Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ballistik - Ballistit - Ballon (ballong) - Ballon (berg) - Ballonett - Ballong - Ballongfartyg - Ballonggaser - Ballongklyvare - Ballongprick - Ballongtrupper - Ballongvapnet - Ballot - Ballota - Ballotad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Ballistit—Ballotad
796
rum (åtm. approximativt) är en parabel (se
F a 11 r ö r e 1 s e), men först efter Newton
började man uppmärksamma luftens hämmande
inflytande, vilket man uppfattar som en
kraft, luftmotståndet. Newton tänkte
sig luftmotståndet bero av stötverkan och
uppställde därför som lag, att luftmotståndet är
proportionellt mot kvadraten på
projektilhastigheten, en lag, som visat sig vara
ogiltig för hastigheter (240—420 m/sek.) i
närheten av luftvågornas (ljudets) hastighet (340
m/sek.) ävensom för stora hastigheter (över
500 m/sek.). Genom E. Machs (1884)
märkliga fotografier över avskjutna projektiler och
deras luftvågor har man insett luftmotståndets
komplicerade sammansättning av stöt-, våg-,
gnidnings- och virvelbildningsmotstånd.
Dylika fotografier (se bild sp. 794) tagas numera
kinematografiskt med ända till 10,000 bilder
i sek. Även projektilbanor ha fransmännen
under världskriget systematiskt fotograferat
medelst lysande projektiler.
Luftmotståndets systematiska utforskning
vid olika hastigheter har ända in i våra dagar
bl. a. fullföljts av ovannämnda
Gävrekommis-sion, vilken uppställt ytterst värdefulla
bal-listiska tabellverk. Även försök att i empiriska
formler ge ett matematiskt uttryck åt
luftmotståndets egenskaper ha gjorts bl. a. av
italienaren F. Siacci. Med kännedom om
luftmotståndet kan projektilens bana matematiskt
beräknas (se Kulbana).
Av stor betydelse för ytterballistiken är
projektilens utformning. Denna göres numera
i långsträckt, torpedliknande form, så att
luften lätt strömmar förbi densamma
(ström-ningsprincipen). Genom räfflade lopp bringas
den i rotation och tvingas av luftmotståndet
att styra i banan, d. v. s. den följer i snäva
pendlingar banans olika lutningar med
spetsen före; funnes intet luftmotstånd, skulle
den hela tiden peka mot samma fixstjärna (se
S n u r r v e r k a n). Icke blott formen utan
även materialets fördelning inom det yttre
skalet har stor betydelse för luftmotståndet
och styrningen. Under världskriget sattes
spetsiga plåthuvar på äldre projektiler,
varigenom skottvidden väsentligt ökades. Vid
olämplig massfördelning inom projektilen kan
den välta, d. v. s. under sina pendlingar
komma att ställa sig tvärs emot rörelseriktningen,
varigenom luftmotståndet i hög grad stegras.
Problemet om projektilens rationella
utformning är ännu långt ifrån tillfredsställande
löst, huvudsakligen på den grund, att
luftmotståndets inverkan på projektilens pendlingar
icke är känt och säkert icke låter sig exakt
representeras av en enda, i en bestämd punkt,
s. k. motståndscentrum, angripande
kraft. A. L-m.
Ballistit, se N o b e 1 k r u t.
Ballon [balå’], fr., ballong. — B. captif
[kapti’f], »fjättrad», d. v. s. fast ballong, se
Aerologi, sp. 194 (med bild), och
Luftballong. — B. d’e s s a i [desä’],
försöks
ballong; uppgift, meddelande, som ges i avsikt
att utröna vilket mottagande en tillämnad
åtgärd kan vänta. — B. s o n d [så],
undersök-ningsballong; jfr Aerologi, sp. 194.
Ballon [balå’], fr. (ty. B e 1 c h e n), namn för
kupolformade berg i Vogeserna och
Schwarz-wald, t. ex. B a 11 o n d’A Isace, Sulzer
Belchen i Vogeserna, Belchen i s.
Schwarzwald.
Ballone’tt, liten ballong inuti en större för
stabilisering, se Luftskepp.
Ballo’ng, se Luftballong.
Svenska marinens ballongfartyg.
Ballongfartyg, örlogsfartyg, avsett att
om-bordtaga en eller flera ballonger samt
försett med erforderliga anordningar för
ballongens fyllande och för dess uppsläppande och
nedtagande. Svenska marinen äger ett b. med
tillhörande ballong.
Ballonggaser, fyllnadsmedel för ballonger,
se Luftballong.
Ballongklyvare, se Segel.
Ballongprick, sjömärke med
ballongliknan-de topptecken.
Ballongtrupper, ballongvapnet (se d. o.)
tillhörande trupper för handhavande av fasta och
fria ballonger eller motorballonger (luftskepp).
B. ingå i nästan alla arméer, genom 1914 års
härordning även i svenska armén, i fredstid
i form av ett ballongkompani vid
Fälttelegrafkåren. Senare har föreslagits att överföra
detta till artilleriet. Jfr Luftskepp.
Ballongvapnet, militär organisation, avsedd
särskilt för spaning (observation) och ledning
av artillerield på slagfältet med tillhjälp av
fasta ballonger, jämte för deras användning
(fyllning, uppstigning, nedhalning m. m.),.
förflyttning och vård erforderlig personal,
hästar, fordon och övrig materiel (maskiner,,
gas m. m.) samt byggnader och övningsfält.
I utrustningen ingå även fallskärmar (se d.
o.) och signalmateriel (se d. o.). Jfr
Luftballong. C. J. B.
Ballot [bä’let], eng., se Ballotera.
Ballöta, se Bonässla.
Ballotäd, tillhör »den högre skolan» i
hästdressyr; är ett hopp på stället, varvid
bak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
