- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
751-752

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balaklava - Balalaika - Balanider, Balanus - Balanitis - Balanoglossus - Balanophoraceae - Balans - Balansera - Balanserade mål - Balansering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

751

Balalaika—Balansering

752

position (»dödsritten vid B.», förevigad i
Tennysons dikt »The charge of the light
bri-gade»).

BalaläVka, ryskt
natio-nalinstrument, liknar en
trekantig gitarr med 2—3
strängar. B. brukas
numera i olika storlekar även
som konsertinstrument, t.
ex. i kaféorkestrar,
uteslutande sammansatta av detta
instrument.

Balanlder, Bälanus, se
Kräftdjur.

Balanltis, inflammation
av manslemmens ollon oci
förhud.

Balanoglo’ssus, ett egen-

domligt, maskliknande, i havsbottnen grävande
djur, vilket, då det ej visar avgjord frändskap
med någon annan grupp, anses representera
en särskild avdelning (Enteropneusta).
Fram-ändan bildas av en
cylindrisk, muskulös
»tapp» (e), medelst
vilken djuret borrar sig
fram. Härpå följer den
s. k. kragen (kr), skarpt
avsatt från den
egentliga kroppen, vars
främsta del betecknas som
gäldelen (k).
Munöppningen ligger på
undersidan vid främre randen
av kragen och leder in
i ett långt svalg, vilket
genom från sidorna
ingående veck delas i ett
undre och ett övre rum.
Av dessa tjänstgör det
undre som näringskanal,
medan det övre är
försett med två rader gäl-

springor och står i andningens tjänst. Djuret
slukar massor av sand och livnär sig av det
organiska innehållet däri. Vissa arter uppnå
en längd av en hel meter; även vid Sveriges
västra kust har en art anträffats. L-e.*

Balanophoräceae, naturlig växtfamilj bland
fanerogamerna med ett fåtal former, som till
utseende och byggnad äro olika de flesta
andra växter. De äro parasitiska örter, vilka
sakna klorofyll och således ej äro gröna. Till
utseendet likna de ofta svampar och äro
medelst en underjordisk stam fästa vid andra
växters rötter. Ur marken uppskjuta nakna
eller fjälliga stänglar, som bära de små,
en-könade, i kolvar sittande blommorna. B.
tillhör tropikernas regnskogar. Släktena
Ba-lanophora och Langsdorffia äro så rika på ett
vaxartat ämne (balanoforin), att de kunna
användas som ljus. G. L—m.*

Balans [-a’ijs] (fr. balance, av lat. bilanx,
med två vågskålar), jämvikt, motvikt. — 1.
En tvåarmad hävstång, som är vridbar om-

Balalaika.

kring en fast tapp eller egg. På de vanliga
vågarna utgöra vågarmarna en balans och
kallas därför även vågbalans. Balansen
användes på många maskiner för överförande
av rörelser från en maskindel till en annan.
— 2. »Oron» i ur, vilken genom sin svängande
rörelse reglerar de övriga delarnas rörelser.
— 3. Som gymnastikterm betecknar b., att
kroppen med minskad stödyta behålles i
jämvikt. — 4. Som handelsterm: det belopp, som
erfordras för utjämnande av ett konto,
utgående b., ingående b. (jfr Bokföring);
balansräkning (se d. o.). — 5. Brist i kassa,
varulager o. s. v. hos den, som är ansvarig
för förvaltningen; »komma på b.» = ha brist
i kassan.

Balansera. 1. Avväga, hålla i jämvikt; b.
på lina, mellan partierna; obalanserad el. illa
balanserad människa, utan jämvikt,
oharmonisk. — 2. Avsluta en räkning (ett konto,
en bok), med utförande av skillnaden mellan
debet och kredit; uppföra som balans. — 3.
B. ett belopp till följande år. Ex.: statsverket
balanserar med (kan uppvisa) ett betydande
överskott. Tillgångar och skulder balanserade
31 dec. med (slutsumman utgjorde) kr. 6,500.
Jfr även Balansering.

Balanserade mål, till en myndighet
inkomna mål, vilka vid den tidpunkt, för vilken
uppgift lämnas, icke blivit slutligt handlagda
och avgjorda. Jfr Balansmål.

Balansering, inom maskintekniken
upphävande av ett ensidigt verkande tryck, t. ex.
den kraft, varmed en icke balanserad ångslid
av ångan pressas mot slidplanet, eller de
krafter, som vid en maskins gång uppkomma till
följd av maskindelarnas tröghet.
Tröghets-krafternas verkningar på maskinen själv och
på dess fundament bliva större, ju större de
rörliga, ej balanserade maskindelarnas vikt

Balanophoraceae-a,rter, Lophophytum mirabüe och
Sarcophyte »anguinea.

Balanoglossus Koualewski

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free