Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balfour, Arthur James - Balfour, Francis Maitland - Balfour of Burleigh, Alexander Hugh Bruce
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Balfour, F. M.—Balfour of Burleigh
768
program, som vände sig mot den stränga
frihandelsdoktrinen och förordade
repressalie-tullar som medel att utverka lättnad i för
engelsk handel skadliga utländska tariffer,
varemot beskattning av livsmedel förklarades
f. n. ligga utanför den praktiska politikens
område (»Sheffieldprogrammet»). Han fann sig
föranlåten att avgå dec. 1905 och föll vid
nyvalen jan. 1906 själv igenom i sin gamla
valkrets i Manchester. Sedan unionistpartiets
yttre enighet nödtorftigt återställts, valdes B.
till underhusled. för Londons city och återtog
den formella ledningen av partiet, där dock
Chamberlain, tills han nedbröts av sjukdom,
förblev den inflytelserikaste. Med stor energi
ledde B. underhusoppositionen under striderna
mot Lloyd. Georges socialradikala
budgetsförslag 1909 och, efter nyvalen jan. 1910, i den
långvariga kampen om överhusets vetorätt i
finansfrågor 1910—11. B:s ledarställning
försvårades väsentligt 1911, då han genomdrev
eftergift av överhusets unionister i frågan om
dess vetorätt (se Storbritannien,
historia), och 8 nov. s. å. nedlade han posten som
partiets ledare. I maj 1915 inträdde han som
sjöminister i Asquiths då bildade
koalitions-ministär. När denna i dec. 1916 följdes av
Lloyd Georges koalitionsministär, blev B.
utrikesminister, bibehöll denna post till okt.
1919 och kvarstod sedan i kabinettet som
lordpresident. Han ledde april—maj 1917 en
utomordentlig brittisk mission till Förenta staterna
för att ordna samverkan mellan de båda
länderna efter Amerikas inträde i kriget, och i nov.
1917 föregrep han på en viktig punkt de
kommande fredsvillkoren genom en högtidlig
löf-tesförklaring om upprättande i Palestina av
ett »nationellt hem» åt judarna. På
freds-konferensen i Paris 1919 var B. andre brittisk
delegerad men utan något större inflytande. B.
var förste brittisk delegerad vid Nationernas
förbunds delegeradeförsamlings möten i
Genève 1920—22 samt företrädde dessa år i regel
Storbritannien vid rådets sammanträden.
Förste brittisk delegerad var han även vid
Wash-ingtonkonferensen för rustningsminskning
nov. 1921—febr. 1922, och det lysande sätt,
varpå han där bevakade de brittiska
intressena och främjade intimt samförstånd med
Förenta staterna, betecknar höjdpunkten av
Balholmen.
hans långa politiska bana. I april 1922
upphöjdes han till pär med titeln earl B. of
Whit-tinghame. Under lord Curzons sjukdom var B.
maj—aug. 1922 t. f. utrikesminister och knöt
därvid sitt namn till den omstridda
»Balfour-noten» om Storbritanniens politik i fråga om
de interallierade skulderna (1 aug. 1922). Han
avgick med ministären Lloyd George okt. 1922.
Som parlamentarisk debattör har B. vunnit
stort anseende genom kallblodig
slagfärdighet, skicklig logisk bevisföringskonst och
sarkastisk skärpa i förening med ett personligen
vinnande sätt. För sin höga bildning och
starka patriotism har han, oberoende av
partiåtskillnad, förvärvat allt större aktning och
popularitet bland sina landsmän. Bland hans
skrifter märkas »Defence of philosophic doubt»
(1879), »The foundations of belief» (1895),
»Essays and addresses» (1893; 3:e uppl. 1905),
»Economical notes on insular free trade» (1903),
»Speeches (1880—1905) on fiscal reform»
(1906), »Criticism and beauty» (1909), »Theism
and humanism» (1915) och »Essays speculative
and political» (1920). — Litt.: Alderson, »A.
J. B., the man and his work» (1903); Short,
»A. J. B. as philosopher and thinker» (1912);
E. T. Raymond, »Mr. B.» (1922). V. S-g.
Balfour [bäTfoe el. -fe], Francis M a i
t-1 a n d, biolog (1851—82), den föregåendes
broder. Studerade i Cambridge och blev 1882
professor där efter att särskilt vid Neapels
zoologiska station ha
utfört värdefulla
arbeten på den jämförande
morfologiens område.
Utom ett antal vackra
specialundersökningar
utgav han 1880—81
»Treatise on
compara-tive embryology», vari
han på ett för sin tid
enastående
fullständigt sätt på
grundvalen av Darwins
här-stamningslära, som han
tidigt och med
hän
förelse omfattat, behandlade den embryonala
utvecklingen inom hela djurriket; han blev
härmed en av den nyare embryologiens
grund-läggare. Bland B:s morfologiska idéer må
särskilt nämnas härledningen av
ryggradsdjursextremiteterna ur
si-dofenor i stället för ur
gälapparaten, som Gegenbaur ville. B.
omkom vid en alpbestigning i
närheten av Mont Blanc 19 juli 1882,
varigenom en sällsynt löftesrik
forskarbana avbröts. Hans
arbeten samlades i en »Memorial
edition» (1885). E-k N-d.
Balfour of Burleigh [bäTfoe ev
häTi], Alexander Hugh Bruce,
lord B., skotsk politiker (1849—
1921). B. var en av det
konservativa partiets ledare i Skottland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
