Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balansering - Balanskonto - Balansköl - Balanslinje - Balansmaskin - Balansmål - Balansplan - Balansplog - Balansrelation - Balansroder - Balansräkning - Balanssprång - Balansvikt - Balantidium - Balanus - Balard, Antoine Jérôme - Balata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Balanskonto—Balata
754
är i förhållande till hela maskinens vikt
samt ju större hastigheten är. För
utbalan-serande av de nämnda krafterna betjänar man
sig dels av särskilda motvikter, dels anordnas
själva maskineriet så, att dess särskilda delar
balansera varandra i möjligaste mån. Så t. ex.
utbalanseras en hastigt roterande remskiva
medelst anbringande av mindre motvikter,
på-gjutning av blybitar o. dyl., så att skivans
tyngdpunkt sammanfaller med rotationsaxeln,
och vid flercylindriga ångmaskiner eller
olje-motorer förställas vevaxlarna i vinkel mot
varandra för att hindra tröghetskrafterna att
sätta maskinen i vaggande rörelse. G. H-r.
Éalanskonto, konto i huvudbok, vilket
upptar balanserna (se Balans 4) från övriga
konton. Se Bokföring.
Balansköl, ett slags rörlig köl på segelbåt.
Balanslinje. Å ritningar över järnvägars
och landsvägars profiler indrages en s. k.
balanslinje, som anger vägbanans höjd över
eller djup under den naturliga marken. Vid
vägens utförande skall all jord över b.
bort-grävas och utfyllas till bankar, där marken
är lägre än nämnda linje. B. skall om möjligt
inritas så, att all utgrävd jord nätt och jämt
räcker till alla bankfyllningar, d. v. s. att
grävnings- och fyllningsmassorna »balansera»
varandra. Jfr B a 1 a n s p 1 a n. Fr. E.*
Balansmaskin, se Ångmaskin.
Balansmål, mål mot en redovisningsskyldig
tjänsteman, som blivit anklagad för tillgrepp
eller förskingring av allmänna medel eller
persedlar. Även balanserade mål (se d. o.)
benämnas stundom balansmål.
Balansplan, det plan, som bestämmes av
balanslinjen och en vågrät, mot denna vinkelrät
linje. Ofta i praktiken = balanslinje.
Balansplog, se Plog.
Balansrelation, årlig redogörelse för de
uppbördsrester, som ingå i en stads eller ett
fögderis specialräkning.
Balansroder, ett roder, på vilket en del,
dock högst 1/s, av rodrets yta befinner sig
för om vridningsaxeln.
Härigenom erfordras ej
så stor kraft för rodrets
vridning, som om axeln
vore belägen vid
rod-’ rets förkant. Vid
rodrets vridning
balanserar eller motväger
nämligen trycket på den
framom vridningsaxeln belägna roderytan en
del av trycket på ytan akter om axeln.
Balansräkning (se Balans 4) är en
uppställning och värdering av ett företags
tillgångar, skulder och kapital. Namnet hänsyftar
på den jämvikt, balans, som åstadkommes
genom tillägg av kapitalet på den mindre sidan,
vanligen skuldsidan. Om skulderna överstiga
tillgångarna, förefinnes en kapitalbrist, som
utjämnar räkningens båda sidor. Då b. bör
åsyfta att lämna en sann och, så vitt möjligt,
överskådlig bild av företagets ställning, är
det av vikt dels att tillgångarna ej upptagas
över sitt verkliga värde, dels ock att
tillgångar eller skulder av helt olika slag ej
sammanföras under gemensam, dessutom ofta
intetsägande rubrik. K. f. av 4 maj 1855 om
handelsböcker stadgar, att köpman (varmed
bör förstås den, som enligt lag är skyldig att
föra handelsböcker) skall, då han öppnar sin
rörelse, i en inventariebok uppgiva samtliga
sina tillgångar och skulder, och att en årlig
b. skall införas i inventarieboken.
Åsidosättande av denna lagens bestämmelse har
ofta vid inträffad konkurs föranlett åtal.
Även är att märka, att böckerna för att gälla
som vitsord vid handelstvister måste föras
strängt efter lagens föreskrifter. Under det
att åberopade k. f. ej innehåller några
stad-ganden om huru värdena skola upptagas i
b., finnes i aktiebolagslagen en del
bestämmelser därom. Dessa åsyfta att hindra
övervärdering av bolagets tillgångar, vidare att
skilja vinst av rörelsen från vinst, som
uppstått genom förhöjning av värden utöver
anskaffningskostnaderna, samt att hindra att
resultatet förbättras genom att
anläggnings-medel (fastigheter, maskiner m. m.) upptagas
till förhöjda värden, även om sådan förhöjning
i och för sig vore berättigad. B. skall
undertecknas av köpmannen, vid aktiebolag
underskrivas av styrelsen, föreläggas revisorerna
och fastställas av bolagsstämman. O. Å.
Balanssprång, språng, varunder kroppen
svingas över ett redskap (ev. plint) och
samtidigt balanseras på händerna. Vid den
nedgående rörelsen göres vändning åt endera
sidan, varvid motsatta handen släpper sitt stöd.
Balansvikt, motvikt, anbragt (t. ex. å
ångmaskin) för utjämning av ensidigt verkande
tröghetskrafter. Se Balansering.
Balantfdium, ett släkte parasitiska
infuso-rier. De flesta arterna leva i maskars och
groddjurs tarm,
men en art, B.
coli, som normalt
lever i änd- och
tjocktarmen hos
svin, har även
påträffats hos
människan.
Oftast har
infek
tionen varit rätt oskadlig; stundom ha dock
djuren trängt in i tarmväggen och vållat
djupa tarmsår. Rend.
Bälanus, se Kräftdjur.
Balard [balä’r], Antoine Jéröme, fransk
kemist (1802—76). Upptäckte 1826
grundämnet b r o m.
Baläta, kautschukliknande ämne, som erhål
-les ur mjölksaften av det i Guayana och
Venezuela förekommande trädet Mimusops
balata och närsläktade arter. I handeln
förekommer råbalata som tunna, läderartade,
sega, rödaktiga el. brunröda plattor, som äro
mera plastiska och böjliga än guttaperka och
även ha större isolationsförmåga mot värme
Bdlantidium coli.
Balansroder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
