- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
813-814

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Banan, Pisang - Banana - Bananflugan - Bananmjöl - Bananväxter, Musacéer - Bananätarfåglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

813

Banana—Bananätarfåglar

814

bilda en ofta flera m hög stam. Bladskivorna,
som kunna nå flera m i längd, äro urspr. hela
men sönderslitas lätt av blåst och regn intill
mittnerven, så att de bli parflikiga. I axen
sitta längst ned honblommor, därovan
två-könade och högst upp hanblommor; frukter
utbildas således blott i axets nedre del.

Den viktigaste arten är Musa paradisiaca
från Ostindien, som odlas i alla tropiska
länder och mångenstädes spelar samma roll som
sädesslagen hos oss. Frukterna äro bär (hos
de odlade utan dugliga frön) och innehålla
som omogna riklig mängd stärkelse, som vid
mognandet delvis övergår till socker. Enligt
analys innehålla de 19—22 % socker och
stärkelse, 4—5 % äggviteämne och 0,5—1,0 % fett.
I likhet med de flesta urgamla kulturväxter
uppträder b. under en stor mängd olika raser
eller underarter, skilda huvudsakligen i fråga
om fruktens storlek, form och färg. Hos en
del äro frukterna ända till 1/2 m långa och
omkr. 5 cm tjocka, och dessa användas stekta
eller brynta ungefär som kålrötter eller i
omoget tillstånd till framställning av mjöl (b
a-nanmjöl); hos andra äro de mindre, och
dessa ätas fullmogna råa. — Handelsbetydelse
har även Musa textilis (från Filippinerna),
vars bladslidor lämna starka fibrer (m a n i 1
a-hampa). — Flera Jfusa-arter odlas som
prydnadsväxter. Mest bekant bland dessa är
jättebananen, Musa ensete (från Abessinien), som
blir ända till 13 m hög. G. M-e.

Bananodling. B. som kulturväxt är
mycket gammal. Våra äldsta pålitliga
urkunder om b. härstamma från Indien (443 f. Kr.),
dit också b:s urhem sannolikt bör förläggas.
Numera odlas b. över större delen av det
tropiska området, där det förekommer
jämförelsevis riklig nederbörd. De viktigaste
odlings-områdena äro Kanarieöarna, Hawaii,
Västindiska öarna och länderna på bägge sidor
om Panamakanalen. Av bananplantans många
arter och varieteter äro endast några få
föremål för odling i stort. Ojämförligt viktigast
av dessa är Musa sapientum, kallad
»jamaica-bananen» efter den plats, där den först
började odlas i stort. Denna är egentl. en
varie-tet av Musa paradisiaca, p is an gen eller
mjölbananen, som alltid förekommer
inom tropikerna. Musa Cavendishi, »kinesiska
bananen», kallas hos oss »kanarie-» eller
»teneriffabananen», emedan den införes hit
från Kanarieöarna.

B. planteras i form av skott, som sättas
med vissa mellanrum. Plantan växer hastigt
och blommar efter 9 ä 10 månader. Ett drygt
år efter planteringen vidtar skörden. Efter
denna nedskäras plantorna, men nya skott
växa upp från rotstocken, och på så sätt
kunna flera tiotal generationer av samma
ursprung följa efter varann. — Först de senaste
årtiondenas stora kommersiella omvälvningar
ha gjort b. till en verklig handelsartikel.
Fr. o. m. 1917 är b. vår enda tullfria
importfrukt. Världens stöista bananbolag är »The

United fruit company», som sysselsätter omkr.
60,000 människor. En generalagentur härtill
är i viss mening den svenska firman
»Banan-kompaniet», som dock arbetar självständigt
och med eget kapital. Det för uteslutande
jamaicabananer, som utgjorde 97,7 % av
b.-importen 1923 till Sverige. Företaget har sedan
1923 egen ångare som jämte förhyrda ångare
ombesörjer den ömtåliga transporten från
Rotterdam till Stockholm och Göteborg. Till
Sverige importerades 1923 5,100,376 kg b. till
ett värde av 4,829,319 kr. — Se bilder på
nästfoljande plansch. — Litt.: G. Andersson,
»Vårt dagliga bröd» (1916; 3:e uppl. 1918);
Rich. Rung, »Die Bananenkultur» (i
Peter-manns Mitteilungen 1911). O-f J-n.

Banäna, viktigaste hamn och handelsplats
i Belgiska Kongo vid nordsidan av Kongos
här 6 km breda och 6—7 m djupa mynning.

Hane (t. v.) och hona (t. h.) av bananfluga.

Bananflugan, Droso’phila melanoga’ster, är
en liten brungul fluga med glasklara vingar
och röda ögon, vars hemland är Amerika. På
grund av den stora lätthet, varmed b. kan
uppfödas i laboratorier, b:s korta
utvecklingstid, som möjliggör uppfödandet av ett
stort antal generationer under en
jämförelsevis kort tid, samt icke minst på grund av sin
enastående förmåga att bilda mutationer och
det lämpliga kromosomantalet ha b. och flera
andra arter av samma släkte fått mycket
vidsträckt användning i ärftlighetsforskningens
tjänst (se Ärftlighet). I. T-dh.

Bananmjöl, se Banan.

Bananväxter, Musacéer, Musäceae,
familj, hörande till ordn. Scitamineae bland
mo-nokotyledonerna. Hithörande växter, omkr.
80 arter, förekomma i varma länder och äro
höga örter eller träd med stora, fjädernerviga
blad. Blommorna äro oregelbundna med alla
hylleblad kronlika och sitta i axlik
blomställning, omgiven av stora, vanligen praktfullt
färgade högblad. Frukterna utgöras av
fröhus eller bär, och fröna innehålla frövita,
huvudsakligen bildad av perisperm. — De
viktigaste släktena äro Musa, Heliconia,
Strelit-zia och Ravenala (»de resandes träd»). G. M-e.

Bananätarfåglar, Musopha’gidae, en till
gökfåglarna hörande familj, som lever i Afrika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0513.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free