- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
815-816

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bananätarfåglar - Banat - Banatet, Temesvárbanatet - Banausisk - Banavdelning - Banca commerciale italiana - Banca d’Italia - Banck, Lars - Bancroft, George - Bancroft, Hubert Howe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

815

Banat—Bancroft

816

B. ha en skatas till en fasans storlek, med
hjässfjädrarna förlängda till en huva. De
leva mestadels i urskogen och ströva flockvis
omkring i trädkronorna. Födan utgöres av

Vanlig bananätarfågel, Musophaga violacea.

insekter och bär (dock ej bananer). Deras
högljudda läte är skrattlikt eller
kacklan-de. Hit höra framför allt bananätarna
(Musophaga), hjälmfåglarna (Turacus),
som färga av sig i väta, och jätteturakon
(Corythaeola cristata). Rend.

Banät, förr namn på varje ungersk
gränsprovins, över vilken en ban härskade.
Upptogs 1718 som administrativt namn för
Temes-värdistriktet; se B a n a t e t.

Banätet el. Temesvärbanatet,
(fordom ungerskt) landskap mellan Donau, Theiss
och Transsylvanska alperna till Maros i n.,
motsvarande de ungerska komitaten
Toron-tal, Temes och Krassö; huvudort: Temesvär.
B. är nu delat mellan Rumänien och
Jugoslavien. Rumänska banatet bildar
departementen Timis-Torontal (T i m i s o a r ä)
och Car as - Se ve r i n, tillsammans 18,393
kvkm, 912,993 inv. (1920); det serbiska
banatet utgör ett eget departement, Banat,
9,776 kvkm, 582,540 inv. (1921). Området är
till största delen fruktbart slättland; i s. ö.
(inom rumänska delen) fylles det av utlöpare
från de Transsylvanska alperna, de s. k.
Ba-natbergen, med stora malm- och kolrikedomar.
— Efter att under de första ungersk-turkiska
krigen ha bildat ett omstritt gränsland kom
B. 1552 i turkisk besittning samt avfolkades
genom turkiskt förtryck men återvanns åt
Österrike (Ungern) 1718 och fick då egen
administrativ organisation. B. uppblomstrade
genom omsorgsfull förvaltning, inkallande av
tyska kolonister, kanalanläggningar
(Bega-kanalen)m. m. Införlivades definitivt med
Ungern 1860, avträddes efter världskriget genom
Trianonfreden 1920 och delades sedan mellan
Rumänien och Jugoslavien.

Banåu’sisk (av grek. ba’nausos, som eldar
i smältugn, sysslar med grovarbete),
hant

verksmässig (t. ex. b. utövning av en konst
el. vetenskap).

Banavdelning, den del av en
järnvägsför-valtning, som har till uppgift att underhålla,
bevaka och vårda järnvägens bana med dess
över- och underbyggnad (spår och banvall)
samt broar, husbyggnader, bangårdsmaskineri
och andra fasta anläggningar för järnvägens
drift. I allmänhet tillkommer det även b. att
utföra nödiga ny- och ombyggnader inom sitt
område av järnvägens förvaltning.

Ba’nca commercia’le italia’na, italiensk bank,
grundad 1894, med huvudkontor i Milano.
Fonderna uppgingo 31 dec. 1922 till 529 mill. lire.

Ba’nca dTtaTia, Italiens förnämsta
sedelutgivande bank, grundad i Rom 1893.

Banck, Lars, vetenskapsman (omkr. 1617
—62). Studerade från 1629 i Uppsala,
lämnade 1640 fäderneslandet och blev efter
vidsträckta resor 1647 professor i lagfarenhet
vid akademien i Franeker (holl. prov.
Fries-land). Bland hans många arbeten i
rätts-lära och politik märkes »Bizarrie politiche»
(1658), som innehåller åtskilligt om drottning
Kristinas vistelse i Rom.

Bancroft [bä’akråft], George, nordamerik.
historieskrivare o. politiker (1800—91).
Studerade 1817—22 i Europa, bl. a. under Heeren
i Göttingen och Schlosser i Heidelberg. I
Amerika grundade han
efter sin återkomst den
berömda Round hill
school i Northampton,
Massachusetts, efter
mönster av Rugby och
Eton i England men
lämnade 1830
undervisningen för att helt
ägna sig åt politiken
och historiska studier.
Hans politiska
verksamhet medförde flera
offentliga uppdrag.
Han var bl. a. 1845

sjöminister, 1846—49 sändebud i London samt
1867—74 sändebud efter vartannat i
Petersburg, hos Nord ty ska förbundet och Tyska riket.
Därunder lyckades B. få
utvandringsförhållan-dena mellan Tyskland och Förenta staterna
ordnade genom ett naturalisationsfördrag (1868),
som blev ett mönster för en mängd andra. B.
räknas som grundläggare av den populära
amerikanska historieskrivningen. Hans huvudverk,
»History of the United states» (började utges
1834, slutligt reviderad uppl. 1884—85),
avhandlar Nordamerikas historia från upptäckten
till frihetskrigets slut samt den amerikanska
konstitutionens tillkomst. Litt.: Howe, »Life
and letters of G. B.» (1908).

Bancroft [bä’nkråft], Hubert Howe,
amerikansk historisk samlare (1832—1918).
Förtjänade som bokhandlande i San
Francisco en förmögenhet och anlade en storartad
samling manuskript, böcker, kartor m. m.
rörande de nordamerikanska stillahavsländernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free