När
B. återkom, lät Erik honom hålla ett
högtidligt intåg i Stockholm. Kort därefter
förklarade Danmark och Lybeck krig. B., som i
aug. s. å. ånyo seglat ut, hade 11 sept. mellan
Öland och Gotland en oavgjord strid med
Peder Skram men lade sig kort därefter i hamn.
Oaktat sitt stora missnöje däröver satte
konungen honom i spetsen för flottan även 1564.
Han sammandrabbade då med fienden 30 maj
nära Ölands n. udde. Illa understödd av sin
flotta, blev han 31 maj omringad och efter
tappert motstånd övermannad. Amiralsskeppet
»Mars», även kallat »Jutehataren» och
»Makalös» (förande 173 kanoner), sprang i luften.
Själv blev B. lybeckarnas fånge men
utlämnades 26 juli åt danskarna. Hemkommen efter
krigets slut, utnämndes han 1571 till
ståthållare på Stockholms slott. Han adlades 1556.
— Litt.: A. Munthe, »J. B.» (i serien »Svenska
sjöhjältar», 1899; 2:a uppl. 1922). Fr. W.*
Bagge, Jonas, mekaniker (1800—69),
sonsons sonson till F. B. Efter att ha förvärvat
mångsidig praktisk erfarenhet och stora
matematiska kunskaper kom B. att verka som
konsulterande ingenjör
och
bruksbyggmästa-re, var 1838—52
förvaltare vid Tumba
pappersbruk, 1839—
52 chef för
Järnkontorets mekaniska stat,
från 1852 chef för
riksbankens sedeltryckeri.
Fick 1840 professors
titel. Led. av
Vet.-akad. 1849.
Uppfinningsrik och skicklig,
gjorde B. viktiga
insatser på olika
områ
den, konstruerade bl. a. en biåsmaskin och ett
valsverk, vilka vunno stort förtroende, och
framställde ett utmärkt sedelpapper. Han
upprättade 1855 eget tryckeri (nu a.-b. Jacob
Bagges sedeltryckeri).
Bagge, J onas Samuel, mekaniker (1803
—70). Fil. dr 1829, adjunkt i fysik och prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
