Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baillaud, Édouard Benjamin - Bailli - Baillot, François de Sales - Bailly, Jean Sylvain - Bailyska droppen - Bain, Alexander - Bain, Robert Nisbet - Baini, Giuseppe - Bains - Bainsizzaplatån - Bairam - Baire, René Louis - Baireuth - Baisse - Baja - Baja California - Bajadär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
721
Baillaud—Bajadär
722
Baillaud [bajå’], Édouard Benjamin,
fransk astronom (f. 1848). 1878 prof, och dir.
för observatoriet i Toulouse, blev B. 1908 dir.
för observatoriet i Paris. Hans arbeten
tillhöra huvudsakligen den teoretiska
astronomien. Led. av sv. Vet.-akad. 1919.
Bailll [baji’], fr., fogde, förvaltare, titel på
högre lokala ämbetsmän i Frankrike under
medeltiden. Deras förvaltningsområden
(bail-Hages) förblevo ända till revolutionen
domsagor, men redan under medeltiden ersattes »le
bailli» som skatteuppbördsman och domare
med andra ämbetsmän. — I England
motsvaras titeln b. av b a i 1 i f f, som efter
normandiska erövringen bars av vissa sheriffernas
biträden vid grevskapens förvaltning, och med
detta namn betecknas än i dag lägre
rättstjänare inom grevskapen. »Bailiff» var även
titel för förvaltare av stora herregods i
England. S. B.*
Baiilot [bajå’], Fr ango is de Sales,
fransk violinist (1771—1842), lärare vid
kon-servatoriet och konsertmästare vid Stora
operan i Paris. Företog konsertresor och
grundade en sammanslutning för kammarmusik.
B. blev efter Kreutzer och Rode franska
violinskolans huvudman och är mest ryktbar
genom sin violinskola, »L’art du violon».
Bailly [baji’], Jean Sylvain, fransk
astronom och politiker (1730—93). Var en
berömd astronom och medlem av Franska
akademien, då han 1789 kom in i politiken som
deputerad i tredje
ståndet för Paris. Han
valdes till
nationalförsamlingens president och ledde det
minnesvärda
sammanträdet i bollhuset 20
juni s. å. Efter
Bastil-jens erövring blev han
(juli) mär i Paris.
Som sådan visade han
många prov på
rättvisa och duglighet men
ådrog sig jakobinernas
hat, särskilt genom att
17 juli 1791 med vapenmakt låta skingra en
på Marsfältet för konungens avsättning
demonstrerande folkhop. Han nödgades avgå
(nov. s. å.), ställdes två år senare inför
revolu-tionsdomstolen, dömdes till döden och
avrättades (12 nov.). Hans memoarer, »Mémoires d’un
témoin de la révolution» (3 bd, 1804), äro
värdefulla. Led. av sv. Vet.-akad. 1778.
Bailyska droppen [béiTiska], uppkallad efter
eng. astronomen Francis Baily (1774—
1844), se Venuspassage.
Bain [bein], Alexander, skotsk filosof
o. naturforskare (1818—1903), prof, vid
universitetet i Aberdeen 1860—81, dess rektor
1881—87. Var anhängare av J. St. Mills
filosofiska riktning och en av de förnämsta
representanterna för den engelska associa-
tionspsykologien. Han grundläde tidskriften
»Mind» 1876. S—e.
Bain [béin], Robert Nisbet, eng.
skriftställare (1854—1909), bibliotekarie vid
British museum. Har utgivit flera
förtjänstfulla arbeten rörande Sveriges historia, såsom
om Gustav III och hans samtida (2 bd, 1894),
Karl XII och svenska väldets fall (1895) samt
Sveriges, Norges och Danmarks politiska
historia 1513—1900 (1904). Till sv. är översatt
»Polens siste konung» (1914).
Bai’ni, Giuseppe, ital. musikforskare o.
komponist (1775—1844), ledare av den påvliga
musiken. I sina kompositioner återgick han
till 1500-talets stränga romerska musikstil.
Hans »Miserere» är också det enda nyare verk,
som upptagits bland dem, vilka under
påskveckan sjungas i Sixtinska kapellet. Har
skrivit ett förtjänstfullt arbete om Palestrina.
Bains [bä], namn på flera franska badorter.
Mest bekant är Bains-les-Bains i dep.
Vosges, 1,926 inv. (1921); har flera varma
mineralkällor.
BainsFzzaplatån, höj dparti n. om staden
Görz och ö. om övre Isonzofloden, spelade en
stor roll under världskriget, österrikarnas
segt försvarade ställning ö. om Isonzo
utgjordes i s. av Karstplatån och i n. av B. med dess
utmed Isonzo liggande begränsningar: Monte
Vodice och Monte Santo (båda omkr. 600 m
ö. h.). Rörande striderna om B. i 10 :e och
11 :e Isonzoslagen 1917 se Italienska
krigsskådeplatsen.
Bairam, se B e i r a m.
Baire [bar], René Louis, fransk
matematiker (f. 1874), sedan 1907 professor i ren
matematik vid universitetet i Dijon. B:s
vetenskapliga forskning är ägnad den reella
funktionsteorien; hans väsentligaste resultat
på detta område bestå i ett slags
klassificering av alla funktioner. T. B.
Baireuth [bäi’räit], se Bayreuth.
Baisse [bäs], prisfall el. lågt pris å
värdepapper, särsk. börspapper; nedåtgående
rörelse, nedtryckande av priser. Motsats: hausse.
Baja [bå’jå], stad i
Backa, n. Jugoslavien,
vid Donau; omkr. 22,000
inv. Handel med svin
och spannmål.
Baja Califo’rnia [-[ma’-^a-],-] {+[ma’-
^a-],+} territorium i
Mexiko, omfattande
Kaliforniska halvön; 151,109
kvkm, 62,141 inv. (1921).
Huvudstad: La Paz, vid
Kaliforniska viken. B.
är övervägande bergigt
(S :ta Catalina 3,090 m).
Huvudnäringar: jord-
bruk och boskapsskötsel.
Bajadär (av port,
baila-deira, danserska),
benämning på hinduiska
tem-peldanserskor. Ordet har
Bajadär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
