Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Bakterier
734
tåla den minsta tillgång på fritt syre (obligat
anaeroba). Fritt kväve synes icke äga
någon inverkan på b. Däremot torde kolsyra
kunna verka antingen hämmande eller
befordrande på deras utveckling. — Fuktigheten
spelar en avgörande roll i b:s liv, ehuru dess
betydelse växlar. De flesta arter fordra för
sin utveckling rätt stor fuktighet
(närings-substrat, beredda av kolloidala ämnen, böra
innehålla minst 50 °/o vatten), under det att
somliga kortare eller längre tid överleva även
rätt fullständig intorkning. Särskilt äro
sporerna i detta hänseende synnerligen okänsliga.
B:s vegetativa former kunna vid intorkning
dö redan efter en kort stund men kunna å
andra sidan under vissa förhållanden hålla sig
vid liv i ett år. Det senare är fallet, om b.
intorkats i ett djuriskt organ, t. ex. mjälte,
eller i en lösning av något kolloidalt ämne.
Det är nämligen av stor vikt på vad sätt
intorkningen försiggått; om b. befinna sig
i en salt- eller sockerlösning och denna
in-dunstas, så ökas undan för undan under
intorkningen de lösta ämnenas koncentration
och därmed även deras osmotiska tryck,
varigenom de verka skadligt på b. Kolloidala
lösningars osmotiska tryck är däremot lågt
även vid hög koncentration; vidare bibehåller
den kolloidala hinna, som vid intorkningen
bildas kring bakteriekroppen, mycket längre
den inre fuktigheten. Detta förklarar det
praktiskt så viktiga förhållandet, att
pato-gena b. kunna hållas vid liv mycket längre
i intorkade upphostningar och blodfläckar än
t. ex. i intorkat vatten, varigenom
upphost-ningarna och fläckarna rätt länge kunna ge
upphov till smittas kringspridande. Om
salthalten i en lösning är högre än 15 % och
sockerhalten mer än 30 %,
sammandrages cellprotoplasman till en eller flera
klumpar (plasmolys), varvid celldelningen
upphör, vilket är orsaken till att saltade och
sockrade livsmedel hålla sig länge. — De
patogena b. frodas i regel bäst vid en
temperatur, som motsvarar den levande
djurkroppens, således + 35° till + 40°; flertalet
är dock i stånd att föröka sig mellan 20°
och 40°, medan vissa (t. ex. dröppel- och
tu-berkelbakterien) äro mer känsliga för
avkylning och sluta att växa redan vid 30°. Andra
åter, såsom mjältbrandens, kolerans och
pestens alstrare, föröka sig ännu vid 10°, den
sistnämnda t. o. m. vid + 2° till + 3°.
Sapro-fyta b. trivas i regel inom mycket vidare
temperaturgränser än patogena. Många
vattenbakterier frodas bäst vid 20°. Vissa lysande
havsbakterier växa kraftigt vid 0°, medan å
andra sidan i heta källor förekommande b.
föröka sig ännu vid 70°. Kokande vatten
dödar i regel både b. och sporer mycket hastigt,
likaså vattenånga av 130°. 100-gradig
vattenånga tåles däremot längre tid. För torr värme
äro b. olika känsliga, i det de kunna uthärda
temperaturer, växlande från 60 till 140°, under
någon timme eller mer. De flesta vegetativa
former duka under för en upphettning av 60°
under Vä timme eller 70° under V4 timme,
därest de befinna sig i någon vätska. Detta
förhållande ligger till grund för
pastörise-ringen av vissa näringsämnen (vin, mjölk, öl),
som förstöras av kokning men ej skadas av
en längre upphettning vid lägre temperatur.
Vissa bakteriesporer kunna emellertid motstå
timslång kokning i vatten, t. ex. den i
naturen allmänt förekommande höbakterien
(Bacillus subtilis). Viktigt är, att även mycket
låga temperaturer (— 200°) ej döda flertalet
b., vilket har stor praktisk betydelse, då is
härigenom kan överföra smitta, särskilt av
nervfeber och paratyfus. — Vissa kemiska
ämnen, såsom karbol, lysol, formalin, vissa syror
och alkalier i tillräcklig koncentration, döda b.,
och så är även fallet med ljus, särskilt de
violetta och ultravioletta strålarna, liksom
även, ehuru ej i samma grad,
röntgenstråla, na. Om oskadliggörande av b. för
praktiskt ändamål i rum, på föremål o. s. v. se
Desinfektion. B. äro i regel mycket
känsliga för reaktionen hos de ämnen, i vilka
de leva. I regel fordra de neutral eller svagt
alkalisk reaktion. Enstaka arter utveckla sig
dock bäst vid sur reaktion, ss. mjölksyre- o.
ättiksyrebakterier. Vid starkt sur eller starkt
alkalisk reaktion dö dock alla b.
Bakteriernas livsyttringar. En
av de för det organiska livet i allmänhet mest
betydelsefulla yttringarna av bakteriernas
verksamhet är
förruttnelseprocessen. Med förruttnelse menar man den i
naturen nästan överallt försiggående
sönder-delning av vissa organiska föreningar, i första
hand äggviteämnen, som försiggår utan eller
nästan utan tillträde av luften och under
avgivande av illaluktande gaser. Det är
framför allt anaeroba b. (Bacillus putrificus), som
orsaka förruttnelsen, men även aeroba arter
(Bacterium coli, vissa Bacillus proteus-former)
medverka till dess uppkomst. Vid
sönder-delningen av äggviteämnena bildas peptoner,
albumoser, aminosyror och ammoniak samt
följande ämnen, vilka ge upphov till den
karakteristiska förruttnelselukten, nämligen
indol, skatol, fettsyror, merkaptan och
svavelväte. En särskild form av
förruttnelseprocesserna utgör förm u It ningen, som skiljer
sig ifrån de övriga därigenom, att inga
illaluktande gaser avgivas och att till processens
fullkomnande bidraga även högre svampar,
t. ex. mögel- och jästsvampar. Förruttnelsen
är för kvävekretsloppet i naturen av ytterligt
stor betydelse, då det av växterna och djuren
i komplicerade föreningar upplagrade kvävet
härigenom återlämnas till jorden i en för
växterna assimilerbar form. — En annan viktig
process är jäsning, varmed man i stort sett
menar sönderdelningen, genom medverkan av
mikroorganismer, av kolhydrater, högre
alkoholer och organiska salter till lägre alkoholer,
organiska syror etc., vilken sönderdelning ofta
sker under gasutveckling. Den allmännast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
